Huvudresultat

Resultatdiskussionen är utformad efter studiens syfte, att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Diskussionen redogörs för utifrån de frågeställningar som låg till grund för intervjun och således studiens resultat, i syfte att presentera iakttagelser i relation till tidigare referenser.

4.1.1 Faktorer som leder till stress

Resultatet i studien visar att samtliga respondenter, kvinnor och män, har faktorer i deras vardag som ger upphov till stress vilket enligt Weitens (2016) definition innebär att samtliga upplever faktorer som hotar eller upplevs hota deras välbefinnande, fysiskt eller psykiskt.

De tre kvinnliga respondenterna beskrev samtliga, stress som en känsla av att inte räcka till och vidare som att inte ha tillräckligt med tid att hinna med vad man önskar hinna med vilket bekräftas av Lazarus & Folkman, (1984) som definierar stress som relationen mellan en individ och dess omgivning vilken hen uppfattar som krävande eller överstiger dennes resurser och därför riskerar att påverka hens hälsa. Resultatet i studien visar bakomliggande faktorer till stress inom samtliga kategorier som beskrivs av Weiten (2016), frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav.

4.1.1.1 Skillnader män och kvinnor

Vidare så visar resultatet från intervjuerna att samtliga kategorier, återfinns inom bägge könen men med skillnaden att kategorierna oftare kopplades till situationer i hemmet och inom familjen i kvinnornas beskrivning medan samma kategorier kopplades till arbetsplatsen oftare i männens beskrivningar. Ett exempel på detta är kategorin krav som kan illustreras av en av kvinnorna som berättade att hennes sambo arbetar väldigt mycket och därav så får hon ta ett större ansvar när det gäller att lämna och hämta barnen på deras

fritidsaktiviteter. Samma kategori, krav, illustreras i resultatet av en man som berättade att mycket av hans arbete utförs i projektform, och att det i sig innebär ett högt tempo, där stort ansvar vilar på honom när det gäller att hinna med till utsatt tid. Endast en av kvinnorna hänvisade stress till sin arbetsplats medan samtliga respondenter inom gruppen män hänvisade till sin arbetsplats på frågor om vad som låg bakom upplevelser av stress i vardagen. Omvänt hänvisade endast en man till hemmet som bakomliggande faktor till upplevelser av stress i jämförelse med gruppen kvinnor där samtliga hänvisade till hemmet och familjen som bakomliggande orsak till stress.

Frankenhaeuser, (1993) hänvisar till att forskning beskriver kvinnor som mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Resultatet från intervjuerna styrker forskningen så till vida att kvinnorna i studiens resultat i större utsträckning beskriver hemmet som bakomliggande orsak till stress. En av kvinnorna beskrev att stress är vanligt förekommande i hennes liv och att hon upplever stressen delvis dygnet runt. Samtliga respondenter inom gruppen kvinnor uppgav att de arbetade minst 80 procent och samtliga kvinnor uppgav både hemmet, familjen och sin arbetsplats som bakomliggande orsak till upplevd stress. Motsvarande jämförelse av resultatet i gruppen män visar att endast en av de manliga respondenterna hänvisar till hemmet som en av de bakomliggande orsakerna till stress utöver sin arbetsplats och att ansvaret att renovera och bygga vilade på honom och det är svårt att få tiden att räcka till med ett heltidsarbete och tre små barn.

4.1.2 Stress påverkar hälsan

Samtliga respondenter, både kvinnliga och manliga, beskrev vid intervjun, att de upplever att deras hälsa påverkas av stress. Symtom på stress kan te sig olika och skilja sig åt från individ till individ (Perski 2006). Både bland de kvinnliga och de manliga respondenterna återkom beskrivningarna oro och ängslighet som ett vanligt förekommande symtom vid stress, vilket även beskrivs i teorin som individuella upplevelser av symtom på stress.

(Perski 2006). Svårigheter att koncentrera sig, eller handlingsförlamning är vanligt förekommande kopplat till stress och bägge könen beskrev svårigheter kopplat till koncentrationen som en konsekvens av stress. (Perski 2006). Onda cirklar kan startas av stress. Individer som lever under långvarig stress, får ofta en påverkan på livsstil och utvecklar ett beteende som är skadlig förhälsan. Stress får individer att missbruka droger,

röka, äta ohälsosamt och motionera mindre samt ökar risken för olyckor. Under stress är individer mindre uppmärksamma på kroppsligt symptom som kan kräva behandling, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, knölar i bröstet och värk i kroppen (Lundberg

& Wentz, 2004).

