Presentation av fokusområde 2: Engagemang

Det andra fokusområdet som behandlades under intervjuerna var Engagemang, både i organisationen FATTA och engagemang i samhället. Den sistnämnda kom att kallas samhällsengagemang och definierades i stort på förhållandevis liknande sätt av alla respondenter. Den tydligaste definitionen kom från respondent fem:

“Att vara samhällsengagerad innebär att jag personligen inte bara tänker på mig själv. Utan faktiskt tänker på min omgivning och tänker på människor runt omkring mig. Och hur dels min position som man och mina privilegier påverkar andra människor, men också att jag tänker på att.. fan vi säger att vi lever i en demokrati men ibland så lever vi typ inte efter demokratiska principer, och att vara samhällsengagerad för mig innebär att man faktiskt tar och tittar på det liksom, hur ser villkoren ut för människor i samhället? Hur ser förutsättningarna för människor i samhället ut? Och ser.. hur ser möjligheterna ut för människorna i samhället? Och det är alla åldrar, liksom.. det är samhällsengagemang, och också, bara såhär.. bry sig! (...) det räcker att ett samhällsengagemang.. kan vara att bara säga ifrån liksom. Att såhär, det här är inte okej. Det du står och säger här är inte okej, det är samhällsengagemang om något också! Det behöver inte alltid vara en jämförelse, att vissa gör mer än andra, bara man gör något.” (R5)

Respondent fem ser samhällsengagemang som något alla kan göra. I grund och botten menar hen att det handlar om att tänka på sin omgivning, att göra det lilla man kan, samt att bry sig om alla människor i samhället och inte bara sig själv och sina egna. Att värna om demokratin och dess principer och att leva som man lär är enligt hen viktigt. Respondent fem menar att det ibland

räcker med att en person säger ifrån då den ser eller hör någonting som anses vara fel. Respondenten använder sig av uttrycket “bry sig” vilket även respondent fyra gör i sin definition av samhällsengagemang.

“I grund och botten så tror jag att det handlar om att man bryr sig om.. varandra och vad som händer i samhället och.. liksom.. medborgaren i landet och i världen och att man ser andra och inte bara.. sig själv och att det också handlar om att.. det hänger ju också ihop med nåt slags politiskt.. ja nån slags politisk analys av .. läget det behöver inte va klockrent men att man måste vara.. lite.. insatt i vad politiken får för följder i ett samhälle, det skulle jag nog säga att det handlar om.” (R4)

Liksom respondent fem trycker respondent fyra, i citatet ovan, på att samhällsengagemang handlar om att bry sig om andra människor, att inte bara tänka på sig själv, och att intressera sig för vad som händer i samhället. Hen lyfter vikten av att i någon mån intressera sig för politik och vilka följder politiska beslut får i samhället. Respondent sex är, i citatet nedan, inne på liknande kriterier för samhällsengagemang, men hen sätter upp något lägre trösklar för vad som krävs för att en person ska vara samhällsengagerad.

“Jag tycker att det är ganska låga krav för samhällsengagemang jag tänker att om du på nåt sätt såhär bryr dig om samhället du lever i och vad som händer runt omkring dig och typ bara för att ta ett exempel att du röstar eller har en jävligt bra anledning till varför du inte röstar och att du på nåt sätt engagerar dig i ditt samhällsliv liksom. (...) det krävs ganska mycket tycker jag för att du inte ska vara samhällsengagerad. Däremot så är det för mig så att om du är aktivist till exempel då ska du vara konkret engagerad och stå för något specifikt och jobba för det.” (R6)

Enligt respondent sex räcker det med att ha någon form av intresse för vad som händer i samhället för att en person ska vara samhällsengagerad. Respondenten gör dock en distinktion mellan att vara samhällsengagerad och att vara aktivist.

Resultatet angående respondenternas engagemang i FATTA visade på att det kunde vara både konkret och känslomässigt. Det gjordes en skillnad mellan konkret engagemang och känslomässigt engagemang. Konkret engagemang var det som var mest vanligt förekommande av dessa två. Nedan följer exempel av både konkret engagemang och känslomässigt engagemang.

“...engagerad personligen kan jag ju säga att jag känner mig, ehm.. på mitt eget sätt, och hur jag kanske tänker och pratar, och hur jag försöker prata vidare om saker som jag lär mig när jag kanske till exempel ser någon debatt eller läser någon artikel eller något sånt där.. eh så att.. och försöker liksom föra det här vidare till någon” (R3)

Ovanstående citat beskriver respondent tres konkreta engagemang. Respondenten berättar om ett personligt engagemang som subtilt tar sig uttryck genom att dela vidare och berätta för fler människor om en samhällsfråga som respondenten själv anser är viktig. På så sätt engagerar sig respondenten dels på ett personligt plan, dels också genom ett försök att sprida engagemanget vidare och på så sätt hoppas kunna vara med och skapa en förändring i samhället.

