Weiten (2016) beskriver stress som ”alla förhållanden som hotar eller upplevs hota en persons välbefinnande, fysiskt eller psykiskt”. Faktorer som kan leda till stressreaktioner är många men kan delas in i kategorierna, frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav. Krav kan vara att känna sig stressad över saker som skall göras inom en viss tid, frustration kan grundas i att vi upplever att något står i vägen eller hindrar oss att nå ett mål, konflikt kan innebära att man upplever en oro att träffa människor man inte känner eller föreställer sig vara obehagliga. Livshändelser kan, utöver själva händelsen i sig, bestå i en stress i själva förändringsprocessen den innebär. (Weiten, 2016).
En definition av stress kan beskrivas som relationen mellan en individ och dess omgivning vilken hen upplever vara så krävande att den överstiger hens kapacitet och därför riskerar att påverka hens hälsa. (Lazarus & Folkman, 1984). Kroppen har en bra förmåga att anpassa sig efter fysiska utmaningar eftersom detta var en förutsättning för överlevnad långt bakåt i tiden. I vår moderna tid, har vi inte lika mycket påfrestningar i fysisk form, utan utmaningarna är snarare psykiska till sin karaktär. Det är dock samma kroppsliga stressreaktion som utlöses oavsett om påfrestningarna och utmaningarna vi möter är psykiska eller fysiska i sin form (Frankenhaeuser, 1993).
Stress drabbar de flesta precis som många människor har upplevt nedstämdhet eller stark trötthet. Resultat från studie gjord av Sahlgrenska akademin visar att över hälften av de yrkesverksamma kvinnor som sökte till primärvården för psykiska besvär eller besvär från rörelseorganen upplevde stress. (Holmgren, Fjällström & Hensing, 2010). Forskning beskriver att kvinnor är mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Mätningar har visat att efter arbetsdagens slut, sjunker stresshormoner och blodtryck för män, medan det omvänt ökar för kvinnor. Detta kan innebära en kontinuerlig brist på återhämtning hos kvinnor jämfört med män som kan leda till kronisk anspänning och således ha negativa konsekvenser för hälsan (Frankenhaeuser, 1993).
Symtom på stress kan te sig olika och skilja sig åt från individ till individ. Symtomen kan vara kramp i magen som en fysisk smärta eller en fysisk upplevelse av hjärtklappning och/eller ett tryck över bröstet. Det kan också upplevas som rastlöshet, man kan få en snabbare andning, ha känslor av panik eller känna sig mer irriterad, eller aggressiv än vad man vanligen upplever. Spänningar i kroppen som leder till värk och svettningar är också vanliga symtom på stress. Det är även vanligt att man upplever oro, svårigheter att koncentrera sig, eller att man kan känna sig handlingsförlamning kopplat till sin stress och en del har svårt att fatta beslut, kan uppleva sig själva apatiska och få skuldkänslor som konsekvens av stress. Eftersom individer får olika stressreaktioner så kan det vara av stor vikt att förstå och undersöka sin egen reaktion. Om man inte förstår sin egen reaktion så finns det en risk att det endast är reaktionen som hanteras och inte sambandet och situationen (Perski 2006).
Onda cirklar kan startas av stress. Människor som lever under långvarig stress, får inte sällan en viss påverkan på sin livsstil till följd av stressen och kan utveckla ett beteende som är skadlig för hälsan. Stress kan få människor att missbruka droger, röka, äta ohälsosamt och motionera mindre och därigenom ökar även risken för att olyckor inträffar. Under stress blir även individer mindre uppmärksamma på kroppsligt symptom som kan kräva behandling, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, knölar i bröstet och värk i kroppen (Lundberg & Wentz, 2004).
Skillnader i beteenden samt vilka psykologiska resurser en person besitter har verkan på hur människor påverkas och responderar på stress. Coping (på svenska hantering, eller bemästring) beskriver de kognitiva ansträngningar en person gör för att klara av en specifik situation som av personen upplevs vara förenad med stress. Lägger man samman de olika beteendena en individ har för att möta stress så bildas ett mönster som kan sägas utgöra en copingstrategi.
Copingstrategier kan delas in i två kategorier där problemfokuserad coping beskrivs som en strategi där individen fokuserar på att lösa problemen i sin omgivning medan känslofokuserad coping beskriver hur individen inriktar sig på att förändra eller minimera den känslobetonade reaktionen denne upplever i situationer med stress. I fallet där en person har en problemfokuserad copingstrategi, kommer hen aktivt söka information och
hjälp för att ta itu med situationen där stress uppstår. En person som har en känslofokuserad copingstrategi kommer snarare att söka stöd för att hantera sina känslor.
Detta kan innebära att personen vänder sig till andra i sin omgivning för samtal eller genom att arbeta med sig själv och att öka sin egna tolerans eller acceptans för det som denne själv inte kan påverka (Lazarus & Folkman, 1984).
