2.1 Deltagare
Studiens deltagare utgjordes av 6 personer, 3 kvinnor och 3 män, mellan 35 och 42 år (medelålder 39 år) vilka samtliga praktiserade yoga. Urvalet eftersträvade en jämn fördelning, lika många kvinnor som män och att samtliga deltagare hade någon form av yogapraktik. Samtliga respondenter fick, vid tillfället för intervjun, beskriva sin sociala status och familjesituation eftersom detta betraktades vara av intresse för studiens frågeställningar. Samtliga respondenter hade arbete och en sysselsättningsgrad som varierade mellan 80–100 procent. Respondenterna fick även redogöra för hur länge (det vill säga hur många års erfarenhet) och hur ofta de praktiserade yoga. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, och deltagarna som intervjuades var bekanta, till författaren av studien, genom de anläggningar och studios som deltagarna praktiserade yoga på (Langemar, 2008).
Tabell 1
Respondentdata
Kön Ålder
Hur länge respondenten praktiserat yoga
Hur ofta praktiserar respondenten yoga
Kvinna 42 4 år 2 gånger i veckan
Kvinna 41 3 år 1 gång i veckan
Man 39 1 år 2-3 gånger i veckan
Man 35 2 år 1 gång varannan vecka
Kvinna 37 5 år 2 gånger i veckan
Man 40 1 år 1 gång i veckan
Medelålder:
Medelålder kvinnor: 40 år Medelålder män: 38 år
Medelålder totalt: 39 år
Kommentar: Rubriken hur ofta praktiserar respondenten yoga avser hur ofta respondenten går på lärarledda klasser.
2.2 Instrument
Studiens resultat utformades med hjälp av intervjuer, vilka genomfördes individuellt och med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Frågorna utformades för att svara på frågeställningarna och för att uppnå studiens syfte. Intervjun inleddes med inledande frågor, för att bidra till att intervjupersonen känner sig bekväm i situationen.
Respondenterna fick, i slutet av intervjun, även möjlighet att fylla i med information i det fallet hen ansåg att intervjun missat någon som var viktigt för innehållet. Intervjun spelades in, med en telefon, och transkriberades sedan. Allt material har hanterats konfidentiellt och inga personnummer har uppgivits.
2.3 Procedur Datainsamlingsmetod
Metoden som valdes för studien var kvalitativ med avsikten att få ökad kunskap om hur informanterna upplevde yoga i förhållande till stress i sin vardag. Alla analysmetoder, som är språkliga och som leder till ett resultat i form av en text, kan beskrivas som kvalitativ metod. Langemar (2008) beskriver att kvalitativ metod är underordnad det språkliga. Kontakt med respondenterna togs initialt via chattverktyget messenger, och följdes upp med ett videosamtal för mer information om studien. Därefter fick de tillfrågade återkomma med sitt svar om huruvida de ville ställa upp på en intervju samt ge förslag olika datum och tid som passade dem. Respondenterna i studien informerades om deras uppgift som respondent och vilka villkor som gällde för deras deltagande.
Deltagandet var frivilligt och de hade rätt att avbryta sin medverkan. Informationen omfatta samtliga inslag i studien. Deltagarnas samtycke till medverkan i studien inhämtades innan genomförandet av intervjun. I syfte att skapa transparens, mellan intervjuare och respondent, fick samtliga deltagare ta del av underlaget och frågorna i förväg.
Inom kvalitativ forskning är intervjuer den mest använda metoden för att samla in material. Intervjun som låg till grund för resultatet i studien var semistrukturerad till sin karaktär vilket innebar att det fanns en struktur och grund, men att följdfrågor eller helt nya frågor tillkommer under intervjuns gång. (Langemar, 2008). En semistrukturerad intervjuguide sammanställes och dess frågor ämnade att stå i nära förhållande till studiens frågeställning (Langemar, 2008). Samtliga intervjuerna genomfördes individuellt och
intervjuguidens utformning syftade till att låta frågorna vara öppna och enkla att svara på utifrån den enskilde respondentens egna erfarenheter. Genom att frågorna var av öppen karaktär och guiden semistrukturerad i sin utformning gavs utrymmet och möjligheten att ställa följdfrågor för att fördjupa innehållet ytterligare.
Totalt genomfördes 6 intervjuer med lika många respondenter och totalt spelades cirka 3,5 timmars intervjumaterial in. Samtliga intervjuer genomfördes som videosamtal, dels med anledning av bekvämligheten och friheten det innebar, dels med orsak i den pandemi som pågick under studiens genomförande. Under intervjuerna strävade intervjuaren efter att respondenten upplevde att tillräckligt utrymme gavs och att hen kände att intervjuaren visade respekt och lyssnade utan att värdera eller bedöma svaren som rätt eller fel, bra eller dåligt. (Langemar, 2008). Intervjuerna transkriberades till text och texten analyserades därpå, inspirerat av tematisk innehållsanalys.
Analys
Metoden som använts för att analysera informationen, som blev resultatet av intervjuerna i studien, var inspirerad av tematisk analysmetod. Forskaren tolkar, strukturerar och komprimerar materialet parallellt och ofta beror tolkningen av, hur väl insatt forskaren är i det som ska tolkas (Langemar, 2008). Eftersom studiens intervjuer, och dess intervjuguide var av semistrukturerad karaktär har en deduktiv tematisk analys genomförts, påverkad av teorin, samtidigt som induktiv tematisk analys använts där empirin styrt analysen som görs.
I syfte att kategorisera och tematisera respondenternas svar på intervjuguiden genomfördes en innehållsanalys av materialet där frågeställningarna användes för att pröva om underlaget från intervjuerna kunde bidra till att svara på studiens syfte. Det transkriberade underlaget lästes igenom parallellt som de ord och meningar, vilka ansågs svara på syftet, markerades. Två tabeller i excel-ark upprättades därefter, för att strukturera informationen som framkommit vid intervjun på ett sätt som gjorde det mer överskådligt. Den första tabellen redogjorde för nyckelord hämtade från intervjuerna som genomförts med de kvinnliga respondenterna, medan den andra tabellen redogjorde för de manliga respondenterna. De ord och meningar som strukits under i det transkriberade materialet fördes in i tabellen under rubriken nyckelord som i sin tur sorterades in i de två
teman som blivit tydliga under analysen av texten, stress och yoga. Respektive tema delades in i ytterligare kategorier, se tabell 1. Meningar och citat från intervjuerna plockades ut för att presenteras i studiens resultat i syfte att öka tillförlitligheten (Lundman & Hällgren- Granheim, 2008).
2.4 Etik
Studien strävade efter att följa Vetenskapsrådets grundläggande principer vilket, enligt forskningskravet, innebär att den ämnar tillföra ny kunskap, av vikt för samhället samt enligt individskyddet, att vara utformad på ett sätt som innebär att inga av deltagarna i studien utsätts för skada, varken psykisk eller fysisk. Informationskravet tillgodosågs genom att respondenterna fick information om studiens syfte samt, fick tillgång till frågorna innan intervjun ägde rum. I följebrevet fick respondenterna information om att deltagandet var frivilligt och de hade rätt att avbryta sin medverkan. Informationen omfattade samtliga inslag i studien och gavs även muntligt i samband med intervjutillfället. Deltagarnas samtycke till medverkan i studien hämtades in, innan genomförandet (samtyckeskravet). Inga etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer identifierades i studien, där särskild tystnadsplikt krävts.
(konfidentialitetskravet). Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, är inte föremål för att utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (nyttjandekravet) (Vetenskapsrådet, 2020).