Konkret engagemang kan även ta sig uttryck i andra former. Några av respondenternas konkreta engagemang tog sig uttryck även indirekt, genom att de till exempel hjälpte till att stödja och marknadsföra organisationen genom att tatuera sig, dela innehåll på sociala medier, föreläsa med inspiration från FATTA samt skapa debatt.

“... Jag har tatuerat in det på armen också då, FATTA. Tänkte att det är lite bra marknadsföring, om inte annat, plus snyggt.” (R1)

“ Alltså jag tar ju med mycket av dem också när jag föreläser, just för att de är ju min.. lite stöttepelare i vad jag ha lärt mig av och liksom vad jag har fått lite bakgrund i, och så.” (R3)

“... jag är med och sprider den information som FATTA delar, det är viktigt att jag sprider den information som jag även tycker är bra att sprida, och förmedla det budskapet. Det blir som liksom, jag och alla dom personerna som sprider budskapet som FATTA bidrar med i samhälls.. opinionsskapandet. En förlängd arm på nåt sätt.” (R5)

Även det känslomässiga engagemanget tog sig uttryck i olika former. Enligt det resultat som kunde tolkas ur de kvalitativa intervjuerna kunde det vara både personliga känslor och känslor styrda av vissa åsikter som låg bakom känslomässigt engagemang.

“...man har ju liksom tyckt att det varit väldigt hemskt och man har läst i tidningar och så.. eh, men nu blev det så.. vad ska man säga, såhär påtagligt när det kom så nära. För det var ju också en jättestor grej att få någon hjälp på nåt vis och att kunna vända sig dit. Så.. absolut. Det var mycket känslor. “ (R3)

“... det var när jag själv började engagera mig och kände att jag ville göra någonting. Göra någon förändring av något slag. Så då så skrev jag till bland annat Ida, en av grundarna till FATTA, och i lite typ hetsig panik vad det var jag kunde göra.. och.. då började jag ju också följa FATTA på sociala medier, Facebook, Twitter och Instagram.” (R3)

Som framgår av ovanstående citat har respondent tre ett känslomässigt engagemang på grund av personliga erfarenheter. Detta leder onekligen till ett starkt känslomässigt engagemang och en form av bakomliggande drivkraft för engagemanget. Respondent tre vittnar även om att det var hens känslor som låg bakom beslutet att ta kontakt med FATTA och som motiverade hens ökade engagemang i organisationen. Det var flera av respondenterna som hade ett starkt känslomässigt engagemang, inte nödvändigtvis på grund av personliga erfarenheter som respondent tre visar på, men känslor var definitivt en faktor till engagemang.

“... alltså den här tröttheten, framförallt på samhällets syn på.. alltså våldtäkter. Det var där det började. Att gång på gång på gång läsa alla friande domar och den här,

alltså en hopplöshetskänsla. Och då kände jag att här finns det någonting som kan förändra någonting. Här är folk som tycker och tänker och tror på någonting som jag också tror på. Fokusskifte från offer till förövare. Där, började det.” (R4)

Respondent fyra visar också på ett starkt känslomässigt engagemang, men som istället grundar sig på en frustration över rådande samhällsnormer och företeelser. Det var många av respondenterna som uttryckte en frustration lik den respondent fyra uttrycker, över det rådande rättsläget gällande sexualbrott. Respondent fyras känslomässiga engagemang tolkades som att det är grundat i, eller styrt av en viss åsikt. Det känslomässiga engagemanget tycks, generellt hos de flesta av respondenterna, ha en koppling till åsikter. Behovet av en starkare samtyckesnorm var en av de viktigare åsikterna som det känslomässiga engagemanget hos många respondenter tycktes vara grundat i.

“...en slags frustration i sig själv att man vill göra någonting och man vill så gärna att det ska bli en förändring“(R3)

“... sexuallagstiftningen var ju ett skämt redan då, och det var innan den senaste lagförändringen. Vi pratade jättemycket om det här på programmet, och.. jag tyckte det lät, det här med samtyckeslag, jag såg ingen nackdel med det. Jag menar är man tveksam till om någon vill ha sex med en, jamen då ska man ju låta bli. Det är ju inte svårare än så. Det är ju helt bisarrt…” (R1)

Ytterligare ett resultat av undersökningens andra fokusområde Engagemang, visade att starkt engagemang inom organisationen FATTA inte nödvändigtvis behöver vara direkt kopplat till hög aktivitet, utan kan även vara rent känslomässigt. I praktiken verkade aktiviteten vara relativt låg hos de flesta av respondenterna, trots att deras känslomässiga engagemang var högt. Låg aktivitet i praktiken kunde identifieras många gånger under bearbetningen av intervjuerna, bland annat i citatet nedan:

“...det går nog lite upp och ner jag tycker nog kanske att det vissa dagar känns som att man inte gör någonting alls och vissa dagar så kan jag tycka att man bidrar bara

genom att ha ett visst tankesätt och göra vissa aktiva val. Att till exempel alltid välja att.. stötta kvinnor om man pratar om offentliga kvinnor eller att aldrig ifrågasätta någons våldtäktshistoria. Det gör ju kanske då ingen konkret skillnad men det är ändå ett aktivt val som man ska göra för att bryta sina egna.. liksom tankebanor för om man liksom ja.. så lite.” (R6)

Undersökningens resultat visade också på att de vanligaste anledningarna till respondenternas engagemang i organisationen FATTA var instämmande åsikter med organisationen. Många av respondenterna uttryckte att de delade FATTAs åsikter och ville lyfta vikten av samtyckesfrågan. De uttryckte också att de strävade efter, och ville delta i, en form av förändring i både samhället och sexuallagstiftningen.

