Pandemins konsekvenser

vid när det stormar. […] Det var någon låntagare häromdagen som kom in och uttryckte det när jag satt i disken att ”åh, jag blir så lugn när jag kommer in till biblioteket”.

Biblioteken i föreliggande studie har haft öppet under pandemin och fortsatt erbjuda tillgång till datorer och internet. På så vis fyller de rollen som informationskälla.

Signe: Nu får man väl säga, nu är det ju inte någon mötesplats, nu är det väl att tillhandahålla böcker och snabb informationssökning om man behöver låna datorer i tjugo minuter så har man ju möjlighet till det. Det är väl det, helt enkelt.

I citatet från Signe framgår även en annan av folkbibliotekens roll under pandemin: att tillhandahålla böcker och annan förströelse. Flera respondenter upplever att detta är en viktig roll, särskilt under en pressad tid som en pandemi.

Pia: Men det är väl en sådan sak där jag känner att vi kan bjuda på det här överflödet av saker […] Det känner jag mig ganska nöjd över.

Som synes fyller folkbiblioteken inte bara en utan flera roller under covid-19-pandemin. En roll som emellertid upphört är bibliotekens roll som mötesplats.

Pia: Sen kanske jag i vanliga fall skulle, om man frågade ”på vilket sätt är biblioteket samhällsviktigt?”, så kanske jag i vanliga fall skulle ha sagt någonting i stil med att biblioteket som en mötesplats, som en central nod. […] Det tappade vi ju i och med pandemin och det kanske hade varit den starkaste delen i biblioteken.

4.3.4 Pandemins konsekvenser

Genom intervjuerna ger respondenterna uttryck för olika konsekvenser, såväl negativa som positiva, som förändringarna av verksamheten under pandemin har inneburit för folkbiblioteken, personalen och besökarna.

4.3.4.1 Negativa konsekvenser

Som tidigare nämnt är det svårt för bibliotekspersonalen att ge god och jämlik service under pandemin (se temat Utmaningar under pandemin i 4.3.1). När personalen måste hålla sig på avstånd från besökarna blir servicen begränsad. Dessutom går man miste om vissa målgrupper av besökare, däribland skolklasser.

Att skolklasser uteblir från biblioteken är problematiskt av flera skäl. Patrik uttrycker en farhåga att relationen till lärare och elever kommer försämras. Enligt Agnes finns det dessutom en risk att elevernas läsning blir lidande.

Agnes: Ja, alltså konsekvenserna känns ju mer så där för elevernas skull, att de inte på samma sätt får tillgång till läsning. Det tror jag blir lidande, faktiskt. Att inte få en, ja, professionella boktips av bibliotekarier som kan stimulera till läsning som ju är väldigt viktigt för elever.

42 Uppsökande klassbesök är ett alternativ när skolklasserna inte kan komma till

biblioteket. Dock menar flera respondenter att dessa inte kan det ersätta de fysiska besöken. Dels är litteraturutbudet bättre på biblioteket. Dels är ett mål med

klassbesök just att elever ska ha varit på biblioteket.

Signe: Man vill ju att de ska vara här och uppleva, liksom se

biblioteket och känna sig van. Eller, de har varit här en gång, då vill de komma hit med sina föräldrar.

När det gäller de utåtriktade aktiviteterna som biblioteken erbjuder finns det enligt Patrik en risk att dessa faller i glömska bland besökarna i och med att de varit inställda så länge.

Patrik: Nu har våra sagostunder legat nere ett tag, till exempel. Faller det alldeles i glömska för folk eller kommer de komma tillbaks?

Digitala aktiviteter, som nyttjats som alternativ när fysiska aktiviteter har ställts in, erbjuder inte samma möjlighet till kontakt med deltagarna, särskilt inte när

deltagarna är små barn. På liknande sätt uppger respondenterna att den interna kommunikationen försämras när möten sker digitalt.

Patrik: Sitter du i ett möte med flera personer på Teams, du ser inte alla samtidigt, du har inte samma kontakt. Kommunikationen blir annorlunda. Sitter ni i samma rum, då kan ni … Så funkar

kommunikationen utan problem.

På ett mer personligt plan vittnar respondenter om att pandemin medfört mindre variation i arbetet.

Signe: Det är väl de här mer utåtriktade arbetsuppgifterna som tvärdog. Det är inte lika varierade arbetsuppgifter, kan man säga.