För att nå välmående och en god hälsa kan olika former av fysisk aktivitet bidra och skapa goda effekter. FYSS (evidensbaserad handbok utformad för yrkeskategorier som arbetar med, att på olika sätt bidra till en ökad fysisk aktivitet) beskriver yoga, bland olika andra former av aktiviteter som främjar en god psykisk och fysisk hälsa (FYSS, 2011).
Centrum för idrottsforskning beskriver att uppskattningsvis utövar omkring en miljon svenskar yoga eller någon form av meditativa övningar (Centrum för idrottsforskning, 2020). 2019 fanns det ungefär 260 registrerade yogacenter hos Bolagsverket (https://modernpsykologi.se/2019/04/16/yoga-for-kropp-och-sjal/) uppskattningar som gjorts visar att cirka en miljon svenskar utövar någon form av yoga (https://www.idrottsforskning.se/yogans-halsoeffekter-vad-sager-forskningen/).
Det är inte lätt att hitta någon siffra som beskriver hur stor andel män respektive kvinnor som praktiserar yoga i Sverige idag. Dock kan man med stor sannolikhet påstå att, i Sverige utgörs majoriteten av kvinnor. 2016 genomfördes en större undersökning av Isos Public Affairs, i samarbete med tidningen Yoga journal och Yoga Alliance i USA, som visade att 28 procent av yogautövare bestod av män medan 72 procent utgjordes av kvinnor (Yoga Alliance, 2016). Min erfarenhet talar för att motsvarande förhållande kan gälla även i Sverige.
Yoga, så som vi uppfattar den idag, brukar beskrivas ha sitt ursprung 1893 då Swami Vivekananda genomförde ett besök i USA och höll ett framförande vid religionsparlamentet. I vår del av världen praktiseras främst asanas (kroppsställningar), pranayama (olika andningsövningar) och meditationstekniker (National Center for Complementary and Integrative Health, 2021).
I folkhälsomyndighetens rapport: Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen beskrivs flera olika studier som genomförts på arbetsplatser, där man infört yoga eller liknande mindfullness övningar i arbetsgrupper för att sedan mäta stress för att undersöka om man kunde se resultat i form av reducerad upplevd stress efter genomgången period.
Studierna som studerats beskriver att forskarna genomfört interventioner som kombinerat yoga med avslappning, mindfullness och meditation och i flertalet kunde man konstatera minskad upplevd stress och bättre kvalitet i sömnen jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Mätningarna genomfördes både direkt efter avslutad period och efter åtta veckor (Folkhäslomyndigheten 2021).
Ett genomfört forskningsprojekt har visat att yoga som träningsform har goda resultat och effekter på både fysiska och psykiska hälsofaktorer. Förutom uthållighet och ökad styrka så visade studien att yoga kan bidra till ökad stresstålighet och en ökad upplevelse av avslappning hos individen. Detta kan förklaras av att yoga fokuserar på helheten och ger den som praktiserar metoden en känsla av rörlighet, energi och avslappning. (Papp, Nygren-Bonnier, Gullstrand, Wändell, Lindfors, 2019).
Yoga används i västvärlden idag, som friskvård för hälsa men även i viss mån för personlig utveckling och teknikerna som praktiseras kan ofta överföras till utövarens egen vardag. Flera av metoderna syftar till att påverka det parasympatiska systemet och därigenom minska stresshormoner i kroppen och få en reducerande påverkan på upplevd stress (Desikachar, 1995).
I en studie fann man ett positivt samband mellan yoga och upplevd mental hälsa när man undersökte kvinnor som praktiserat yoga under två års tid eller mer. Studien, som utfördes på 24 kvinnor, visade att de som tränat yoga under en längre tid upplevde mindre ångest, frustration och kände sig mindre kraftlösa jämfört med kontrollgruppen (Yoshihara, Hiramoto, Sudo och Kubo 2011).
Viktiga begrepp:
Yoga, stress och könsskillnader
Yoga innefattar flera olika tekniker såsom asanas (kroppsställningar), pranayama (olika andningsövningar) och meditationstekniker
Stress är ett brett begrepp, men här avses faktorer som kan leda till stressreaktioner och kan delas in i kategorierna, frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav
Könsskillnader: i studien avses skillnader i män och kvinnors upplevelse av yogans förmåga att reducera stressfaktorer och främja mentalt välbefinnande.
Syfte:
Syftet med studien var att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt.
Avgränsningar:
Studien fokuserade huvudsakligen på skillnader mellan hur män och kvinnor uppfattade att yoga påverkade deras upplevelse av stress i vardagen. Detta analyserades med hjälp av teorier och begrepp inom kognitionspsykologi samt socialpsykologi.
Frågeställningar:
Följande frågor utformades för att söka svar till studiens syfte:
1. Vad/vilka orsaker, upplever deltagarna, bidrar till stress i sin vardag?
2. Hur (om) upplever deltagarna att deras hälsa påverkas av stress?
3. I vilket syfte började deltagarna med yoga?
4. Vilken effekt har yoga haft på deltagarnas upplevelse av stress i sin vardag?