Presentation av fokusområde 4: Kollektiv identitet

Resultatet visade på att det verkar finnas en kollektiv identitet inom gruppen som gillar FATTA på sociala medier.

“Absolut. Framförallt så tycker jag att .. nu var det ju ett tag sedan men speciellt när man också träffas ute på typ demonstrationer och manifest och så vidare. Att DÅ finns det ju verkligen en gemenskap, det sträcker sig ju utanför internetvärlden liksom. Självklart finns det ju en gemenskap även på sociala medier, men jag tycker att den blir ännu mer synlig utanför sociala medier.” (R4)

Som framgår av respondent fyras citat ovan anser hen att det finns en kollektiv identitet inom gruppen. Den kollektiva identiteten tar sig inte bara uttryck i verkliga aktioner ute i samhället, utan också inom de sociala medierna. Respondent fyra anser att den kollektiva identiteten främst upplevs vid fysiska möten, såsom demonstrationer men säger också att den finns på sociala medier.

Andra respondenter ansåg tvärtom, att den kollektiva identiteten främst upplevs över de sociala medierna. Respondent tre är främst aktiv på sociala medier och fick kontakt med organisationen genom att kontakta en av dess grundare över just sociala medier. På frågan om hen känner gemenskap med andra som delar det FATTA postar, eller gillar FATTA på Facebook svarar respondent tre följande:

“Aa absolut. Det tycker jag att det är. Det är också så att jag har ju liksom, börjat prata med folk som jag inte alls vet vilka de är men som är väldigt engagerade i FATTA så det är jättekul” (R3)

Respondent tre uttrycker att hen på sociala medier får chans att interagera med människor som hen inte annars skulle ha kommit i kontakt med. Respondenten beskriver att det är här man kan träffas och dela åsikter och tankar, få positiv respons samt föra intressanta diskussioner om de frågor som gemensamt anses vara viktiga. Under intervjun uttrycker respondenten även en gemenskapskänsla i form av möjligheten att få dela sina känslor med andra, vilket framgår av följande citat.

“... gud jag kan vända mig hit och få skratta och få må bra. Jag kan vara arg, alltså alla känslor…” (R3)

De flesta av respondenterna upplevde alltså att en kollektiv identitet existerade. Dock var det en av respondenterna som uttryckte en avvikande åsikt:

”ah gemenskap och gemenskap, jag skulle nog känna såhär att vi inom vissa områden har lite liknande värderingar, men det är inte så att jag känner någon tillhörighet med dem.“ (R6)

På frågan om varför denna respondent inte kände någon särskild gemenskap svarade hen att det troligen berodde på hens eget bristande engagemang. Respondent sex uttryckte att om hen hade varit mer engagerad i organisationen hade hen nog möjligtvis upplevt, och blivit del av, den kollektiva identiteten.

“Jag tror att jag är för lite engagerad. Alltså hade jag varit mer engagerad så möjligtvis.” (R6)

Nästan alla undersökningens respondenter talade om gemensamma åsikter och gemenskapskänsla. Respondenterna upplevde i stor utsträckning att de delade sina åsikter med andra i gruppen. Denna känsla av att ha gemensamma åsikter verkar vara det som leder till en gemenskapskänsla bland personerna som gillar FATTA på sociala medier. De fem citat som nu följer är alla exempel på att respondenterna upplever en gemenskap som i många fall grundar sig i känslan av att de delar samma åsikter.

“Jag tänker att gemenskapen i FATTA bygger väl mycket på att det är så skönt att prata med andra som har insett samma sak och vill samma sak.” (R1)

“Ja det är klart att man alltid gör. Att man känner en gemenskap med någon som delar i alla fall en bit av ens värdegrund, som man tycker är viktigt.” (R2)

“... den här frustrationen som jag tror många känner när man läser i medier och sånt vad som händer. Den här gemenskapen kan bero på att här kan vi prata ut tillsammans och sen kan vi antingen vara ledsna eller glada och komma på idéer och tillsammans och bygga upp något.” (R3)

“Framförallt så tror jag att det är väldigt många som delar samma känsla av frustration och irritation över.. den politiska situationen, faktiskt. Att det också finns en förståelse för.. varandras känslor och att det är okej att vara.. ja typ arg. Det är liksom okej att uttrycka sig och det bottnar i samma hopplöshet och samma hoppfullhet om att det går att förändra.” (R4)

“... det blir en familjär känsla av såhär, ‘gud vad skönt att jag har människor runt omkring mig, som.. som delar samma åsikter, som är viktiga’”. (R5)

När vi bad respondenterna beskriva den “typiska FATTA-gillaren” gav många av dem liknande beskrivningar. Den “typiska FATTA-gillaren” beskrevs av många som en ung, vit kvinna, med intresse för feministiska frågor och jämställdhet. Det fanns även en uppfattning om att den “typiska FATTA-gillaren” bor i en större stad.

