Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2016
Att skapa samhällsengagemang
– FATTAs kommunikation över sociala medier
Författare: Elin Sunnanängs och Karin Vikström
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer kan skapa samhällsengagemang genom att kommunicera över sociala medier och hur detta engagemang ser ut. Studien ämnar även att undersöka hur en eventuell kollektiv identitet, som skapas av denna kommunikation, kan bidra till samhällsengagemang. För att uppfylla uppsatsens syfte har tre forskningsfrågor formulerats:
- Hur skapar organisationers kommunikation över sociala medier samhällsengagemang hos mottagare?
- Hur ser det engagemang som organisationers kommunikation över sociala medier skapar ut?
- Skapas en kollektiv identitet i mottagandet av kommunikationen och hur bidrar den till samhällsengagemang?
För att besvara dessa forskningsfrågor vilar uppsatsen på ett teoretiskt ramverk bestående av teorier om uppkomsten av sociala rörelser, en beskrivning av klicktivism och dess roll, samt en teori om kollektiv identitet.
Den metod som använts vid genomförandet av undersökningen är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Det inspelade materialet från intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades sedan. Utifrån detta material kunde sedan resultat utläsas och analyseras i relation till de för uppsatsen aktuella teorierna.
Detta resultat visade att samhällsengagemang uppstår ur människors känslor och genom gemenskap. Klicktivism är en vanlig form av engagemang och dess förmåga att påverka samhället bör omvärderas. Slutligen visade resultatet på att organisationers kommunikation över sociala medier skapar en kollektiv identitet och att denna är tätt sammankopplad med samhällsengagemang. Denna relation bör i framtiden studeras ytterligare för att kunna förstås och utnyttjas på bästa sätt.
Nyckelord: samhällsengagemang, känslor, gemenskap, klicktivism, kollektiv identitet
Abstract
The purpose of the thesis is to investigate organisation’s ability to create civic engagement by communicating through social media and to examine the characteristics of this engagement. The thesis also aims to investigate whether a collective identity is created and in what ways it may contribute to the civic engagement. To do this, three research questions were formulated:
- How does organisation’s communication through social media create civic engagement among the receivers?
- What does the civic engagement created by organisations communication through social media look like?
- Is a collective identity created in the reception of the communication and in what ways is it contributing to the civic engagement?
To answer these questions, a theoretical framework is used consisting of theories concerning the emergence of social movements, clicktivism and collective identity.
The method used to perform this research is qualitative interviews. The interviews were transcribed, coded and thematised before the results could be achieved.
The results of this research shows that civic-engagement appears from people’s feelings and their sense of community and belonging. Clicktivism is a common form of engagement and its
capacity to influence society should be reassessed. Finally, the results shows that organisations communication through social media create an collective identity which is closely intertwined with civic engagement. This relation should be further studied in the future to deepen the understanding of it and the ability to make use of it.
Key words: civic-engagement, feelings, community, clicktivism, collective identity
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte ... 4
1.2 Forskningsfrågor ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Organisationen FATTA ... 5
2.2 Begrepp ... 5
2.2.1 Sociala medier ... 5
2.2.2 Samhällsengagemang ... 6
2.3 Tidigare forskning ... 7
2.3.1 Ideella organisationer på Twitter ... 7
2.3.2 Ideella organisationern politiska användning av sociala medier ... 8
2.3.3 Demokratiskt deltagande på internet ... 9
2.3.4 Forskningsluckor ... 9
3. Teori ... 11
3.1 Val av källor ... 11
3.2 Sociala rörelser och samhällsengagemang ... 12
3.3 Identitet ... 14
3.4 Klicktivism ... 14
4. Metod och material ... 17
4.1 Insamlingsmetod ... 17
4.2 Urval ... 18
4.3 Material och genomförande ... 20
4.4 Analysmodell ... 21
4.5 Metodologiska reflektioner och etiska överväganden ... 21
4.5.1 Reliabilitet och validitet ... 22
4.5.2 Forskningsansats ... 23
4.5.3 Etik ... 23
5. Resultat och analys ... 25
5.1 Presentation av fokusområde 1: Användning av sociala medier ... 25
5.1.1 Kommentar till fokusområde 1 ... 27
5.2 Presentation av fokusområde 2: Engagemang ... 28
5.2.1 Analys av fokusområde 2 ... 33
5.3 Presentation av fokusområde 3: Klicktivism ... 35
5.3.1 Analys av fokusområde 3 ... 38
5.4 Presentation av fokusområde 4: Kollektiv identitet ... 39
5.4.1 Analys av fokusområde 4 ... 43
5.5 Sammanfattande analys ... 44
6. Slutsatser och avslutande diskussion ... 50
6.1 Samhällsengagemang ... 51
6.2 Klicktivism ... 51
6.3 Kollektiv identitet ... 52
6.4 Avslutningsvis ... 53
1. Inledning
Under sommaren 2016 uppmärksammades att antalet anmälningar om sexuellt våld i samband med festivaler i Sverige ökade. Detta belyste en problematik som länge funnits i samhället, men som inte tidigare uppmärksammats i denna omfattning. FATTA är en organisation som engagerat sig mot sexuellt våld sedan 2013, och som i stor utsträckning är verksam på sociala medier för att skapa engagemang i samhället.
Genom att genomföra en studie av hur kommunikationen över sociala medier från en specifik organisation tas emot av dess publik, finns en förhoppning om att en djupare kunskap angående hur sociala medier kan bidra till ett ökat samhällsengagemang ska kunna erhållas. Detta är ett viktigt område att undersöka då sociala medier har en betydande plats i dagens samhälle och kan betraktas som kraftfulla verktyg för att påverka strömningar i den allmänna opinionen och skapa samhällsengagemang. Genom att förstå hur sociala medier bidrar till samhällsengagemang och påverkan av den allmänna opinionen, kan organisationers användning av sociala medier optimeras. Det är vidare intressant att studera utvecklingen av mediesamhället för att förstå dess inverkan på både individer och samhällen.