“... Alltså jag delar ju deras åsikter och sådär men jag är absolut ingen superaktiv medlem.” (R1)

“Jag bryr mig jättemycket om deras frågor, jag jublade nu när de kom med nya steg framåt på vägen mot en lagförändring, liksom.” (R2)

5.2.1 Analys av fokusområde 2

Engagemang kan alltså, som framgår av ovanstående presentation, uttryckas i en rad olika former och med en rad bakomliggande faktorer. Engagemanget är både känslomässigt och konkret, och orsakerna bakom det beror på både åsikter och personliga känslor. Det konkreta engagemanget syns främst i aktioner på sociala medier, medan det känslomässiga engagemanget inte nödvändigtvis behöver synas i någon aktion.

I uppsatsens bakgrundskapitel definierades samhällsengagemang som människors engagemang i olika samhällsfrågor. Både känslomässigt engagemang och faktiska aktioner räknades in i denna definition och det gjordes ingen skillnad mellan dessa. Denna definition av samhällsengagemang liknade den som respondenterna själva gjorde under intervjuerna. Respondenterna lyfte även vikten av att, som de uttryckte det, “bry sig”. Kraven för hur stort respondenterna ansåg att en persons engagemang måste vara varierade något. I grund och botten handlar samhällsengagemang, enligt respondenterna, om att bry sig om andra människor och att delta i

samhällsfrågor som inte nödvändigtvis enbart påverkar ens egen situation. I och med att respondenternas engagemang i FATTA var både känslomässigt och konkret, samt berör samhällsfrågor såsom samtyckeslagstiftning, kan respondenternas engagemang i FATTA anses vara en form av samhällsengagemang.

Respondenterna vittnar om känslor som har lett till engagemang i organisationen FATTA. Ett exempel på detta är respondent tre, som berättar om hur hen, efter att ha känt en vilja att engagera sig, tagit kontakt med en av organisationens grundare. Genom att kontakta organisationen och möta likasinnade kunde respondent tre få en känsla av gemenskap, vilket enligt Manuel Castells modell kan omvandla respondentens känslor till ilska. När människor hittar andra som de kan dela sina negativa känslor med, ger det dem en känsla av gemenskap som stärker dem och kan omvandla dessa negativa känslor till ilska. De upplever att de tillsammans kan få utlopp för sina känslor. Enligt Castells modell är ilska tätt sammankopplad med ett risktagande beteende, vilket gör människor mer handlingskraftiga och inger en känsla av hopp om förändring. Den gemenskap som respondenterna upplever när de kommer i kontakt med organisationen FATTA och andra likasinnade är således, enligt Castells, det som omvandlar deras känslor till engagemang och handling. När engagemanget tar sig uttryck på detta sätt, och fler människor ansluter sig skapas en form av, vad Castells kallar social rörelse, men som i denna uppsats definieras som samhällsengagemang. Det börjar alltså med att en människa upplever något som skapar känslor, till exempel tar del av en dom i ett sexualbrottsfall som upplevs upprörande. När personen sedan tar del av organisationen FATTAs kommunikation på sociala medier, till exempel ett uppmärksammande av samma eller liknande sexualbrottsfall, skapas en känsla av gemenskap. Personen upplever att den delar sina känslor med andra. Denna gemenskapskänsla kan då omvandla känslor av uppgivenhet och rädsla till ilska och hopp, vilket gör personen mer handlingskraftig och aktionsbenägen. På detta sätt skapar organisationens kommunikation samhällsengagemang. Den gemenskap som människor känner och som ligger till grund för engagemanget kan också vara kopplad till en kollektiv identitet, vilket diskuteras vidare under rubrik 5.4.1.

Det samhällsengagemang som beskrivs ovan uppstår ofta på sociala medie-plattformar, då dessa platser anses vara autonoma. Enligt Castells är dagens sociala rörelser beroende av den

kommunikation som sker genom internetbaserade verktyg. Denna kommunikation gör dem decentraliserade och mindre beroende av formella ledare. I och med detta blir rörelserna mer öppna för alla att ansluta sig till, vilket även denna undersökning har gett tydliga exempel på. Castells menar också att rörelserna blir mindre känsliga för yttre påtryckningar och att onlineverktygen ger dem möjlighet att nätverka utan fysiska begränsningar. För en person som vill engagera sig är dessa rörelser, tack vare sin aktivitet på sociala medier, alltså mer lättillgängliga.