När jag under våren 2020 inledde den svåra uppgiften med att välja uppsatsämne trodde jag, naivt nog, att covid-19-pandemin skulle vara överspelad innan hösten då det skulle bli dags för mig att sätta mig ner och påbörja uppsatsarbetet. Så blev det inte. Pandemin är ännu fortgående och mycket har hänt på bara de veckor som
förflutit sedan jag genomförde intervjuerna med respondenterna i denna studie. Mest anmärkningsvärt är att folkbiblioteken ifråga stängde strax innan jul, efter att nya nationella restriktioner presenterats av regeringen den 18 december. Liknande stängningar skedde på bibliotek runt om i Sverige, vilket föranledde en debatt om huruvida stängningarna bröt mot bibliotekslagen.
När det gäller folkbibliotekens anpassning till covid-19-pandemin kan denna uppsats således inte ge hela bilden, även om den ger en värdefull inblick. Det blir upp till andra forskare att studera hur folkbibliotek har hanterat nedstängningarna och vilka långsiktiga effekter pandemin får på folkbibliotekens verksamhet. Dessutom är denna uppsats avgränsad till en typ av bibliotek och till en kommun. Studier av hur olika typer av bibliotek i olika delar av Sverige har hanterat pandemin vore värdefulla. Covid-19-pandemin bör te sig intressant för alla som studerar folkbibliotekens bidrag till samhällelig resiliens. Folkbibliotekens funktion som öppna och tillgängliga rum, tillsammans med tillhandahållandet av internet och kommunikationsmedel, brukar
52 ofta lyftas fram som avgörande för bibliotekens bidrag till samhällelig resiliens (se t.ex. Dudley 2013:15; Olsson Dahlquist 2019:207). Denna studie tyder på att båda dessa funktioner har begränsats under covid-19-pandemin. De potentiella
forskningsområdena är därmed många och viktiga.
Källor
Adamich, Tom, 2020: Crisis Intervention and Library Technology: How We
Responded to COVID-19 Library Closures. Computers in libraries, 40(5). S. 14–17. Ahmed, Rashid, Seedat, Mohamed, van Niekerk, Ashley & Bulbulia, Samed, 2004: Discerning Community Resilience in Disadvantaged Communities in the Context of Violence and Injury Prevention. South African Journal of Psychology, 34(3). S. 386– 408.
Ali, Muhammad Yousuf & Gatiti, Peter, 2020: The COVID-19 (Coronavirus) Pandemic: Reflections on the Roles of Librarians and Information Professionals.
Health Information and Libraries Journal, 37. S. 158–162.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria, 2006: Using Thematic Analysis in Psychology.
Qualitative research in psychology, 3(2). S. 77–101.
Breeding, Marshall, 2020: A Global Crisis May Reshape Library Services. Computers
in Libraries, 40(4). S. 9–11.
Chew, Cynthia & Eysenbach, Gunther, 2010: Pandemics in the Age of Twitter: Content Analysis of Tweets during the 2009 H1N1 Outbreak. PLoS ONE, 5(11). S. e14118. doi:10.1371/journal.pone.0014118
Craft, Anna R., 2020: Remote Work in Library Technical Services: Connecting Historical Perspectives to Realities of the Developing COVID-19 Pandemic. Serials
Review, 46(3). S. 227–231.
Dudley, Michael, 2013: The Library and the City. I: Dudley, Michael (red.): Public
Libraries and Resilient Cities. Chicago: American Library Association. S. 14–45.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran, 2015: Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.): Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. S. 34–54. Featherstone, Robin M., Boldt, R. Gabriel, Torabi, Nasi & Konrad, Shauna-Lee, 2012: Provision of Pandemic Disease Information by Health Sciences Librarians: A
Multisite Comparative Case Series. Journal of the Medical Library
Association, 100(2). S. 104–112.
