I detta avsnitt presenteras de teman och underteman som relaterar till studiens andra forskningsfråga som handlar om vilka faktorer som har fungerat hämmande
respektive främjande för folkbibliotekens resiliens.
4.2.1 Hämmande faktorer
Hämmande faktorer har i denna uppsats bedömts vara sådant som försvårar folkbibliotekens svar på covid-19-pandemin. Dessa presenteras nedan.
4.2.1.1 Teknikovan personal, upphovsrätt m.m.
Intervjuaren: Vad tror du att det beror på att ni inte har haft något sådant [digitala bokprat]?
Signe: Det beror lite tror jag på vilka vi är [skratt]. Jag tror faktiskt det. Och kanske det är, ja, känslan av hur mycket tid man har och sådär. Och hur bekväm man är framför en kamera, det tror jag.
I citatet ovan illustreras ett antal faktorer som kan sägas hämma folkbibliotekens nyttjande av digitala aktiviteter. För det första är det tidskrävande att ställa om till det digitala. För det andra är en sådan omställning beroende av individuella
egenskaper, bland annat hur van och bekväm personalen är med tekniken. Det finns en oro hos respondenterna för att tekniken ska krångla, vilket i sin tur medför en oro för att verka oprofessionell.
Patrik: För att framstå som lite proffsig då vill man ju att bara att ja, okej, nu blåser jag upp den presentation jag tänkt mig på stor skärm, inte typ, vad vet jag, vad har jag annars på skrivbordet. Man vill bara att det ska klaffa.
En annan faktor som försvårat folkbibliotekens nyttjande av digitala aktiviteter är upphovsrätten, vilket Morgan upptäckte efter att hans bibliotek hållit sin första digitala aktivitet.
Morgan: Man lär sig ju av misstagen. Vi insåg att första gången hade vi poesi så läste vi lite olika dikter, men då är det ju viktigt att man har, det är copyright där, så man måste ju ansöka om, eller ansöka, ja, vi hade ju inte gjort det. […] Det hade man ju kanske inte tänkt. Man tänker ju inte på det när man har sagostunder eller bokprat som inte ligger kvar på nätet utan då läser man boken eller berättar sagan […].
Digitala aktiviteter, som till exempel digitala poesiuppläsningar, ställer andra krav än vad folkbiblioteken är vana vid. Upphovsrätten blir på så sätt ett hinder som
personalen måste arbeta runt.
Avslutningsvis finns det olika faktorer som försvårar att vissa aktiviteter hålls digitalt. Sådana faktorer är till exempel om aktiviteten innehåller mycket scenografi eller anordnas av externa aktörer. Även åldern på deltagarna kan påverka hur väl en
34 aktivitet går att göra digitalt eller inte. Konkurrens med andra medier är ytterligare en hämmande faktor.
Signe: Om det ska vara digitalt någonting så, man vet ju att barnen har ett så otroligt stort urval digitalt. Då måste man verkligen göra någonting speciellt. Eller åtminstone … Man måste ha något extra att bjuda på kanske. De har ju allt, det finns ju allt på en skärm för dem.
4.2.1.2 Sekretess och andra regelverk
I och med pandemin har det blivit vanligt på flera bibliotek att besökare ringer och ber personalen låna ut och komma ut med böcker åt dem (se temat Boken kommer –
leverans av böcker till hemmet eller dörren i 4.1.3.3).
Pia: Det i sin tur leder väl i och för sig kanske till att vi ännu mer har börjat fråga efter sådana saker som personnummer i telefon, vilket vi kanske egentligen inte ska göra. […] Vi får ju inte låna ut … Det finns ju väldigt mycket saker vi inte får göra över telefon och egentligen är det här med att ta personnummer till folk en sådan sak. Där får vi liksom försöka jobba runt det.
Som citatet från Pia visar är sekretess, på liknande sätt som upphovsrätt, ett hinder som folkbiblioteken måste arbeta runt i sitt svar på covid-19-pandemin. Ingen riktig lösning verkar finnas. Att biblioteken har kunnat genomdriva den berörda strategin trots sekretessen beror i mångt och mycket på att bibliotekspersonalen gått emot reglerna. Som Pia säger: ”Vi har valt att inte tänka så mycket på det.”
