Avslutande reflektioner

Resultatet ifrån studien belyser kunskap från tidigare studier som genomförts och kartlagts av tidigare forskning. Dock skiljer sig syftet att undersöka skillnader mellan de olika könens upplevelse av yoga i relation till stress. Stress är ingen sjukdom i sig, men ofta en förekommande bakomliggande orsak till flera sjukdomstillstånd. Det förefaller därav angeläget att generera och sprida kunskap kring metoder och strategier som den enskilde individen kan ta i bruk för att lindra upplevelser av stress eller delvis förhindra att situationerna uppstår.

Av studiens resultat framgår det att de kvinnliga respondenterna i högre utsträckning relaterar upplevd stress till situationer i hemmet eller kopplat till familjen och privatlivet än männen. Känslan, eller upplevelsen av stressen förefaller dock vara lika för män och kvinnor. Eftersom samtliga respondenter arbetade 80–100 procent av en heltidstjänst förefaller det finnas indikationer som belyser att det finns skillnader i vilka faktorer som triggar stress emellan könen. Trots detta så finns det långt mer forskning avseende arbetsrelaterade faktorer som leder till stress.

Att studien indikerar att det finns en skillnad emellan könen i huruvida man använder teknikerna från yoga för att lindra en pågående upplevelse och känsla, i gruppen kvinnor, medan studiens resultat indikerar att man använder teknikerna för att undvika eller förhindra en situation som innebär stress, bör anses vara meningsfull och användbar i fortsatta studier och undersökningar. Yoga som stresshanteringsmetod förtjänar att undersökas. Det finns sannolikt många aspekter och infallsvinklar som skulle vara intressant för att ta studien vidare eller inspirera till vidare forskning. Att undersöka människors upplevelse av yogans betydelse i relation till stress kan ge upp-

hov till många intressanta studier även där könsskillnader inte ligger i fokus.

Perspektiv på copingstrategier, hälsa och koppling till olika sorters stress skulle kunna vara alternativa fokusområden för vidare studier.

Referenser:

Desikachar, T. K.V. (1995). The heart of yoga: developing a personal practice.

Vermont: Inner Traditions International

Frankenhaeuser, M, (1993) Kvinnligt, manligt, stressigt, Finland, Brombergs bokförlag AB

FYSS. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet.

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet

Holmgren K, Fjällström M, Hensing G, Tidig identifiering av arbetsrelaterad stress -en delrapport, Enheten för socialmedicin, Sahlgrenska akademin, 2010, Göteborgs universitet

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi -att låta en värld öppna sig (1:a ed.). Stockholm: Liber AB

Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984) Stress, appraisal, and coping. NewYork: Springer Publishing Company

Lundberg, U & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa. Wahlström och Widstrand

Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys.

Studentlitteratur Lund

National Center for Complementary and Integrative Health [NCCIH], (2021).

https://www.nccih.nih.gov/health/yoga-what-you-need-to-know

Papp, M., Nygren-Bonnier, M., Gullstrand, L., Wändell, P., & Lindfors, P. (2019). A randomized controlled pilot study of the effects of 6-week high intensity hatha yoga protocol on health-related outcomes among students. Journal of Bodywork

& Movement Therapies,

Perski, A. (2006). Ur balans: Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Bonnier fakta

Yoga Alliance Organisation, (2016), Yoga in America study:

https://www.yogaalliance.org/portals/0/2016%20yoga%20in%20america%20study%20 results.pdf

Yoshihara, K., Hiramoto, T., Sudo, N., & Kubo, C. (2011). Profile of mood states and stressrelated biochemical indices in long-term yoga practitioners.

Biopsychosocial Medicine, doi:10.1186

Weiten, W. (2016). Psychology: Themes and variations. London: Wadsworth Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsk ni ngsetiska_principer_VR_2002.pdf

Artikelnummer: 21140 (2021), Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen, Folkhälsomyndigheten

https://www.idrottsforskning.se/yogans-halsoeffekter-vad-sager-forskningen/

https://modernpsykologi.se/2019/04/16/yoga-for-kropp-och-sjal/).

Bilaga 1

Intervjuguide

Tack för att du ville ställa upp! Jag är student på Linnéuniversitetet och genomför en studie för min C-uppsats i psykologi. Studien syftar till att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Du har rätt att avbryta när du vill och deltagandet är helt frivilligt. Jag skulle vilja spela in vår intervju. Det inspelade materialet kommer att anonymiseras. Ingen, kommer att kunna identifiera dig och vad du sagt. Det är bara jag som kommer att ta del av det avidentifierade materialet.

Bakgrundsfrågor Kön

Ålder

Beskriv din levnadssituation:

• Familj

• Sysselsättning

• Fritid

Hur länge har du tränat/praktiserat yoga?

Hur ofta praktiserar du?

Frågor

Hur skulle du beskriva att du upplever stress?

Hur/om påverkas din hälsa, eller upplevelse av hälsa av stress?

Hur kom du i kontakt med yoga?

Hur ser du på yogans syfte/roll i din vardag (liv)?

• Något du önskar uppnå genom yogan..

Vad är din upplevelse när du genomför yoga (under en klass)?

Kan du beskriva vad yogan ger dej/har givit dej över tid?

Följdfrågor

Kan du beskriva lite mer om …?

Berätta mer om …?

Vad kan det bero på?

Har du något mer att tillägga?

Bilaga 2

Informationsbrev

Hej!

Vill du medverka i en studie av hur kvinnor och mäns upplevelse av yoga i relation till stress?

Jag heter Emma och studerar psykologi vid Linnéuniversitetet. Jag kommer att skriva en C-uppsats med syfte att undersöka kvinnor och mäns upplevelse av yoga i relation till stress. Studien samlar in information genom intervjuer med ett antal deltagande och resultaten kommer sedan att ställas samman i form av en C-uppsats.

Deltagandet i studien är helt frivilligt och det som framkommer under intervjuerna kommer inte att kunna kopplas till dej som enskild individ. Allt underlag som samlats in kommer att behandlas helt konfidentiellt och enbart brukas i forskningssyfte.

Beräknad tid för genomförande av intervjuerna är cirka 30 minuter.

Tack!

Emma Demitz-Helin Kontaktuppgifter:

Telefon: 073 7526204

Email: ed222ui@student.lnu.se Handledare: Laszlo Harmat