Featherstone, Robin, M., Lyon, Becky J. & Ruffin, Angela B., 2008: Library Roles in Disaster Response: An Oral History Project by the National Library of
Medicine. Journal of the Medical Library Association, 96(4). S. 343–350.
Folke, Carl, Carpenter, Stephen R., Walker, Brian, Scheffer, Marten, Chapin, Terry & Rockström, Johan, 2010: Resilience Thinking – Integrating Resilience, Adaptability
53 and Transformability. Ecology and society, 15(4): 20.
http://www.ecologyandsociety.org/vol15/iss4/art20/
Folkhälsomyndigheten, 2015: Sjukdomsinformation om SARS (svår akut respiratorisk sjukdom). (2020.11.08.)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/sars-svar-akut-respiratorisk-sjukdom/
Folkhälsomyndigheten, 2020: Pandemisk influensa. (2020.12.10.)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/
Frias, José Antontio, 1995: The AIDS Pandemic and the Educational Function of the Library. Ifla Journal-International Federation of Library Associations, 21. S. 31–37. Grace, Dan & Sen, Barbara, 2013: Community Resilience and the Role of the Public Library. Library Trends, 61(3). S. 513–541.
Guest, Greg, Bunce, Arwen & Johnson, Laura, 2006: How Many Interviews Are Enough? An Experiment with Data Saturation and Variability. Field Methods, 18(1). S. 59–82.
Guest, Greg, MacQueen, Kathleen & Namey, Emily E., 2012: Applied Thematic
Analysis. Thousand Oaks, California: SAGE Publications Inc.doi: 10.4135/9781483384436
Harris, Roma, Wathen, C. Nadine, & Chan, Donna, 2005: Public Library Responses to a Consumer Health Inquiry in a Public Health Crisis. Reference & User Services
Quarterly, 45(2). S. 147–154.
Holmberg, Martin, 2020: Pandemier och epidemier – från kolera till covid-19 i ett
tvärvetenskapligt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jaeger, Paul T., Langa, Lesley A., McClure, Charles R. & Bertot, John Carlo, 2007: The 2004 and 2005 Gulf Coast Hurricanes: Evolving Roles and Lessons Learned for Public Libraries in Disaster Preparedness and Community Services. Public Library
Quarterly, 25. S. 199–214.
Kungliga biblioteket, 2020: Folkbibliotek. (2020.10.12.)
https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/biblioteken-under-corona/nationell-overblick/folkbibliotek.html
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend, 2014: Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Luo, Lili & Wildemuth, Barbera M., 2017: Semistructured interviews. I: Wildemuth, Barbera M. (red.): Applications of Social Research Methods to Questions in
Information and Library Science. 2 uppl. Santa Barbera, California: Libraries
unlimited. S. 248–257.
Magis, Kristen, 2010: Community Resilience: An Indicator of Social Sustainability. Society & natural resources, 23. S. 401–416.
54 Matteson, Miriam L., 2020: The Heart of the Matter: Academic and Public Libraries Adapt to Pandemics Through Time and Technology. Public Services Quarterly, 16(3). S. 200–205.
Norris, Fran H., Stevens, Susan P., Pfefferbaum, Betty, Wyche, Karen F. &
Pfefferbaum, Rose L., 2008: Community Resilience as a Metaphor, Theory, Set of Capacities, and Strategy for Disaster Readiness. American Journal of Community
Psychology, 41. S. 127–150.
Norton, Hannah F., Ansell, Margaret E., Pomputius, Ariel, Edwards, Mary E., Daley, Matthew & Harnett, Susan, 2019: HIV/AIDS Information Promotion at the Library – Creative Campaigns for Young Adults. Journal of the Medical Library
Association, 107(2). S. 222–231.
Obrist, Birgit, Pfeiffer, Constanze & Henley, Robert, 2010: Multi‐Layered Social Resilience – A New Approach in Mitigation Research. Progress in Development
Studies, 10(4). S. 283–293.
