Presentation av fokusområde 3: Klicktivism

Intervjuerna gav tydliga indikationer på att klicktivism var vanligt förekommande inom den grupp som gillar FATTA på sociala medier och att det finns flera olika anledningar till denna. En anledning till att respondenternas engagemang ibland stannade vid klicktivism och inte ledde till någon konkret aktivism var tidsbrist. Det framgår av citaten från respondent ett och respondent två nedan:

“... nämen sånt som är kort och lättläst. Jag har inte tid att sitta åå.. jag går på så mycket möten så jag har inte tid att sitta och läsa liksom en bibel om allting, för det kan man ju göra om man vill, men det har jag inte tid med.” (R1)

“… det har blivit mer att jag hejar på avstånd, då jag valde att sluta jobba för.. eftersom att det är volontärarbete som det handlar om, så hade jag inte möjlighet att fortsätta nu när jag började plugga. För att jag kände att jag behövde ta en sak i taget. Jag har backat från att engagera mig själv aktivt, utan följer dem på håll och liksom..” (R2)

Båda respondenterna uttrycker här att de, på grund av studier eller andra engagemang, inte har tid att engagera sig i FATTA, utöver sitt engagemang på sociala medier.

Respondent ett angav också tillgänglighet som en orsakt till varför hen inte engagerade sig mer i FATTA. Som framgår av citatet nedan, hade respondent ett inte möjlighet att delta i

organisationens aktiviteter i Stockholm. Hen uttryckte en vilja att engagera sig, men konstaterade att detta inte var möjligt då hen inte hade tid att ta sig till Stockholm.

“Så då tyckte jag att FATTA var bra och så började jag gilla dem på Facebook och följa nyheter, kolla hemsidan. Blev väl medlem för typ två år sedan. Funderar på att bli lite mera aktiv. De hade någon sådan här, medlems- eller ombudsutbildning, typ. Men den var ju i Stockholm då, och jag bor ju i Linköping, och är aktiv i massa annat.. så jag hade inte riktigt tid.” (R1)

De flesta respondenterna verkade uppleva att deras engagemang bidrog till organisationen FATTAs verksamhet. Till exempel hoppades respondent fyra att hens aktivitet kunde stötta andra vars engagemang sträcker sig utanför internet, vilket framgår av citatet nedan.

“Oj.. alltså.. just nu så hoppas jag ändå att det bidrar till att den som står längst fram på barrikaden just nu orkar fortsätta. Alltså att det ändå finns ett stöd att driva sakfrågan framåt. Det hoppas jag i alla fall att det bidrar med.” (R4)

Respondent fyra tror också, som framgår av följande citat, att hens aktivitet på sociala medier kan bidra till att sprida kunskap om de frågor FATTA driver.

“Och kanske också att sprida viss kunskap till andra människor som kanske inte är så insatta i sakfrågan, genom att till exempel dela artiklar eller kommentera folks ingrottade skepcism på Facebook. Det tänker jag, att jag kanske kan göra.. nån gång, i alla fall.” (R4)

Den klicktivism som gick att identifiera bland respondenterna skedde bland annat genom delning av innehåll på sociala medier. När respondenterna fick frågor om hur deras engagemang i FATTA ser ut och vad de tror att det bidrar med var många svar liknande. Flera respondenter beskrev delning av innehåll på sociala medier som en del av sitt engagemang och som ett sätt för dem att bidra till organisationens arbete. Exempel på detta går att finna i följande citat:

“... ja just nu bidrar jag kanske inte jättemycket förutom att dela artiklar och sådär” (R2)

“Nej jag har inte varit aktiv i liksom organi.. utan det är väl mer att jag har följt deras budskap. Då för ett tag sedan, då kan jag säkert ha delat någonting. Dom gjorde någon låt med Cleo som jag vet att jag lyssnade på liksom och den kan jag möjligtvis ha delat...” (R6)

I följande svar från respondent fyra är det mycket tydligt att respondenten inte är fysiskt aktiv i praktiken, genom att till exempel delta i demonstrationer. Det framgår också att respondenten ändå anser att hen är engagerad och att detta engagemang kan bidra genom att fungera som ett stöd för andra.