4.1.2.1 Skillnader män och kvinnor

De kvinnliga respondenterna beskrev en generell svårighet att hålla fokus, medan männen i större uträckning beskrev en mer specifik situation utifrån svårigheten att göra rätt prioriteringar i samband med sitt arbete. Frankenhaeuser, (1993) beskriver att kvinnor är mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Möjligen speglas denna beskrivning i svaren från respondenterna där situationerna i större utsträckning specifikt kopplas till arbetet utifrån perspektivet i de manliga respondenterna. En av de manliga respondenterna beskrev att det blir svårare att göra bra prioriteringar och veta vad han ska lägga sin tid på när han befinner sig i en situation där han är stressad. Han berättade att det ofta resulterar i att han försöker göra allt på samma gång och att det inte sällan får sena kvällar med övertid på jobbet som konsekvens. Även irritation och frustration förekommer inom bägge könens beskrivningar av upplevelser kopplat till stress, och även här relaterar männen i högre grad till upplevelser som har med arbetet att göra jämfört med kvinnorna. En av kvinnorna talade om att hon lättare blir irriterad över småsaker i samband med stress och att hon ofta får dåligt samvete gentemot sin man och sina barn eftersom hon känner att varit sur och arg utan orsak. När de manliga respondenterna beskrev irritation och frustration som en konsekvens av att vara stressad så var beskrivningarna i högre grad arbetsrelaterade. Frankenhaeuser, (1993) beskriver att mätningar har visat att efter arbetsdagens slut, sjunker stresshormoner och blodtryck för män, medan det omvänt ökar för kvinnor. Detta kan innebära en kontinuerlig brist på återhämtning hos kvinnor jämfört med män som kan leda till kronisk anspänning och således ha negativa konsekvenser för hälsan (Frankenhaeuser, 1993). En manlig respondent berättade att det skapar frustration att inte ha tid att lägga ner det arbete som behövs på ett projekt för att det ska blir bra resultat och vidare att det skapar dåligt samvete och känns jobbigt att leverera något på jobb, som är av sämre kvalitet än vad han brukar leva upp till. Han brukar då anklaga sig själv och bli irriterad på sig själv.

Beskrivningen talar för att de manliga respondenterna i högre utsträckning kopplar de

stressrelaterade symtomen till sitt arbete snarare än till hemmet vilket även belyser mätningarna som beskrivs av Frankenhaeuser (1993).

4.1.3 I vilket syfte började respondenterna med yoga

I resultatet framgår det att 4 av de totalt 6 respondenterna medvetet vänt sig till yoga som metod medan 2 av respondenterna beskrev att de börjat yoga av anledningen att den träningsanläggning som de utövade sin andra träning på, erbjöd även yoga och därvid blivit nyfikna på att testa. Samtliga respondenter sökte någon form av friskvård i form av fysisk aktivitet i yogan. Bägge könen angav yoga som ett komplement till övrig fysisk aktivitet för att öka, alternativt behålla rörligheten. Av de fyra respondenterna, vilka representerades av bägge könen, som medvetet vänt sig till yoga som metod, angav samtliga att de sökte metoder för att hantera stress, tekniker för djupare avslappning och hjälp med återhämtning. Resultatet i studien bekräftar beskrivningen av Desikachar (1995), att yoga används i västvärlden idag, främst som friskvård för hälsa men även i viss mån för personlig utveckling och teknikerna som praktiseras kan ofta överföras till utövarens egen vardag. Männen och kvinnornas beskrivelse av varför de börjat med yoga har flera likheter såsom ökad rörlighet, komplement till övrig träning och tekniker för avslappning. Metoderna inom yoga syftar enligt Desikachar, (1995) till att minska stresshormoner i kroppen och få en reducerande påverkan på upplevd stress och studiens resultat belyser detta genom respondenternas syfte med sin yogapraktik. Respondenter inom bägge könen beskrev att de önskad lära sig tekniker för avslappning och stresshantering och stärker därigenom resultaten från de forskningsprojekt som kunnat visa yogans effekter på både fysiska och psykiska hälsofaktorer, där yoga kan bidra till ökad stresstålighet och en ökad upplevelse av avslappning hos individen och beskriver vidare att det förklaras av att yoga fokuserar på helheten och ger den som praktiserar metoden en känsla av rörlighet, energi och avslappning. (Papp m.fl, 2019).

4.1.3.1 Skillnader män och kvinnor

Trots att flera likheter återfinns hos både de manliga och kvinnliga respondenterna så finns det ett par saker som skiljer sig åt emellan könen i studiens resultat. Samtliga tre manliga respondenter angav att de varit nyfikna på meditation och två av dem beskrev att de ville lära sig tekniken för att hur det skulle kunna bidra till större förmåga att fokusera på jobb. Trots att det även, i resultatet som rör kvinnornas syfte med yoga, återfinns en

önskan om att lära sig meditera, så kopplar ingen av kvinnorna samman det med sin arbetsplats eller sin profession på liknande sätt som männen. En av de manliga respondenterna ville lära sig metoder för att kunna bli mer skärpt och skarpsynt även i situationer som han upplevde som stressfulla på sin arbetsplats, medans en kvinnlig respondent uppgav att den främsta anledningen var att få lära sig tekniker för att hantera stressen hemma, genom andning och meditation.