Olsson Dahlquist, Lisa, 2019: Folkbildning för delaktighet: En studie om bibliotekets
demokratiska uppdrag i en digital samtid. Lund: Lunds Universitet.
Perry, Gerald, 2000: HIV/AIDS Information in Public Libraries. Public Library
Quarterly, 18(3/4). S. 119–137.
Quinlan, Nora J., 2007: In Flew Enza. American Libraries, 38(11). S. 50–53. Shabi, Iwok Nnah, 2012: Knowledge and Attitude of Women to HIV/AIDS in a Farming Community in Southwestern Nigeria – Challenges for Public
Libraries. Public Library Quarterly, 31. S. 246–255.
Svensson, Peter & Ahrne, Göran, 2015: Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.): Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. S. 17–31.
Stricker, Michele, 2019: Ports in a Storm – The Role of Public Libraries in Times of Crisis. Collaborative Librarianship, 11(1). S. 11–16.
Tu-Keefner, Feili, 2016: The Value of Public Libraries During a Major Flooding – How Digital Resources Can Enhance Health and Disaster Preparedness in Local Communities. I: Morishima, Atsuyuki, Rauber, Andreas & Liew, Chern Li (red.):
Digital Libraries: Knowledge, Information, and Data in an Open Access Society. Cham: Springer International Publishing. S. 10–15.
Veil, Shari R. & Bishop, Bradley Wade, 2014: Opportunities and Challenges for Public Libraries to Enhance Community Resilience. Risk Analysis, 34(4). S. 721– 734.
World Health Organisation. (2020.11.08.) https://www.who.int/health-topics/severe-acute-respiratory-syndrome#tab=tab_1
55 World Health Organisation, 2010: What is the pandemic (H1N1) virus? (2020.11.08.)
https://www.who.int/csr/disease/swineflu/frequently_asked_questions/about_dise ase/en/
World Health Organisation, 2020: HIV/AIDS. (2020.11.08.)
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hiv-aids
World Health Organisation Regional Office for Europe. (2020.11.02.)
https://www.euro.who.int/en/health-topics/communicable-diseases/influenza/pandemic-influenza/past-pandemics
Wildemuth, Barbera M., 2017: Sampling for Extensive Studies. I: Wildemuth, Barbera M. (red.): Applications of Social Research Methods to Questions in
Information and Library Science. 2 uppl. Santa Barbera, California: Libraries
unlimited. S. 123–135.
Wildemuth, Barabara M. & Cao, Leo L., 2017: Sampling for Intensive Studies. I: Wildemuth, Barbera M. (red.): Applications of Social Research Methods to
Questions in Information and Library Science. 2 uppl. Santa Barbera, California:
Libraries unlimited. S. 136–144.
Vårheim, Andreas, 2017: Public libraries, community resilience, and social
capital. Information Research-an International Electronic Journal, 22(1), CoLIS paper 1642. http://informationr.net/ir/22-1/colis/colis1642.html
Zach, Lisl, 2011: What Do I Do in an Emergency? The Role of Public Libraries in Providing Information During Times of Crisis. Science & Technology Libraries, 30. S. 404–413.
Zhang, Yan & Wildemuth, Barbara M., 2017: Unstructured Interviews. I: Wildemuth, Barbera M. (red.): Applications of Social Research Methods to Questions in
Information and Library Science. 2 uppl. Santa Barbera, California: Libraries
unlimited. S. 239–247.
Öberg, Peter, 2015: Livshistorieintervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.):
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. S. 55–67.
Bilaga
Intervjuguide
A: Bakgrund
1. Kan du berätta lite om dig själv och biblioteket där du arbetar? (Throw-away) 2. I vanliga fall, när vi inte befinner oss i en pandemi, vilka är dina främsta arbetsuppgifter på biblioteket? (Throw-away)
56 B: Tjänster under pandemin
4. Som jag förstår det har novemberrestriktionerna inneburit att biblioteken inte längre ska brukas som mötesplatser. Stämmer det? (Essentiell)
Om ja, vad beror det på? (Sonderande)
Vilka förändringar/konsekvenser har detta inneburit för er på XX-biblioteket? (Essentiell)
Hur skulle du säga att läget på biblioteket är nu jämfört med i början av pandemin?