“Jag är engagerad.. alltså inte så att jag.. idag går på demonstrationer till exempel, men jag är engagerad.. alltså passivt engagerad. Jag försöker följa debatten och stöttar engagemanget, men jag är inte den som deltar i demonstrationer och så vidare just nu. Så skulle jag säga.” (R4)

Det var också intressant för undersökningen att ta reda på vad som fick respondenterna att vilja engagera sig, alltså vad som gjorde att de blev klicktivister. En faktor som framstod som extra viktig för att respondenterna skulle sätta sig in i och/eller dela information på sociala medier var att informationen berörde, vad respondenterna själva uppfattade som, intressanta ämnen. Respondent fem uttryckte det på följande sätt:

“Alltså till exempel om folk delar ut information om att det är Black Friday så är jag inte jätteintresserad av det, för det är ingenting som jag brinner för. Jag tycker bara att det är fett onödigt och jag scrollar bara vidare. Scrollar jag vidare så hittar jag någon som, ‘nu har vi hittat en ny jämställdhetsplan som kommer att gälla för...’ ja, då kommer jag säkerligen att klicka vidare på den.” (R5)

En annan viktig faktor för att skapa engagemang var känslor. Alla respondenter fick frågan om huruvida de anser att det är viktigt för organisationer att anspela på känslor för att skapa engagemang och de flesta respondenterna ansåg att känslor spelade en viktig roll. Detta framkommer tydligt i citatet från respondent sex nedan:

“... för att engagera en person så krävs det ofta att den personen ska känna någonting, annars kommer dom inte att bli engagerade. Det är så aktivismen skapas, av en känsla. Får inte personerna den känslan så kommer dom troligtvis inte att engagera sig i din sak. ” (R6)

Trots att klicktivism är vanligt förekommande trycker många av respondenterna på vikten av att vara insatt och ha kunskap om det man delar och/eller gillar på sociala medier, vilket framgår under presentationen av resultatet på fokusområde 1.

5.3.1 Analys av fokusområde 3

I uppsatsens teoridel presenteras ett antal perspektiv på klicktivism och dess inverkan på sociala rörelser. I denna undersöknings resultat går det att finna tydliga tendenser till klicktivism bland respondenterna. I och med att många av respondenterna även var aktiva offline, genom till exempel demonstrationer rör det sig dock inte om renodlad klicktivism. Enligt bland annat Halupkas (2014) definition finns en skillnad mellan klicktivister och aktivister. Klicktivisten tenderar att begränsa sin aktivism till enbart online-handlingar, medan en aktivist även deltar i aktioner offline. Respondenterna i denna undersökning ägnar sig alltså både åt klicktivism och aktivism.

Klicktivism är, som tidigare nämnts, ett begrepp som ofta används i negativ bemärkelse. (Chandler & Munday, 2016) Denna undersöknings resultat har dock visat att klicktivism var en av de vanligaste formerna av engagemang i FATTA.

Många av respondenterna uttryckte en vilja att engagera sig, men också begränsningar i det fysiska engagemanget som berodde på bland annat tidsbrist och geografisk otillgänglighet. Detta resulterade i att respondenternas engagemang i stor utsträckning skedde genom deras aktivitet på sociala medier. Klicktivism visade sig vara en vanligt förekommande företeelse hos

respondenterna och tycktes bidra till både ett växande engagemang hos respondenterna själva. Det bidrog även till organisationen FATTAs tillväxt, då mångas första engagemang i organisationen skedde genom just klicktivism.

Klicktivismen är respondenternas huvudsakliga form av samhällsengagemang, vilket kan ha olika innebörd beroende på vilken syn man har på klicktivism. Den som ser klicktivism som en legitim politisk aktion skulle se engagemanget i FATTA som något positivt i kontexten av samhällsengagemang. Klicktivismen inom FATTA kan ur detta perspektiv ses som en stark kraft för att påverka samhället.

Den som å andra sidan ser klicktivism som något negativt skulle se den höga graden av klicktivism inom FATTA som skadligt för organisationen, då dess legitimitet försvagas. De som engagerar sig genom klicktivism bidrar egentligen inte till någon reell förändring utan kan snarare sägas urvattna organisationens verksamhet.