Avslutningsvis

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samhällsengagemang är något som beror på människors känslor och åsikter. När människor går samman och hittar andra med liknande värderingar och åsikter uppstår en gemenskap som föder samhällsengagemang. Samhällsengagemanget vi har studerat har oftast tagit sig uttryck både online och offline, vilket gav oss underlag för påståendet att dessa inte längre är åtskilda, utan att det snarare skapats en hybrid av de båda. En kollektiv identitet finns i den gemenskap som människorna bildar inom organisationerna, och denna är i mångt och mycket beroende av samhällsengagemanget. Samtidigt verkar samhällsengagemanget i sig påverkas av den kollektiva identiteten.

Det som framstår som det viktigaste resultatet av undersökningen är att den hybrid som uppstår genom kombinationen av aktivism och klicktivism har potential att fungera som ett kraftfullt verktyg för samhällspåverkan. Denna hybrid och det engagemang som växer fram i gränslandet mellan online- och offlinevärlden är något som bör studeras vidare i framtida forskning för att organisationer till fullo ska kunna utnyttja denna hybrids potential att skapa samhällsengagemang.

Referenslista

Primära källor

Thomasson, Anna. Ordförande i FATTA. 06-12-16. Respondent 1. 32 år. 2016-11-23. 21 minuter. Respondent 2. 24 år. 2016-11-24. 33 minuter. Respondent 3. 22 år. 2016-11-24. 28 minuter. Respondent 4. 28 år. 2016-11-25. 22 minuter. Respondent 5. 33 år. 2016-11-29. 26 minuter. Respondent 6. 24 år. 2016-11-30. 35 minuter.

Sekundära källor

Castells, M. 2015. Networks of Outrage and Hope: Social Movements in the Internet Age. 2a upplagan. Cambridge: Polity Press.

Ekström, M. Larsson, L. 2010. Metoder i kommunikationsvetenskap Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. 2012. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4e upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.

Fangen, K. Sellerberg, A-M. 2013. Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Firer-Blaess, S. 2016. The Collective Identity of Anonymous. Web of Meanings in a Digitally Enabled Movement. Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Halupka, M. 2014. Clicktivism: A Systematic Heuristic. Policy & Internet, vol. 6, nr. 2. s. 115-132.

Hansen, M. Machin, D. 2013. Media and Communication Research Methods. New ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Hjerm, M. Lindgren, S. Nilsson, M. 2015. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2:a upplagan. Malmö: Gleerup.

Kenix, LJ. 2008. Nonprofit Organizations' Perceptions and Uses of the Internet. Television & New Media 9, 5. s. 407-428.

Lovejoy, K. Saxton, G. 2012. Information, Community, and Action: How Nonprofit Organizations Use Social Media. Journal Of Computer-Mediated Communication 17, 3. s. 337-353.

Rodriguez, N S. 2016. Communicating global inequalities: How LGBTI asylum-specific NGOs use social media as public relations. Public Relations Review 42, 2. s. 322-332.

Svensson, J. 2014. Sociala medier och politiskt deltagande i Sverige: om det digitala deltagandets drivkrafter. 1:a upplagan. Stockholm: Internetfonden.

Elektroniska källor

Chandler, D. Munday, R. 2016. A Dictionary of Social Media. Oxford University Press. Tillgänglig:

http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780191803093.001.0001/acref-9780191803093-e-184?rskey=hTNSBz&result=184 [2016-11-08].

Civic engagement 2016. Britannica Academic. Tillgänglig:

http://academic.eb.com/levels/collegiate/article/600861[2016-12-07].

FATTA. Kampanjer. u.å. a. Tillgänglig: http://fatta.nu/om-fatta/ [2016-11-08].

FATTA. Om FATTA. u.å. b. Tillgänglig: http://fatta.nu/kampanjer/ [2016-11-08].

Morozov, E. 2009. The brave new world of slacktivism. Foreign Policy. Tillgänglig: http://foreignpolicy.com/2009/05/19/the-brave-new-world-of-slacktivism/?wp_login_redirect=0 [2016-12-20].

Nationalencyklopedin. Sociala medier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier [2016-11-08].

White, M. 2010. Clicktivism is ruining leftist activism. The Guardian. Tillgänglig: https://www.theguardian.com/commentisfree/2010/aug/12/clicktivism-ruining-leftist-activism. [2017-01-12]

Bilaga 1.

