Björn Hedberg sammanfattade seminariedagen. Syftet med seminariet var att ge en bättre förståelse för olika aktörers roller och ansvar samt värderingar i frågan om utbyggnaden av 3G och elektromagnetiska fält. Det var också första gången som referensgruppen hade möjlighet att personligen träffa även representanterna från Elöverkänsligas Riksförbund som hittills deltagit i arbetet genom telefonkonferens. I slutet av dagen lämnade deltagar- na synpunkter på vad har varit drivande eller hindrande i dialogen under seminarium 1:
Drivande:
• mycket gruppdiskussioner och fria diskussioner • en positiv inställning från alla
• ett stort engagemang från de flesta • en möjlighet att lära känna varandra
Hindrande:
• avsaknaden av närvaron från bl a Socialstyrelsen, Boverket, Kommunförbundet och politiska partier utöver miljöpartiet
• för mycket tid gick åt till att ”lära känna varandra” • mer än en dag hade behövts för seminariet
Appendix 2
Seminarium 2: Forskningsläget för riskbedömningen
Inledning
Seminariet hölls under två hela dagar den 9-10 februari 2005 på Engsholms slott, på Mörkö i Södertälje kommun.
Konflikten om utbyggnaden av det nya mobiltelefonisystemet 3G sker framförallt lokalt, på den kommunala nivån, med en lokal opinion och där lokala politiker och tjänstemän upplever det problematiskt att hantera frågorna på ett sätt som tillgodoser kommuninvå- narnas behov. Av detta skäl hölls seminarium 2, med fokus på forskningsläget för riskbe- dömningen, i Södertälje kommun så att politiker, tjänstemän och allmänhet fick möjlighet att delta i dialogen. Programmet bestod av föreläsningar som följdes av frågor och dis- kussion, samt grupparbeten som syftade till att förbereda frågor för utfrågning (”stret- ching”). Björn Hedberg var moderator under seminariet, Sara Henrysson Eidwall var ”formator”, d v s höll i form och metod för dialog. Kjell Andersson (moderator under utfrågningen), Claes-Otto Wene och Eskil Ullberg bidrog med strukturering av seminariet enligt RISCOM-modellen. Enligt önskemål från Elöverkänsligas Riksförbund hölls se- minariet i en miljö där deltagande elöverkänsliga kunde erbjudas ett boende som var an- passat till deras behov. Projektets budget medgav att deltagare från intresseorganisationer fick kostnader för kost och logi ombesörjda.
Syfte
Avsikten med seminariet var att ge en genomlysning av forskningsläget i frågor av bety- delse för riskbedömningen och ökade insikter om grunderna för olika riskbedömningar. Seminariet hade därför en vetenskaplig prägel.
Deltagarna fick en möjlighet att försöka sätta in olika forskningsområden i ett samman- hang och bedöma deras relevans för de eventuella riskerna med mobiltelefonerna, mo- bilmasterna och elöverkänsligas situation., Detta skedde genom föredrag, diskussion och utfrågning en grundläggande fysikalisk beskrivning av elektromagnetiska fält (EMF), en översikt av forskningsläget i frågor av betydelse för riskbedömningen och olika forsk- ningsmetoder (epidemiologiska studier, djurförsök, forskning på celler), samt olika aktö- rers värdering av forskningsläget och riskbedömningen.
Enligt RISCOM-modellen räcker det inte med att forskare föreläser en halvtimma och att publiken sedan får ställa frågor under en kvart, vilket annars är en vanlig företeelse. Det måste till mer aktiva insatser för att åstadkomma den önskade genomlysningen: Kritiska frågor ställdes från andra forskare, från SSI:s konsultgrupp samt från övriga deltagare. Alla deltagare måste också ges möjlighet att gå igenom frågeställningarna och komma fram med egna frågor. Därför arrangerades grupparbeten som syftade till att ta fram just de frågor som allmänheten och engagerade medborgare har. Grupparbetena gav frågor som kunde ställas under seminariets sista del – utfrågningen i den s.k. ”stretchingen”.
Program
Onsdagen den 9 februari 2005:
Förmiddag: Inledning
• SSI:s initiativ med Transparensforum (Björn Hedberg, SSI) • Form och metod för dialog (Sara Henrysson Eidwall, konsult) • RISCOM-modellen och mobiltelefoni (Kjell Andersson, konsult)
• SSI:s roll avseende riskbedömning av forskningsresultat om elektromagnetiska fält (Lars-Erik Holm, SSI)
• Situationen i Södertälje med mobilmasterna (Anders Eriksson, Södertälje kom- mun)
• Basdata om elektromagnetiska fält, strålning från mobilmaster, telefoner och andra källor. Forskningsmetoder om hälsoeffekter (Göran Grimvall, Kungliga tekniska högskolan)
Eftermiddag:
• Hur studerar man hälsorisker vid exponering för elektromagnetiska fält? (Anders Ahlbom, professor, Karolinska Institutet)
Epidemiologi
• Mobiltelefoner, trådlösa bordstelefoner (DECT) och risken för hjärntumörer (Lennart Hardell, överläkare, Örebro universitetssjukhus)
• Epidemiologiska studier av mobiltelefonanvändning och risken för cancer (Maria Feychting, docent, Karolinska Institutet)
Kvällen:
• Gruppövningar
• Form och metod för dialog (Sara Henrysson Eidwall, konsult)
• Grupperna arbetade med att ta fram frågor till morgondagens diskussion
Torsdagen den 10 februari 2005:
Förmiddag:
Djurförsök och forskning på celler
• Inverkan av mikrovågor på hjärnan (Jacob Eberhardt, Lunds universitet) • Effekter av stress på kropp och psyke - EMF som fysikalisk eller betingad stres-
sor? (Lars-Gunnar Gunnarsson, Universitetssjukhuset, Örebro)
• Icke-termiska effekter av mikrovågor - kunskapsläge, framtidsperspektiv och forskningsbehov (Igor Belyaev, Stockholms universitet)
Praktiska erfarenheter av att kommunicera risker på den kommunala arenan • Åke Bergvall, Vodafone
Några aktörers bedömningar av forskningsläget
• Vågbrytarens bedömning av forskningsläget (Marica Lindblad och John Lind, Vågbrytaren)
Eftermiddag:
• Industrins bedömning av forskningsläget (Mats Holme, MTB- MobilTeleBranschen)
• Elöverkänsligas bedömning av forskningsläget (Per Segebäck, Elöverkänsligas Riksförbund)
Diskussion och utfrågning (”stretching”)
• Form och metod för dialog (Sara Henrysson Eidwall, konsult)
• Diskussionen (”stretching”) hade två moment, dels förberedda frågor från kon- sultgruppen, dels frågor från arbetsgrupperna
• Avslutning och Sammanfattning av seminariet (Björn Hedberg, SSI)
• Information om seminarium 3: Försiktighetsprinciper och gränsvärden (Kjell An- dersson, konsult)