FATTAs verksamhet på sociala medier är intressant att undersöka genom en medie- och kommunikationsvetenskaplig studie som fokuserar på möjligheterna att skapa samhällsengagemang genom dessa medier. Vid en överblick av relevant litteratur framgår det att det råder delade meningar om hur effektivt verktyget sociala medier är för att skapa samhällsengagemang. Anledningen till att inte enbart en specifik kampanj undersöks är att organisationen inte verkar arbeta med någon särskilt konkret aktuell kampanj, just nu, som kan vara intressant att undersöka. Genom att istället studera organisationens generella aktivitet på sociala medier, kan en övergripande bild formas av hur FATTA skapar samhällsengagemang.
Detta kommer även göra det möjligt att ta del av fler aspekter av hur organisationen skapar samhällsengagemang på sociala medier, vilket kan ge ett mer generaliserbart resultat. En studie som fokuserar på mottagandet av FATTAs generella aktivitet på sociala medier kan även tillföra en större tillförlitlighet, då ett mer allmängiltigt resultat angående hur organisationer kan använda sig av sociala medier för att skapa samhällsengagemang, kommer att uppnås.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie av hur FATTAs kommunikation över sociala medier mottas, för att undersöka hur organisationer kan skapa samhällsengagemang genom kommunikationen över sociala medier, samt hur detta engagemang ser ut. Studien ämnar även undersöka hur en eventuell kollektiv identitet, som skapas av denna kommunikation, kan bidra till samhällsengagemang. Studien kan förhoppningsvis bidra med utvecklade kunskaper angående hur användning av sociala medier kan leda till ökat engagemang i aktuella
samhällsfrågor.
1.2 Forskningsfrågor
- Hur skapar organisationers kommunikation över sociala medier samhällsengagemang hos mottagare?
- Hur ser det engagemang som organisationers kommunikation över sociala medier skapar ut?
- Skapas en kollektiv identitet i mottagandet av kommunikationen och hur bidrar den till samhällsengagemang?
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras organisationen FATTA och dess kommunikation på sociala medier.
Dessutom definieras begrepp som är relevanta för uppsatsen. Slutligen ges en presentation av tidigare forskning på området.
2.1 Organisationen FATTA
Denna uppsats kommer att undersöka hur organisationen FATTA kan skapa samhällsengagemang med hjälp av sociala medier. FATTA är en ideell organisation som bildades 2013. Efter att tre killar som stod åtalade för att ha våldtagit en tjej med en glasflaska friades slog sig föreningarna Femtastic och Make Equal ihop och bildade FATTA. Föreningen kämpar mot de rådande samhällsnormerna kring kön, sex och sexualitet, vilka de anser bidrar till sexuellt våld. De vill också förändra lagstiftningen för att införa samtycke i både lag och praktik.
(FATTA, u.å. a) För att göra detta arbetar organisationen med alltifrån att sälja smycken till att delta i paneler och föra diskussioner med politiker. (FATTA, u.å b)
Organisationen är också mycket aktiv på sociala medier. De sociala medier som FATTA använder är i huvudsak Facebook, Instagram, Twitter, YouTube och deras egen hemsida, FATTA.nu. Någon av dessa kanaler används i princip varje dag och sociala medier, framförallt Instagram och Facebook, är organisationens absolut största kommunikationskanal. En informant från FATTA uppger att organisationens följare upplevs som väldigt aktiva, framförallt på just Instagram och Facebook. Informanten uppger även att organisationens egen aktivitet på sociala medier upplevs bidra till att rörelsen växer och att engagemanget hos mottagarna ökar.
(Thomasson, informant)
2.2 Begrepp
2.2.1 Sociala medier
Begrepp som för läsaren är relevanta att få en definition av är sociala medier och samhällsengagemang. Enligt Jakob Svensson (2014) är sociala medier nätverksplattformar online, där människor själva ges möjlighet att påverka innehållet. De erbjuder även möjligheter för människor att interagera och nätverka med andra användare, samt helt nya möjligheter för människor att både få tillgång till och dela information med varandra. Slutligen konstaterar
Svensson att de sociala medierna påverkar hur människor interagerar med varandra och att de ger oss nya möjligheter att delta i och arrangera olika typer av aktiviteter. (Svensson, 2014, s. 27-29)
Enligt Nationalencyklopedin är sociala medier ett samlingsnamn på “kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud”. Enligt Nationalencyklopedin är en skillnad mellan sociala medier och traditionella medier att de sociala mediernas innehåll produceras av dess användare. (Nationalencyklopedin, 2016) Denna uppsats kommer att tillämpa både Jakob Svenssons och Nationalencyklopedins definition av sociala medier. Dessa stämmer väl överens med varandra, men är även kompletterande, då Svenssons definition är av en mer praktisk karaktär, medan Nationalencyklopedin ger en mer bokstavlig beskrivning. Uppsatsen kommer att fokusera på de sociala medier som organisationen FATTA använder sig av.
2.2.2 Samhällsengagemang
Begreppet samhällsengagemang är svårare att definiera. Enligt Britannica Academic (2016) är samhällsengagemang ett brett spektra av olika sedvänjor och attityder till deltagandet i det sociala och politiska livet. Genom att engagera sig ser sig individer som en del av samhället där samhällsnormer och demokrati stärks. Man strävar efter att uppnå demokratisk jämlikhet och möjlighet att påverka politiken.