4.1.4 Yogans effekter på upplevelsen av stress.

Respondenter från bägge könen, beskriver att yogan har haft effekter och påverkat dem i situationer med stress, kopplat till deras vardag, och resultatet visar att både männen och kvinnorna upplevde effekter på stressrelaterade situationer och stressrelaterade symtom.

Således kan studiens resultat stärka de iakttagelser som beskrivs i Folkhälsomyndighetens kartläggande litteraturöversikt där flera olika studier konstaterar minskad upplevd stress på arbetsplatser som infört yoga eller mindfullnessövningar (Folkhälsomyndigheten 2021).

Resultatet avseende bägge könen skildrar ett positivt samband mellan yoga och upplevd mentalt välbefinnande, om än med vissa skillnader som redogörs för i nästa avsnitt. Bägge grupper visar att de upplevde en större acceptans, en ökad upplevelse av lugn, fick lättare att förhålla sig till det som inte går att kontrollera och upplevde större harmoni med sig själva. Resultatet överensstämmer med studie som funnit ett positivt samband mellan yoga och upplevd mental hälsa där man undersökte kvinnor som praktiserat yoga under två års tid eller mer (Yoshihara, Hiramoto, Sudo och Kubo 2011). Lazarus & Folkman, (1984) skildrar coping som de kognitiva ansträngningar en person gör för att klara av en specifik situation som av personen upplevs vara förenad med stress. Lägger man samman de olika beteendena en individ har för att möta stress så bildas ett mönster som kan sägas utgöra en copingstrategi. Utifrån den beskrivningen och studiens resultat avseende yogans effekter på upplevelsen av stress kan ett resonemang föras kring huruvida yoga har blivit en del av respondenternas copingstrategi för att möta stress (Lazarus &

Folkman, 1984).

4.1.4.1 Skillnader män och kvinnor

Trots flertalet likheter i yogans effekt på upplevelsen av stress emellan könen kunde även skillnader utläsas i studiens resultat. Resultatet avseende de manliga respondenterna

avspeglar återigen hur de är mer angelägna att koppla effekterna till situationer som uppstår på arbetsplatsen eller kopplat till den enskildes professionella roll. Resultatet avseende de kvinnliga respondenterna avspeglar i större utsträckning situationer av privat karaktär, i hemmet och familjen. Resultatet från de kvinnliga respondenterna beskriver i stor utsträckning hur de använde sig av tekniker från yogan för att hantera sina känslor under en pågående situation som upplevs som stressande. Ett exempel på detta skildras i en av kvinnornas beskrivning i hur hon börjat använda de andningstekniker hon lärt sig i yogaklasserna. Hon exemplifierade genom att skildra hur hon använde andningsteknikerna vissa morgnar när hon blir stressad över att barnen tjafsar.

Copingstrategier kan delas in i två kategorier där problemfokuserad coping beskrivs som en strategi där individen fokuserar på att lösa problemen i sin omgivning medan känslofokuserad coping beskriver hur individen inriktar sig på att förändra eller minimera den känslobetonade reaktionen denne upplever i situationer med stress. (Lazarus &

Folkman, 1984). Enligt ovanstående resonemang, där yoga kan utgöra en del av en individs copingstrategi för att hantera och möta stress, skildrar resultatet från de kvinnliga respondenterna i större utsträckning än detsamma avseende de manliga respondenterna, känslofokuserad coping. Ytterligare exempel på detta framställdes i resultatet där en av kvinnorna berättade att hon upplever ett sådant lugn och en sådan stillhet i sig själv under yoga-klasser och att hon försökt att använda samma tekniker då hon känner stress i andra situationer i vardagen.

Resultatet från de manliga respondenterna beskriver i större utsträckning hur de använde sig av tekniker från yogan för att hantera situationen som upplevs som stressande, med tekniker från yogan snarare än känslorna som uppstår. Detta kan illustreras med en av de manliga respondenterna som börjat meditera under luncherna och förklarade att teknikerna bidragit till att han känner ett större fokus och tycker att han har fått lättare att ta beslut och prioritera sitt arbete sedan han börjat med meditationerna. Han beskrev att han därigenom upplever att han kan undvika att hamna i lika många situationer där stress uppstår. Lazarus & Folkman, (1984) menar att i det fallet där en person har en problemfokuserad copingstrategi, kommer hen aktivt söka information och hjälp för att ta itu med situationen där stress uppstår. Enligt ovanstående resonemang, där yoga kan utgöra en del av en individs copingstrategi för att hantera och möta stress, kan resultatet i studien tyda på att de manliga respondenternas upplevelse av yogan effekt på

upplevelsen av stress i större utsträckning skildrar problemfokuserad coping (Lazarus &

Folkman, 1984).