Genomgående använder respondenterna negativt laddade ord för att beskriva pandemins påverkan på deras dagliga arbete. Det gäller inte bara arbetsuppgifterna som blivit mindre varierade. Respondenter ger uttryck för ökad anspänning och trötthet. Själva biblioteksrummen beskrivs som ”tråkiga”, ”kala”, ”öde”, ”hemska”, och ”fruktansvärda”.

Morgan: Jag glömde till och med att ställa fram adventsljusstakarna i fredags för att jag hade liksom glömt bort att det var första advent. Vi brukar ju ha … Alltså det känns ju så himla kalt och tråkigt på bibblan så man glömmer bort att göra det lite fint och trevligt.

Slutligen har pandemin även medfört att bibliotekspersonal upplever att en del av bibliotekens sociala arbete gått förlorad. Ett exempel på detta gäller Boken kommer, där det i vanliga fall är brukligt att bibliotekspersonalen kliver in och sätter sig en stund med låntagaren, ofta en äldre person som kanske inte träffar så många andra människor på en dag.

Pia: Det finns några låntagare som jag måste säga i telefon redan, där jag säger liksom ”jag kommer ut med böcker”. Så kanske de frågar ”men kan du inte komma in och stanna” och så måste jag säga att jag kan inte komma in.

43

4.3.4.2 Positiva konsekvenser

Som tidigare avsnitt har visat har folkbibliotekens service begränsats under

pandemin. Flera av respondenterna vittnar om svårigheter med att hjälpa besökare på avstånd. Men det finns även positiva exempel, som i citatet nedan från Patrik.

Patrik: Det är nu bara här om dagen. Eller då var det en grej när jag skulle hjälpa en låntagare på avstånd. Personen ifråga ville kopiera och brukar ofta vara in här, brukar behöva och vilja ha väldigt mycket hjälp, utstrålar en osäkerhet när det kommer till digital teknik. Men det löste sig så himla fint. Jag såg på den här låntagaren litegrann hur hen växte. Fantastiskt roligt.

I och med pandemin är bibliotekspersonalen tvungna att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Som Patriks berättelse visar kan detta ge människor större självförtroende när det gället det digitala, och i längden kanske leda till mer självgående besökare och ökad digital delaktighet.

Biblioteksbesökare är inte de enda som varit tvungna att lära sig mer om det digitala under pandemin. Detsamma gäller bibliotekspersonalen. Även om vissa menar att detta varit en utmaning ser andra ett värde i att ha fått anledning att göra det.

Patrik: Nu har vi tvingats att lära oss hantera de här verktygen. Sen kan vi det ju, så det är inget som hindrar att vi fortsätter.

Flera fördelar med digitala aktiviteter lyfts fram bland respondenterna. Digitala möten är till exempel tidssparande, kostnadseffektiva och bra för miljön, medan digitala aktiviteter gör det möjligt att anlita personer som bor långt borta och dessutom kan locka nya besökare och skolor.

Patrik: Alla skolor ligger inte alldeles nästgårds. De kan behöva ta sig en ganska bra bit med en lågstadieklass och bara det är ju som ett projekt. Så det [digitala bokprat] kanske kan möjliggöra att fler lärare nappar på grejen med bokprat.

Som nämndes i temat Bibliotekets roll under pandemin i 4.3.3 är tillhandahållandet av böcker och förströelse en viktig roll för folkbiblioteken under pandemin. Många respondenter vittnar om att utlånen ökat i perioder under pandemin. ”Jag tror att många vill läsa ännu mer under de här tiderna”, som Morgan uttrycker det. Flera uttrycker dessutom en förhoppning om att fler besökare upptäcker och använder bibliotekens e-resurser.

Agnes: För det har vi, tycker jag, märkt. Jag har gjort en hel del nya lånekort där folk inte är intresserade av att låna fysiska böcker utan de kommer in och vill ha ett lånekort just för att de vill kunna utnyttja det digitala erbjudandet som vi har.

Ytterligare en positiv konsekvens av pandemin är enligt Patrik en stärkt teamkänsla bland personalen.

Patrik: Alla är ju ändå i samma sits, alla jobbar ju mot samma mål att bara försöka lösa allting på bästa sätt. Så jag upplever liksom att vi