Samhällsengagemang anses även kunna öka det “sociala kapitalet”. Det vill säga de resurser som en individ eller en grupp får från jämlika möten, gemenskap och samarbete. Förespråkare för samhällsengagemang accepterar samhällsinstitionernas legitimitet. Dock motsätter man sig inte användningen av både politiska aktiviteter och föreningsaktiviteter, både formella och informella, för att stärka demokratin. Ökat engagemang anses kunna motverka extrema politiska intressen och förpassa dessa till periferin. Förespråkare för samhällsengagemang anser även att samhällsengagemanget kan lösa många av samhällets problem innan dessa når ett läge där de kräver samhällsinstitutioners uppmärksamhet och resurser.
Trots att forskare är eniga om vikten av samhällsengagemang, finns det fortfarande en viss ambivalens, då det förekommer stora skillnader i definitionen av begreppet. Enligt Britannica
Academic (2016) saknas det även en gemensam uppfattning om vilka indikatorerna för samhällsengagemang är. Till exempel gör forskare inte alltid en tydlig skillnad mellan å ena sidan samhällsengagemang som bidrar till samhällsnyttan och å andra sidan samhällsengagemang som inte bidrar till samhällsnyttan. Dessutom väljer forskare oftast att fokusera på individers sociala relationer, istället för att skapa en bild av den vidare påverkan på politiska institutioner och processer som samhällsengagemanget kan ha.
I denna uppsats syftar samhällsengagemang på människors engagemang i olika samhällsfrågor.
Denna definition kräver inte någon faktisk handling från individerna, utan även rent känslomässigt engagemang räknas in. Med känslomässigt engagemang menas att människor påverkas känslomässigt av den aktuella frågan och därmed upplever att de är engagerade, även om de inte utför någon praktisk handling.
2.3 Tidigare forskning
Engagemang på sociala medier och organisationers användning av dem som verktyg för att nå ut med sitt budskap är ett relativt nytt forskningsområde, men i takt med att användningen av sociala medier har ökat så har även intresset för denna typ av forskning gjort det. I och med detta finns det idag en gedigen mängd forskning att relatera till, vid studier av engagemang på sociala medier.
2.3.1 Ideella organisationer på Twitter
Kristen Lovejoy och Gregory D Saxton har gjort en relevant studie angående hur amerikanska, ideella organisationer använder sociala medier för att engagera människor. De har studerat 100 olika ideella organisationers aktivitet på den sociala medieplattformen Twitter. Under en månads tid, november- december 2009, samlade de in data från organisationernas aktivitet. Resultatet av denna data visade att endast 73 av de 100 undersökta organisationerna hade Twitter och dessa genererade under tiden för undersökningen 4655 tweets. Tweetsen samlades i en databas där de delades in i teman och analyserades. Ett resultat av Lovejoy och Saxtons studie visar på bristande användning av de sociala medie-plattformarnas fulla kapacitet, hos att de ideella organisationerna. De flesta organisationerna använder sociala medier endast som ett komplement
till deras redan existerande hemsidor, istället för att utnyttja den interaktivitet som de sociala medierna möjliggör. (Lovejoy & Saxton, 2012)
Lovejoy och Saxton diskuterar hur vissa ideella organisationer känner sig mer interaktiva enbart genom det faktum att de har ett Twitterkonto och befinner sig på sociala medier. Dock fann Lovejoy och Saxton att dessa organisationer inte använder de sociala medierna i tillräcklig utsträckning för att verkligen uppnå full interaktivitet. Detta menar de beror på organisationernas brist på kunskap angående hur de sociala medierna bör användas, samt omedvetenhet om dess fulla kapacitet. Lovejoy och Saxton fann i sin studie att de ideella organisationerna bör använda sociala medier såsom exempelvis Twitter i tre steg för att kommunicera på ett optimalt sätt. Det första steget är att kommunicera information till publiken, dels i ett utbildande syfte och även i syfte att skapa medvetenhet angående organisationens arbete. Det andra steget är att konversera interaktivt och dela tankar med publiken i ett gemenskaps-byggande syfte. En tredje funktion är att sända meddelanden som syftar till att uppmuntra följarna till faktisk handling och aktivism.
(Lovejoy & Saxton, 2012)
Dessa tre steg menar Lovejoy och Saxton är de optimala tillvägagångssätten för ideella organisationer att använda de interaktiva möjligheterna sociala medier erbjuder. Vissa organisationer arbetar på detta kommunikativt fördelaktiga sätt, men vissa gör det inte. De organisationer som inte gör det förlorar oerhörda möjligheter, menar studiens forskare. Att enbart finnas på Twitter, eller andra sociala medier är inte tillräckligt. Organisationerna behöver även använda dem på rätt sätt och utnyttja dess fulla kapacitet för att lyckas med en framgångsrik kommunikation. (Lovejoy & Saxton, 2012)
2.3.2 Ideella organisationern politiska användning av sociala medier
Nathian Shae Rodriguez har undersökt hur LGBTI-organisationer använder ICT (informations- och kommunikationsteknik) för att kommunicera med och nå ut till LGBTI-personer som söker asyl. Rodriguez har gjort en induktiv, kvalitativ textanalys av 771 tweets och Facebook-statusar.