(
Extra)Har de nya restriktionerna haft några andra följder? (Essentiell) (Om nej – vad har restriktionerna inneburit?) (Sonderande)
5. Kan du ge exempel på bibliotekstjänster som delvis eller helt och hållet har förhindrats på grund av pandemin? Det vill säga, tjänster som ni brukar erbjuda i vanliga fall men som inte har gått att genomföra överhuvudtaget under pandemin? (Essentiell)
Vad beror det på att tjänsten inte går att bedriva? (Sonderande)
Hade det funnits ett sätt att bedriva tjänsten om biblioteket haft tillgång till andra resurser? (Sonderande)
Vilka konsekvenser får det att tjänsten inte går att bedriva? (Sonderande) (Om nej – Vad tror du att det beror på att alla tjänster har kunnat fortsätta?) (Sonderande)
6. Kan du ge exempel på bibliotekstjänster som kunnat fortsätta bedrivas men i annan form än innan? (Essentiell)
På vilket sätt har tjänsten förändrats? (Sonderande)
Vad har underlättat respektive försvårat förändringen av tjänsten? (Sonderande)
Hur upplever du att den förändrade tjänsten fungerar, jämfört med innan pandemin? (Sonderande)
(Om nej – Vad är det som har gjort att tjänsterna kunnat fortsätta oförändrade?) (Sonderande)
7. Kan du ge exempel på delvis eller helt nya bibliotekstjänster som tillkommit på grund av pandemin? (Essentiell)
Varför har dessa tjänster uppstått? T.ex. på efterfrågan från besökare eller som följd av restriktioner/allmänna råd från myndigheter? (Sonderande) Vad har underlättat respektive försvårat vidtagandet av dessa nya tjänster? (Sonderande)
57
Hur upplever du att dessa tjänster fungerar? Hur passar de in med de gamla? (Sonderande)
(Om nej – kan du identifiera några behov eller problem som uppstått på grund av pandemin som skulle behöva lösas?) (Sonderande)
C: Personlig upplevelse
8. Vilka skulle du säga är de största förändringarna som pandemin inneburit för dig personligen i ditt arbete? (Essentiell)
Vad har förändringarna inneburit för utmaningar och möjligheter? (Sonderande)
9. Kan du berätta om något tillfälle när du känt dig begränsad eller hindrad i ditt arbete på grund av pandemin? (Essentiell)
Vad berodde det på? Kan du komma på hur man skulle kunna lösa en liknande situation i framtiden? (Sonderande)
10. Kan du berätta om något nyligt tillfälle när du känt dig särskilt nöjd i ditt arbete? (Essentiell)
Vad gjorde att du kände dig nöjd? (Sonderande)
D: Möjligheter och utmaningar under pandemin
11. Vad anser du är bibliotekets viktigaste roll under pandemin? (Essentiell)
Någon ny uppgift eller att upprätthålla de ordinarie? (Sonderande) Hur enkelt eller svårt är det för er på biblioteket att uppfylla denna roll? (Sonderande)
Vilka resurser är användbara? Vilka hade behövts för att underlätta? (Sonderande)
12. Vad anser du är bibliotekets största utmaning under pandemin? (Extra)
Vari ligger utmaningen? (Sonderande)
Vilka resurser har eller hade biblioteken behövt för att kunna svara på utmaningen? (Sonderande)
13. För att avrunda: Finns det något (lärdom, erfarenhet, resurs) som du tänker kan vara till nytta i framtiden, efter pandemin? (Essentiell)
14. Hur tror du att biblioteksverksamheten kommer se ut efter pandemin? Kommer allt gå tillbaka till att se ut och fungera som innan eller kommer pandemins effekter att få långtgående förändringar? (Essentiell)