Detsamma kan sägas gälla användandet av plastpåsar i take-away-servicen på Pias bibliotek.
Pia: En annan sak som också är lite knepig är att vi ska ju egentligen lägga av med plastpåsar. Biblioteken, alltså. Helt och hållet lägga av med plastpåsar. Men just för det här … Jag tror inte att vi någonsin har behövt plastpåsar lika mycket som vi behöver det nu.
Sammantaget krockar alltså vissa av bibliotekens strategier med befintliga regelverk.
4.2.1.3 Årstid och väder
Under pandemin har folkbiblioteken i föreliggande studie förflyttat delar av sin verksamhet till utanför det fysiska bibliotekets väggar. På Agnes bibliotek använde man till exempel en bibliotekscykel för att utföra uppsökande verksamhet i början av pandemin. Detta upphörde dock under hösten.
Agnes: Delvis tror jag att det var för att vi kom igång lite med bokprat, skolbesök, klassbesök också efter sommaren här när det var lite lättare restriktioner. Men nu är det väl rent liksom att, ja, vädermässigt eller vad man ska säga, det är ju som inte så … Jag menar, man kan ju som inte stå ute nu heller. I våras kunde man ju
35
stå ute med det, men det går ju som knappt nu med … när det är mörkt och kallt så där så är det inte lika inbjudande att göra det.
Som exemplet visar är årstid en faktor kan försvåra bibliotekens svar på covid-19-pandemin. Detsamma gäller väder, som i fallet med take-away-servicen på Pias bibliotek.
Pia: Vi har en liten låda utanför dörren så om det inte regnar kan man återlämna sina böcker där och så kan man hämta upp böcker. […] Det funkar ju inte om det regnar, till exempel, vilket – den här hösten har ju varit helt förjävlig.
4.2.2 Främjande faktorer
Nedan presenteras de faktorer som bedömts fungera främjande för folkbibliotekens resiliens. Med främjande faktorer menas här sådant som har underlättat bibliotekens svar på covid-19-pandemin.
4.2.2.1 Tillgång till digitala verktyg, tid m.m.
I sitt svar på covid-19-pandemin har folkbiblioteken nyttjat olika adaptiva resurser (se temat Resurser som nyttjats under pandemin i avsnitt 4.1.5). Flera av dessa resurser har biblioteken haft tillgång till sedan innan pandemin, till exempel digitala verktyg som datorer och telefoner samt utrymmen utomhus. Tillgången till dessa resurser kan ses som främjande för bibliotekens resiliens eftersom resurserna därmed innehar en hög grad av snabbhet: de går snabbt att nå och använda. Dessutom kan personalen förväntas ha en viss förförståelse för hur de fungerar. I och med att en stor del av bibliotekens ordinarie verksamhet har minskat under pandemin har personalen haft mer tid till annat, till exempel Boken kommer. Att bibliotekens ordinarie verksamhet minskat har således underlättat anpassningen av den verksamhet som kunnat fortgå.
Agnes: Jag upplever inte som att det [utökningen av Boken kommer] påverkar oss så mycket i och med att vi ändå har ganska låg
verksamhet i övrigt just nu.
Avslutningsvis är biblioteken inte ensamma om att ha ställt in sin
programverksamhet under pandemin. Andra kulturinstitutioner har också gjort det, vilket innebär att konkurrensen om lokaler har minskat, vilket i sin tur har
underlättat för bibliotek som sökt sig utanför biblioteket när de bedrivit utåtriktad verksamhet. Tillgången till lokaler, samt den minskade konkurrensen om dem, är således ännu en främjande faktor för bibliotekens resiliens.
Patrik: [I] och med att deras programverksamhet gått på sparlåga också, då har det inte varit konkurrens om utrymmet.
36
4.2.2.2 Årstid och väder
I temat Hämmande faktorer i 4.2.1 beskrev jag hur årstid och väder är faktorer som kan försvåra folkbibliotekens svar på covid-19-pandemin. Som citatet nedan visar kan dock det motsatta också sägas gälla. Liksom vinter och nederbörd fungerar
hämmande kan sommar och fint väder fungera främjande.