För att analysera dessa har han använt sig av Lovejoy och Saxtons modell från den tidigare nämnda undersökningen. Rodriguez visar på hur Web 2.0 har förändrat förutsättningar för icke- statliga organisationer, då de nu kan interagera med sin publik på ett sätt som inte var möjligt
innan de sociala medierna. De organisationer som Rodriguez studerade visade sig använda sociala medier för att sprida information, snarare än för att skapa en gemensamhet. Viss gemensamhetsbyggande verksamhet förekom, men organisationerna använde främst de sociala medierna för att engagera sin publik, för att nå ut till och engagera fler samt för att sprida information och nyheter om ämnet. Detta är alltså en, i viss mån, politisk användning av sociala medier som uppmuntrar människor att engageras sig genom att donera pengar, göra volontärarbete och delta i manifestationer. (Rodriguez, 2016)
Enligt Rodriguez kan denna bild av verksamhet på sociala medier återfinnas, inte bara i ideella LGBTI-organisationer, utan i de flesta organisationer som kan dra nytta av denna typ av kommunikation för att uppmana människor att engagera sig i organisationens fråga. (Rodriguez, 2016)
2.3.3 Demokratiskt deltagande på internet
Linda Jean Kenix har studerat ideella organisationers perspektiv på och användning av internet via fokusgrupper. Hon tar sitt avstamp i de förhoppningar som funnits på att de sociala medierna och web 2.0 skulle skapa ett offentligt rum som kan uppfylla Habermas vision om en deliberativ demokrati. Kenix resultat skiljer sig en aning från ovanstående undersökningar, och är därför intressant att ta upp i en översikt av tidigare forskning. Kenix menar att det demokratiska deltagandet inte ökar på grund av organisationers användning av sociala medier. När internet var nytt och de sociala medierna började växa fram fanns höga förväntningar på deras förmåga att skapa en form av offentligt rum, i linje med teoretikern Habermas principer. Kenix menar att så inte blev fallet, i och med att de som får uppmärksamhet på sociala medier är samma personer och organisationer som tidigare fått uppmärksamhet i andra sammanhang. De sociala medierna förändrade således inte fördelningen av uppmärksamhet. (Kenix, 2008)
2.3.4 Forskningsluckor
Som framgår av denna beskrivning av tidigare forskning på området har användning av sociala medier i syfte att skapa samhällsengagemang studerats i relativt hög grad. Fokus har ofta legat på hur effektiv användningen av sociala medier varit, hur sociala medier kan användas för att öka demokratiskt engagemang och hur väl sociala medier inkluderar olika publiker och aktörer för att skapa en deliberativ gemenskap. Några kunskapsluckor har dock identifierats, och syftet med
denna uppsats är att bidra till att fylla dessa. Exempelvis anser vi att forskning angående hur sociala medier används av organisationer för att skapa samhällsengagemang, bör utvecklas, vilket denna uppsats ämnar göra.
3. Teori
I detta avsnitt presenteras de källor som tillämpats i uppsatsen samt det teoretiska ramverk som studien bygger på. Detta teoretiska ramverk rör sig över tre olika områden, vilka är relevanta i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar.
3.1 Val av källor
För att hitta relevanta källor genomfördes sökningar i databaserna Communication and Mass Media Complete och Scopus. Vid dessa sökningar användes nyckelorden civic engagement, political participation och social media. Dessa nyckelord användes i olika kombinationer för att hitta den mest relevanta forskningen på området. Sökningarna resulterade i ett stort antal artiklar och källor, vilka det sållades i för att identifiera de mest relevanta. Det som eftersöktes i artiklarna var definitioner av begrepp såsom sociala medier och samhällsengagemang. Även artiklar rörande teorier om kollektiv identitet och fenomenet klicktivism var av intresse. De källor som valdes ut ansågs tillgodose en tillräckligt djup kunskap om de områden som är aktuella för studien.
En av de källor som valdes ut från databassökningarna var Max Halupkas (2014) artikel om klicktivism. Denna tillhandahöll både en presentation av begreppet klicktivism och ett kritiskt förhållningssätt till vetenskapens allmänna syn på begreppet.
Utöver de vetenskapliga artiklar som valdes ut från sökningarna i databaser användes även Manuel Castells (2015) bok Networks of Outrage and Hope: Social Movements in the Internet Age, vilken var del av kurslitteraturen under en av C-kursens delkurser. Boken behandlar samhällsrörelsers framväxt i dagens nätverkssamhälle och hur de nya kommunikationskanalerna underlättar denna framväxt. Den modell som Castells presenterar i boken är en viktig del av uppsatsens teoretiska ramverk.
Ytterligare en källa som används för att skapa en teoretisk grund för uppsatsen är Sylvain Firer- Blaess (2016) doktorsavhandling, vilken behandlar kollektiv identitet i nätverket Anonymous. I sin doktorsavhandling presenterar Firer-Blaess en definition av kollektiv identitet, vilken tillämpas i denna uppsats.
3.2 Sociala rörelser och samhällsengagemang
Uppsatsens teoretiska grund utgörs bland annat av Manuel Castells (2015) teori om hur medborgares gemensamma samhällsengagemang kan leda till sociala rörelser som strävar efter samhällsförändring. Castells (2015, s. 1-18) beskriver processen för hur de sociala rörelserna skapas, samt under vilka villkor denna kan ta form.
Enligt Castells (2015 s.1-18), tar en social rörelse form i olika steg. Det första steget uppstår på individnivå när människor känner till exempel förtryck, rädsla, ångest och orättvisa. Då situationen till slut når en punkt då människor upplever att de delar sina känslor med andra känner de gemenskap. Denna gemenskap kan sedan omvandla känslorna av förtryck och rädsla till ilska. Känslan av ilska är tätt sammankopplad med ett risktagande beteende och detta kan i sin tur leda till handling och en känsla av hopp om förändring. Känslan av rädsla kan alltså omvandlas till ilska som får människor att agera och motsätta sig normer och samhällsinstitutioner, om den upplevs som gemensam. Enligt Castells kan denna gemenskap idag, bland annat, hittas genom människors nätverkande över internetbaserade kommunikationsmedel. (Castells, 2015, s. 14-15)
Castells menar att internet och alla dess sfärer är platser för autonomi. Platser där människor för första gången någonsin kan uppnå ett självstyre byggt på egna principer och icke-existerande lagar. Det är här, i den autonoma, nya världen, som förtryckta människor kan finna hopp. Genom att här kunna kommunicera med varandra och dela sorger och hopp tillsammans, uppstår möjligheten till förändring för dessa människor. I säkerheten av internets jämförelsevis friare utrymme, kan ett mass-nätverkande uppstå där människor i alla åldrar och från alla håll skapar gemenskap och tillsammans arbetar för en ljusare framtid. Det är här, och på detta sätt som många sociala rörelser uppstår. (Castells, 2015, s. 256-262)
Enligt Castells (2015, s.248-249) är dagens sociala rörelser multimodala. De är beroende av att kommunicera genom mobila, internetbaserade verktyg, men de är också närvarande offline.