“Jaa det är väl som jag då *skratt* att man är ganska, vad ska man säga, alltså krasst nog är väl FATTA framförallt som många sådana typer av feministiska organisationer tyvärr är.. det är väl ganska mycket vit medelklass i arton till trettioårsåldern eller.. det börjar bli lite yngre folk“ (R2)

“Kvinna skulle jag säga. Faktiskt. Det är det första som dyker upp.. ganska mycket stockholmare (...) det finns en medvetenhet alltså det är väl också den typiska FATTA-gillaren att den är medveten om.. ja jämställdhet och orättvisor liksom.. det skulle jag säga (...) ja feminist liksom. “ (R4)

Respondent sex svarade på följande sätt när hen ombads att placera sig själv i sin bild av den “typiska FATTA-gillaren”:

“... jag är 24 uppväxt i Malmö bor i Stockholm kommer väl från någon typ av medelklass akademikerfamilj ish. Har pluggat på universitetet. Jag har varit ideellt aktiv och säger gärna att jag är feminist jag är väl ett ganska bra target för den typen av organisationer tror jag.” (R6)

Respondent 6 identifierar sig själv väl med den “typiska FATTA-gillaren”. Hens beskrivning av denna stämmer väl överens med övriga respondenters beskrivning av den “typiska FATTA-gillaren”, vilket ytterligare bekräftar vilka attribut denna besitter.

Respondenterna fick även en fråga om hur de upplevde homogeniteten eller heterogeniteten i gruppen som följer FATTA på sociala medier. Följande citat är ett exempel på respondenternas svar på den frågan:

“Jag var inne och pratade på det lite förut och känner väl att det finns en viss homogenitet i FATTA-rörelsen.. den är liksom.. förankrad i.. någon form av svensk medelklass, vithetsnorm.. om vi ska vara så krassa så när jag går in i ett FATTA-event eller ett FATTA-möte så upplever jag att jag oftast är den som inte.. är lik dom andra som sitter där i rummet.. att jag liksom är den som har mest, karaktäristiska drag som kanske visar att jag.. jag är invandrare, jag är inte svensk och jag är inte etnisk, jag är inte född här och så vidare, och så vidare. Så lite mer åt det homogena hållet än det heterogena. Men sen finns det ju liksom, omvänt väldigt stor.. alltså.. man pratar väldigt mycket om heterogena frågor så det är inte en homogen fråga, utan man pratar väldigt mycket om hållbarhet utifrån olika aspekter så det tycker jag är bra, och man försöker nå ut till en bredare grupp, men.. ja, homogen skulle väl jag säga. Men med det sagt så skulle jag också vilja säga att FATTA är väldigt medvetna om det, det tycker jag.” (R5)

Respondent fem ger, i citatet ovan, en utförlig beskrivning av den homogenitet som hen upplever inom organisationen. Hen anser att det finns tendenser till en vithetsnorm och att hen själv bryter denna. Respondenten påpekar dock att organisationen själv är väl medveten om denna problematik.

5.4.1 Analys av fokusområde 4

Fem av sex respondenter uttrycker att den kollektiva identiteten grundar sig i gemensamma åsikter och känslor, samt en samhörighet som uppstår i interaktionen mellan organisationens medlemmar. Interaktionen äger rum både över sociala medier och i verkligheten, och denna bygger upp och stärker en slags gemenskap. Resultatet kan därför bekräfta att det faktiskt finns en kollektiv identitet i gruppen som gillar FATTA på sociala medier, och att denna beror på gemensamma åsikter och interaktionen användarna emellan.

Den kollektiva identiteten verkar grunda sig i en gemenskapskänsla hos respondenterna. Denna känsla kommer, enligt respondenterna, från att de har gemensamma åsikter och att de kan dela sina tankar och känslor med varandra. Respondenterna identifierar sig alltså med andra som gillar FATTA, vilket stämmer överens med Firer-Blaess (2016) definition av kollektiv identitet. I

gruppen som gillar FATTA verkar det inte finnas en uttalad definition av den kollektiva identiteten, vilket Firer-Blaess menar att det ofta gör, men känslan av samhörighet och tendenser till att identifiera sig med gruppen och varandra indikerar att en kollektiv identitet ändå finns. Den kollektiva identiteten som respondenterna upplever ter sig starkast över sociala medier, då det är där majoriteten av deras aktivitet äger rum.

Den gemenskapskänsla som den kollektiva identiteten grundar sig i skapas till stor del genom organisationen FATTAs kommunikation på sociala medier. Flera av respondenterna angav att de känner gemenskap med personer som de ser delar eller gillar FATTAs innehåll på sociala medier och på så sätt bidrar FATTAs kommunikation på sociala medier till att skapa en kollektiv identitet.

Då respondenterna ombads att beskriva den typiska “FATTA-gillaren”, vilket egentligen var ett försök att få respondenterna att beskriva den kollektiva identiteten, verkade de flesta respondenter eniga. De beskrev den typiska “FATTA-gillaren” som en ung kvinna som brinner för jämställdhet, feminism och andra liknande samhällsfrågor. Flera hade också bilden av att många av FATTAs följare bor i stan och frågan om social ställning och socialt kapital lyftes ett flertal gånger. Gruppen verkade alltså vara homogen och vissa upplevde en vithetsnorm samt ett bristande rasifieringsperspektiv, detta är även något som FATTA själva visat sig vara medvetna om och som de fått kritik för.

Det verkar också krävas en viss nivå av engagemang, antingen på sociala medier eller offline, för att en gemenskap ska upplevas. En av respondenterna uttryckte att hen inte kände särskilt stor gemenskap med andra i organisationen och gjorde själv analysen att detta berodde på att hens eget engagemang inte var särskilt stort.