Intervjuguide Allmänt

1. Namn, ålder

2. Berätta om dig själv, jobbar/pluggar du? Några särskilda fritidsintressen? 3. Vilka sociala medier brukar du använda?

Användning av sociala medier

4. Hur använder du sociala medier? 5. Brukar du dela saker?

6. Hur insatt brukar du vara i det du delar? (läser du igenom allt, eller bara rubriken?)

FATTA och Engagemang

7. Berätta om din relation till FATTA?

7.a. Vad har du för förhållande till FATTA? (Har du en roll i FATTA? I så fall vilken?) 7.b. Hur kom du i kontakt med FATTA?

8. Ser du dig själv som engagerad i FATTA? Och i så fall hur ser ditt engagemang ut? (på vilket sätt? hur mycket? Är du engagerad utöver att du gillar på sociala medier?)

9. Vad fick dig att engagera dig i FATTA eller FATTAs sak? (känslor?)

10. Vad känner du att ditt engagemang bidrar med? (finns det en koppling mellan känslor och engagemang?)

11. På vilket sätt har du tagit del av FATTAs kommunikation?

11.a. Berätta om din upplevelse av den. (Informativ? Engagerande? Intresseväckande? Humoristisk? Ledsam osv?)

12. Hur intressant brukar du tycka att det FATTA postar är? (går du in och läser det? Alltså klickar dig vidare från den sociala medieplattformen och läser hela inlägget någon annanstans. Delar du det?)

Kollektiv identitet

13. Känner du gemenskap med andra som delar eller gillar det FATTA postar eller gillar deras FB-sida? (Om du till exempel ser att någon av dina vänner delat ett inlägg eller gillat en av FATTAs statusar.)

13.a. (om den finns:) Beskriv denna gemenskap? Vad tror du att känslan av gemenskap beror på?

13.b. (om den inte finns:) Varför tror du att du inte känner en gemenskap med dem? 14. Vem är den typiska FATTA-gillaren? (Vilka tror du engagerar sig i FATTAs sidor på

sociala medier?)

15. På vilka sätt tycker du att du passar in/inte passar in i din bild av den typiska “FATTA-gillaren”?

16. Vilken typ av andra samhällsengagemang/samhällsintressen tror du att de som gillar FATTA har gemensamt?

17. Hur upplever du homogeniteten/heterogeniteten i gruppen som gillar FATTA? (Tycker du att många är lika varandra eller är det en stor blandning av människor?)

18. Hur tror du att andra uppfattar FATTA och er som gillar FATTA? Vilka fördomar finns?

Samhällsengagemang

19. Vad är samhällsengagemang för dig? (hur är en som är samhällsengagerad?) 20. Vilken typ av innehåll (från organisationer) på sociala medier engagerar dig?

20 a. Varför tror du att det är så?

21. Hur viktigt uppfattar du att det är att anspela på känslor för att nå ut? Tror du att känslor spelar in för att organisationer ska kunna skapa engagemang?

22. Hur anser du att organisationers kommunikation över sociala medier bör se ut för att du ska känna dig engagerad?

Avrundning

23. Är det något du vill tillägga? Är det något annat du har tänkt på? Som du inte känner har kommit fram under intervjun.

Bilaga 2. Koder

Användning av sociala medier ● Vilka sociala medier ● Delning

● Källkritik

● Soc.med.-följning som första steg (Soc.med. Som första kontakt?) ● Konkret användning av soc.med.

● Aktivism på soc.med.

● Soc.med. Som första kontakt ● Spridning på soc.med. ● Information från soc.med.

● Tydligt och informativt över soc.med. ● Håller sig informerad

● Nackdelar/risker med soc.med. ● Vikten av frekvens över soc.med. ● Engagerande kommunikation ● Visuellt tilltalande på soc.med.

Engagemang ● Samtycke ● Medlemskap

● Vilja till mer engagemang ● Konkret engagemang ● Känslomässigt engagemang ● Låg aktivitet i närområdet ● Låg aktivitet i praktiken ● Mäns roll

● Motivering till engagemang (i FATTA) ● Skapar diskussion

● Engagerande kommunikation

● Frustration över rådande lagstiftning/rätssläge ● Faktorer till samhällsengagemang

● Definition av samhällsengagemang ● Motivation till samhällsengagemang ● Vikten av känslor

● Visuellt tilltalande på soc.med. ● Emotional trigger

Klicktivism

● Vikten av att vara insatt ● Klicktivism som första steg ● Ofrivillig klicktivist

● Från klicktivism till aktivism ● Tendenser till klicktivist ● Konkret klicktivism ● Motivation till klicktivism ● Endast online

● Ineffektivt med klicktivism ● Anledning till hens klicktivism

● Algoritmers påverkan för riktat innehåll

Kollektiv identitet

● Gemenskapskänsla ● Gemensamma åsikter

● Jaget i förhållande till den kollektiva identiteten ● Starka tillsammans