Onlineverktygen ger rörelserna möjlighet att nätverka utan fysiska begränsningar och även om många rörelser också tar sig uttryck i fysiska offentliga rum, är det på internet den största delen av deras verksamhet äger rum. Tack vare denna koncentration kring aktiviteten på nätet kan
dessa rörelser verka utan några formella ledare och utan ett formellt centrum för rörelsen. Den sociala rörelsen blir istället horisontell och decentraliserad, vilket gör den mer öppen för alla att engagera sig i. Bristen på fysiskt centrum för rörelsen gör den också mindre känslig för förtryck eftersom den alltid kan återskapa sig själv, då den inte grundar sig i fysisk närvaro, utan på deltagarnas gemensamma mål, vilka de delar online. Genom sin dubbla närvaro, både i fysiska utrymmen och i utrymmen på internet, skapar de sociala rörelserna, enligt Castells ett tredje utrymme, det autonoma. Denna autonomi uppnår rörelserna genom att åtnjuta internets frihet att organisera sig, samtidigt som de verkar i samhällets fysiska rum för att utmana samhällsinstitutioner. (Castells, 2015)
Det teoretiska ramverk som Castells presenterar, kan med fördel användas i denna uppsats. Då uppsatsen ämnar undersöka hur samhällsengagemang kan skapas med hjälp av sociala medier, och på så sätt fungera som verktyg för både organisationer och privatpersoner för skapa engagemang, är Castells teori applicerbar. I denna uppsats betraktas samhällsengagemang som en vital del i framväxten av de sociala rörelser som Castells beskriver. Därför anses Castells redogörelse för denna process även vara applicerbar på den process som skapar samhällsengagemang. Det är samhällsengagemang och framväxten av detta som är intressant för studien och därför kommer Castells teorier att behandlas enbart ur det perspektivet.
Från Castells teoretiska ramverk görs även en koppling till hur samhällsengagemang eventuellt kan skapa en utgångspunkt för en form av kollektiv identitet. Via de autonoma utrymmen som Castells beskriver att internet möjliggör, där människor kan nätverka och skapa gemensamhet, kan en form av kollektiv identitet eventuellt växa fram. Begreppet kollektiv identitet kan tolkas på olika sätt, och då det är en viktig del av uppsatsens teoretiska grund är det relevant att definiera begreppet. För att göra detta har definitionen av begreppet kollektiv identitet i Sylvain Firer-Blaess doktorsavhandling studerats.
3.3 Identitet
Sylvain Firer-Blaess (2016) lyfter Vignoles, Schwartz och Luyckx (2011, 4) definition av identitet.
“[I]dentity consists of the confluence of the person’s self-chosen or ascribed commitments, personal characteristics, and beliefs about herself; roles and positions in relation to significant others; and her membership in social groups and categories (including both her status within the group and the group’s status within the larger context). “
Utifrån denna definition beskriver Firer-Blaess (2016) vidare olika former av identiteter, varav en benämns som kollektiv identitet. Firer-Blaess definierar kollektiv identitet som hur människor identifierar sig med olika grupper. Det kan handla om sociala grupper, såsom etniska, nationella, religiösa eller andra rörelser. Vid studier av hur kollektiv identitet formas har tidigare forskare, enligt Firer-Blaess, ofta undersökt interaktionen mellan individer i kollektiv och hur individerna gemensamt konstruerar en definition av sin kollektiva identitet. En viktig skillnad mellan den sociala identiteten (som är den identitet som samhället socialiserar in individer i) och den kollektiva identiteten är att den kollektiva identiteten, genom den föränderliga konstruktion den har, både tillåter och uppmuntrar till kollektiv handling. Detta anser Firer-Blaess vara en förklaring till varför kollektiv identitet är vanligt förekommande i sociala samhällsrörelser.
(Firer-Blaess, 2016, s. 52-53)
3.4 Klicktivism
Klicktivism är ett begrepp som, enligt Chandler och Munday (2016), används för att beskriva hur människor med hjälp av sociala medier eller andra digitala verktyg driver en organiserad protest, bojkott eller begäran av något slag vars syfte är att åstadkomma en samhällsförändring.
Begreppet används ofta i negativ bemärkelse och klicktivism ses av många som en svagare form av aktivism. (Chandler & Munday, 2016)
Att vara en så kallad klicktivist innebär ofta en slags förenklad variant av att vara en fullfjädrad aktivist. (Morozov, 2009) En klicktivist förenklar sin aktivism genom att enbart hålla sig till att
delta i samhällsrörelser online. Att klicka på något som indikerar att hen gillar detta, eller att dela innehåll på sin egen sida, eller att använda sig av andra onlineverktyg för att framföra sin åsikt i olika frågor. Den stora skillnaden mellan en klicktivist och en aktivist är att klicktivisten begränsar sin aktivitet till enbart online-handlingar, medan en aktivist inte drar sig för att delta i andra sammanhang för att framföra sin åsikt och bidra till försöken att få igenom en samhällsförändring. Även Morozov menar att klicktivism ofta används i negativ ton, då många anser att det är en lat eller alldeles för bekväm form av aktivism. (Morozov, 2009)
Micah White ställer sig väldigt kritiskt emot klicktivism som form av engagemang. White menar att klicktivismen är något som istället för att styrka aktivism, kväver den. Att utöva klicktivism är att inte längre tro på fysiska handlingar och idéer för att få igenom samhällsförändring och klicktivism förändrar kärnan i den traditionella aktivismen. Enligt White skadar klicktivister varje genuin politisk rörelse som de kommer i kontakt med. (White, 2010)
Max Halupka menar att synen på klicktivism är allt för negativ och inte tar hänsyn till alla aspekter av fenomenet. Halupka har förståelse för de argument som lyfts angående att klicktivism kan innebära oengagerade handlingar och att de som agerar genom klicktivism eventuellt inte har något egentligt intresse i resultatet av den politiska aktion de deltar i, utan att klicktivism snarare leder till att människor hamnar längre ifrån den demokratiska processen.