Patrik: I somras höll vi, eller arrangerade vi en rad sommaraktiviteter. Det var ju en tillåtande säsong att hålla aktiviteterna utomhus. Så vi anpassade det väldigt mycket så. […] Det är ju självklart, vid fint väder sommartid då är det ju lite trevligare att vara ute.
4.2.2.3 Hemmaarbete och samarbeten
I undertemat Rättigheter och tillstånd (avsnitt 4.1.5.3) beskrev jag hur en kollega till en av respondenterna utvecklat en Instagram under pandemin, detta som ersättning för ett projekt som ställdes in. Att kollegan hade möjlighet att utveckla denna
Instagram berodde till stor del på att hon jobbade hemifrån på grund av pandemin. De förändrade arbetsförhållandena som pandemin medfört kan med andra ord i vissa fall underlätta bibliotekets omställning till det digitala.
Signe: Alltså, det här med bokstart eller språkstart mot bebisar, vi hade ju … vi har ju som valt ut en stadsdel som vi jobbade mot. […] Men sen hände det här och vi slutade med det, och Emelie jobbar hemma för hon delar kök med sina gamla föräldrar. Så hon har utvecklat en Instagram med tips på ramsor och pekböcker och sådant.
Slutligen har etablerade samarbeten mellan bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner fungerat främjande för folkbibliotekens resiliens. I citatet nedan spånar till exempel Agnes på hur uppsökande skolbesök skulle kunna genomföras. Lösningen som hon kommer fram till är samordning med skolbiblioteksservice.
Agnes: Det som är problemet med det är ju att man kan ju som inte ta med sig hur många böcker som helst heller. Då får man ju nästan på något sätt samordna med skolbiblioteksservice i så fall, att man kan på något sätt bokprata om de böcker som de har lånat in via
skolbiblioteksservice.
4.2.2.4 Anpassningsbarhet hos bibliotek och personal
Intervjuaren: Vad tror du att det beror på att ni har klarat det [pandemins utmaningar] ganska bra?
Agnes: Jag tror att åtminstone de åren jag jobbat här känner jag som att biblioteken har varit ganska snabba på att, ganska flexibla på något sätt att anpassa sig till ny teknik och vad som efterfrågas. Det känns som att vi är ganska anpassningsbara, så att säga, ställer om ganska fort. Samtidigt då som vi har innovativa medarbete.
37 I citatet ovan ger respondenten uttryck för olika egenskaper som hon anser har
underlättat folkbibliotekens svar på covid-19-pandemin. Biblioteken är flexibla och anpassningsbara och vana vid att snabbt ställa om och anpassa sig till yttre
omständigheter.
På liknande sätt beskriver respondenter som arbetar vid mindre bibliotek med små arbetsstyrkor att personalen till vardags är vana att vara följsamma och lära sig lite av allt. Möjligen är detta något som underlättat hanteringen av pandemin, som ställt höga krav på personalens flexibilitet.
Patrik: Det här är ju helt nytt för alla. Det finns inget facit. […] Man får göra fler avväganden, fatta fler snabba beslut, och försöka vara så flexibel som möjligt, bara åka med istället för att se det som rakt igenom negativt […] Jag tycker att vi gör det sjukt bra.
Värt att notera är att båda respondenterna som citeras ovan upplever att
folkbiblioteken och dess personal hittills har lyckats bra i hanteringen av pandemin.
4.2.3 Sammanfattning
Analysen av de fem intervjuerna har identifierat ett flertal faktorer som kan sägas hämma och/eller främja folkbibliotekens resiliens, detta eftersom de försvårar respektive underlättar folkbibliotekens svar på covid-19-pandemin.
Hämmande faktorer är till exempel tidsbrist, att personal är ovan vid den nödvändiga tekniken, upphovsrätt, sekretess samt kalla årstider och dåligt väder. Främjande faktorer är bland annat tillgången till olika resurser, varma årstider och fint väder, hemmaarbete, samarbeten samt anpassningsbarheten hos folkbibliotek och personal.