Trots detta, menar Halupka att klicktivism är en legitim politisk aktion och att den bör betraktas som sådan. Han menar att klicktivism rör sig i ett slags gränsland för nytt politiskt deltagande.
Det är en ny form av deltagande, som äger rum i redan existerande demokratiska samhällsstrukturer. (Halupka, 2014)
Jakob Svensson (2014, s. 59) diskuterar också klicktivismens roll som en ny form av deltagande.
Svenssons forskning fokuserar på digitala medier och politiskt deltagande och konstaterar att klicktivism kräver en lägre grad av engagemang än aktivism online, men att den fortfarande fyller en viktig funktion för demokratin i ett samhälle. Det finns ett demokratiskt värde i att människor ser sig som politiskt intresserade och engagerade, även om detta engagemang är begränsat till onlineaktivitet. (Svensson, 2014, s. 59)
Som framgår av de olika perspektiven på klicktivism som presenteras ovan finns starka motsättningar i synen på hur den ska tas i beaktning. Vissa menar att klicktivism är ineffektivt och rentav skadligt för sociala rörelser, medan andra är mer positivt inställda till klicktivism och ser det som en legitim form av engagemang som kräver mindre ansträngning från dess utövare.
4. Metod och material
I detta avsnitt presenteras och motiveras den metod som tillämpats för att genomföra studien.
Även urvalet för undersökningen presenteras, motiveras och diskuteras kritiskt. En modell för hur empirin har analyserats presenteras och slutligen behandlas metodologiska reflektioner och etiska överväganden.
4.1 Insamlingsmetod
För att besvara forskningsfrågorna och försöka förklara hur samhällsengagemang kan skapas över sociala medier har empiriskt, kvalitativt, material samlats in. Arbetet har huvudsakligen varit deduktivt, för att ta reda på om rådande teorier om samhällsengagemang genom sociala medier är applicerbara på empirin. Som Hjerm, Lindgren och Nilsson (2015) påpekar är det dock vanligt att studier inte är renodlat deduktiva eller induktiva, utan båda sätten förekommer ofta samtidigt. De menar att det inte nödvändigtvis är valet av metoder som avgör huruvida en studie är induktiv eller deduktiv, utan att det snarare handlar om den tidigare etablerade kunskapen på området som studien kan använda sig av. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2015, s. 25) Även i denna studie förekommer en kombination av induktiv och deduktiv metod. Studien är, som sagt, huvudsakligen deduktiv, men vissa induktiva inslag har förekommit.
Denna studie är, vad Esaiasson et al kallar teoriprövande. Det vill säga, den prövar “huruvida teorin i fråga har något att säga också om de fall som inte ingår i undersökningen, det vill säga i vilken utsträckning som resultaten kan generaliseras till andra fall”. (Esaiasson et al., 2012, s.89) De teorier som finns rörande samhällsengagemang skapat genom sociala medier har satts i relation till empirin för att undersöka huruvida teorin är användbar vid studier av fenomenet.
För att samla in empirisk data till denna studie har metoden kvalitativa intervjuer valts. I och med att det som undersöks handlar om känslor och inställningar verkar det inte möjligt att effektivt mäta kvantitativt. Per Arne Tufte skriver i Fangen och Sellerberg (2013) att “kvantitativ metod i samhällsvetenskaplig forskning bygger på beräkningar av sociala fenomen”. Då denna studie inte syftar till att beräkna någonting, utan snarare ta del av upplevelser och personliga erfarenheter bedöms kvalitativ metod vara det mest effektiva. Fenomenet som studien syftar till att undersöka är inte något som kan beräknas, mätas eller benämnas med siffror, utan snarare
något som behöver berättas muntligt och tolkas för att förstås på bästa sätt. Därför används en kvalitativ metod, vilken bäst anses kunna tillhandahålla den typ av material som behövs för att analysera och därigenom nå kunskap om området.
Intervjuer är också en bra metod eftersom de ger forskaren en direkt inblick i människors känslor och erfarenheter. (Ekström & Larsson, 2010) Ekström och Larsson menar att intervjuer kan vara en bra metod inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning, till exempel för att ta reda på “...hur olika grupper i samhället får information och hur de kommunicerar om en fråga…” (Ekström & Larsson, 2010, s. 55). Som tidigare nämnts syftar denna studie till att undersöka hur organisationer kan skapa samhällsengagemang genom användandet av sociala medier. För att göra detta, finns anledning att ta reda på hur organisationers kommunikation faktiskt tas emot och hur denna skapar samhällsengagemang. En viktig del av resultatet kommer därför att vara människors tankar, känslor och erfarenheter, vilka bäst synliggörs genom intervjuer. Det är endast genom kvalitativa intervjuer, som det är möjligt att få en bild av hur respondenternas verklighet faktiskt ser ut, då det som sägs under en intervju enbart är respondenternas bild av verkligheten, och därför också blir deras sanning.
4.2 Urval
Urvalet av respondenter för undersökningen (se referenslista) är av vikt att ha i åtanke redan under designen av forskningen. För att få en så representativ bild av fenomenet som möjligt har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex respondenter som haft någon form av relation till organisationen FATTA. Respondenterna har haft olika grader av engagemang i organisationen. Vissa har varit mycket engagerade och deltagit i demonstrationer och liknande, medan andra är aktivister på avstånd och i huvudsak bidrar genom att vara aktiva på sociala medier. Vissa av respondenterna är inte aktiva idag, men har varit det tidigare.
Tanken med detta urval är att det empiriska materialet ska ge en bild av hur organisationens kommunikation mottas av de som nås av den, samt hur denna typ av kommunikation kan skapa samhällsengagemang. På detta sätt förväntas intervjuerna ge en bild av hur samhällsengagemang kan skapas över sociala medier och hur ett sådant engagemang ser ut.
Ett problem med urvalet av intervjudeltagare är att könsfördelningen bland respondenterna inte är jämn. Fyra av de som intervjuades var kvinnor och två var män. Anledningen till att fördelningen såg ut på detta sätt är att det var relativt svårt att få tag på respondenter och att de som var villiga att ställa upp i stor utsträckning var kvinnor. Den ojämna könsfördelningen innebär att materialet från intervjuerna inte säkert representerar en så bred grupp som önskat. Det går dock att diskutera vilka attribut som är viktigast att fokusera på vid genomförandet av en undersökning som denna. Det skulle till exempel kunna vara så att kvinnor och män i organisationen FATTA upplever det undersökta fenomenet på samma sätt och att kön inte påverkar denna upplevelse. Det kan eventuellt vara mer intressant att ha en bred representation av till exempel samhällsgrupper eller etniciteter. Som tidigare nämnts var det svårt att hitta respondenter till denna undersökning och situationen såg ut så att intervjuer genomfördes med alla som var villiga att delta. Därför kunde inget urval baserat på attribut, såsom socialt kapital, etnicitet, kön eller liknande göras. Ju bredare variation bland respondenterna, desto mer generaliserbart blir resultatet. Trots att tillgången till respondenter i detta fall gjorde att variationen inte blev särskilt stor, anses resultatet ändå vara generaliserbart i viss mån.
Ett faktum angående urvalet av respondenter till intervjuerna är att majoriteten av dem inte var direkt delaktiga i organisationens kommunikationsarbete. Från början fanns en tanke om att intervjua personer som arbetar med FATTAs kommunikation över sociala medier för att skapa en bild av vilka mål och tankar som finns med den. Detta hade kunnat tillhandahålla en bild av hur organisationen själva upplever att de skapar engagemang på sociala medier. Dock visade det sig att ingen i FATTAs sociala medier-grupp ville eller kunde ställa upp på en muntlig intervju, vilket innebar att detta perspektiv inte längre var aktuellt. Uppsatsen kom istället att fokusera mer på mottagandet av kommunikationen och hur denna kan skapa samhällsengagemang. För att göra detta var det intressant att intervjua personer som inte direkt var involverade i FATTAs kommunikationsarbete. Som tidigare nämnts var ingen av respondenterna direkt delaktig i organisationens kommunikationsarbete, däremot var en av respondenterna mycket engagerad i organisationen och del av dess styrelse. Detta ansågs inte vara ett problem, då respondenten i sitt engagemang inte var ansvarig för kommunikationsarbetet och själv också var mottagare av organisationens kommunikation.
4.3 Material och genomförande
Arbetet med denna uppsats har till stor grad genomförts gemensamt av båda uppsatsförfattarna.
All text har producerats gemensamt, men under undersökningen delades arbetet, av praktiska skäl, upp vid några tillfällen. Detta skedde vid transkriberingen av intervjuerna, samt vid kodningen av dessa. Dock bearbetades både transkriptioner och kodning gemensamt i efterhand.
Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide (se bilaga 1), där intervjuernas struktur och frågor ingick. I början av intervjuerna ställdes enklare och mer förtroendebyggande frågor för att respondenterna skulle känna sig så trygga som möjligt. Målet med att skapa trygghet var att respondenterna skulle bli mer bekväma och därigenom även svara så ärligt som möjligt på frågorna. Allteftersom intervjuerna fortgick ställdes djupare och mer ingående frågor angående fenomenet och inställningar till det. Frågorna som ingick i intervjuguiden berörde allmänna frågor samt fyra teman, Användning av sociala medier, FATTA och engagemang, Kollektiv identitet samt Samhällsengagemang. Under dessa teman fanns ett antal frågor som syftade till att ta reda på information som kunde bidra till att besvara uppsatsen frågeställning. Tanken var att de sista intervjufrågorna skulle vara de mest givande för undersökningens resultat.
Intervjuguiden låg som grund för alla intervjuer, för att respondenternas svar skulle bli jämförbara och möjliga att analysera. Dock kunde intervjuguiden frångås i vissa fall, till förmån för följdfrågor och ordentlig uppföljning i de fall då respondenterna tog upp ämnen som verkade extra intressanta för undersökningen. Intervjuerna faller in under Hjerm, Lindgren och Nilssons definition av halvstrukturerade intervjuer (2015, s. 150).
Alla intervjuer har genomförts genom videosamtal. Under intervjuernas gång tog en av oss på sig den huvudsakliga rollen som intervjuledare, det vill säga den som ställer frågorna och följer intervjuguidens manus. Den andre skötte den tekniska biten under intervjuerna, det vill säga ansvarade för inspelningen av intervjuerna. Ibland ställde denna också följdfrågor samt antecknade huvudsakliga teman eller liknande som kunde komma att dyka upp under intervjuns gång. Intervjuernas längd varierade något. I genomsnitt varade intervjuerna i ungefär 20-30 minuter. Den längsta intervjun varade i 35 minuter och den kortaste varade i 21 minuter. Tiden för intervjuerna var svår att på förhand uppskatta och styrdes slutligen av hur utförliga svar respondenterna gav. Ingen stress förekom under intervjuerna och alla respondenter hann svara så
utförligt de ville på samtliga frågor. I presentationen av resultatet redovisas ett antal citat från intervjuerna. Dessa citat har i viss mån skrivits om från talspråk till skriftspråk för att underlätta för läsaren. Innebörden av citaten har dock inte ändrats och respondenternas tankar och åsikter är fortfarande intakta i denna presentation.
4.4 Analysmodell
Efter genomförandet av intervjuerna delades transkriberingen av det insamlade ljudmaterialet upp mellan uppsatsförfattarna för att effektivisera arbetet. För att säkerställa att alla intervjuer transkriberats efter samma principer bearbetades materialet gemensamt. Materialet från intervjuerna bearbetades sedan, med stöd i Hjerm, Lindgren och Nilssons modell, genom kodning, tematisering och slutligen summering för att sålla fram den information från intervjuerna som var relevant för undersökningen. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2015) Efter transkriberingen av samtliga intervjuer identifierades, med stöd från de för uppsatsen aktuella teorierna, fyra stycken fokusområden. Dessa benämndes Användning av sociala medier, Engagemang, Klicktivism och Kollektiv identitet. Kodningen av materialet gjordes sedan inom vart och ett av dessa fokusområden. Först testkodades en intervju för att identifiera de samtalsområden som verkade mest centrala. Dessa samtalsområden översattes sedan i koder, vilka samlades i ett dokument (se bilaga 2). Under den fortsatta kodningen av det resterande materialet användes dessa koder konsekvent för att få fram ett jämförbart material.
4.5 Metodologiska reflektioner och etiska överväganden
Genom att ha en tydlig forskningsdesign och tidigt definiera forskningens population och syfte höjs en undersöknings validitet. Validitet handlar om att faktiskt undersöka det man avser att undersöka och genom att ha en tydlig bild av vad som är målet med studien ökar chansen att lyckas med detta. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2015, s.82) I detta fall har populationen, som tidigare nämnts, varit svår att definiera tidigt då den population som uppsatsen ursprungligen ämnade undersöka inte var tillgänglig. I och med de problem som uppstod med den ursprungliga populationen fanns ett behov av att definiera en ny population. Från början var tanken att genomföra undersökningen med ett större antal respondenter, vilka representerade både organisationen och dess följare. I och med att det visade sig svårt att få tillgång till respondenter inom organisationen begränsades undersökningen främst till personer som följer organisationen
och engagerar sig i dess fråga. Tack vare dessa omständigheter kom uppsatsens population att utvärderas kontinuerligt under arbetets gång, vilket anses ha gjort definitionen av populationen tydligare. Ett annat mål under undersökningen var att hålla forskningsansatsen så transparent och ärlig som möjligt, genom att konsekvent definiera de centrala begrepp och teorier som användes, samt genom att tillämpa en tydlig definition av populationen.
4.5.1 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är svårare att uppnå i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa, då man inte arbetar med “upprepade och säkra mätningar av entydiga kategorier”. (Hjerm, Lindgren
& Nilsson, 2015, s. 82) Hjerm, Lindgren och Nilsson beskriver hur det har gjorts försök att anpassa den kvantitativa metodens begrepp till kvalitativa metoder, men att dessa inte varit särskilt lyckade. Istället menar de att det eventuellt inte är nödvändigt att applicera dessa begrepp på de kvalitativa metoderna, i och med att dessa fungerar på ett allt för olikt sätt, rent tekniskt.
Hjerm, Lindgren och Nilsson presenterar därför Lincoln och Gubas begrepp, som anses bättre lämpade för att bedöma kvalitativ forskning. Dessa är: pålitlighet, trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2015, s. 83) Pålitlighet uppnås i denna studie genom att en grundlig kodning och tematisering av datan genomförts. I och med att fyra fokusområden har använts har varje intervju kodats fyra gånger och därmed bearbetats grundligt. Trovärdigheten i studiens resultat kan anses vara hög då analyser och slutsatser konsekvent har diskuterats och behandlats kritiskt av uppsatsens två författare. En fördel med att uppsatsen skrivs gemensamt är att det ger goda möjligheter till denna typ av bearbetning av material, analys och slutsatser. Detta har även bidragit till att stärka studiens tillförlitlighet, då avvikande observationer i det insamlade materialet lättare har kunnat identifieras och undersökas mer grundligt.
Överförbarhet är viktigt för en studie, då det ökar dess användbarhet och relevans för forskningsområdet. I denna studie tillgodoses överförbarheten genom att centrala begrepp tidigt har definierats och sedan använts på ett konsekvent sätt, genom hela studien. Bekräftelsebarheten i studien tillgodoses delvis genom att svaren från de olika intervjuerna ställts emot varandra och jämförts. På så sätt har svar som endast gäller för enskilda individer kunnat identifieras samtidigt som svar som gäller för större delar av populationen lyfts fram.
4.5.2 Forskningsansats
Vid tolkningen av empirin för denna uppsats var angreppssättet i huvudsak deduktivt. Utifrån kodning och tematisering av materialet kunde mönster och beteenden hos respondenterna utläsas.
Efter det kunde en viss generalisering göras och slutsatser kunde dras. Utifrån dessa kunde sedan ett resultat utläsas. Genom en deduktiv forskningsansats där teorin var en central del i undersökningen kunde den insamlade empirin appliceras på en teori, vilken antingen kom att bekräftas eller dementeras.
Ett induktivt förhållningssätt i analysen hade kunnat ge möjlighet att med större frihet analysera fler aspekter av det empiriska materialet, då undersökningen varit friare från anpassning till de aktuella teorierna. Dock valdes ändå en i huvudsak deduktiv forskningsansats, då denna ansågs vara mer givande i och med att den tillhandahöll möjligheten att grunda studien och analysen av det empiriska materialet i teorier. De teorier som uppsatsen utgår från ansågs relevanta och intressanta att ställa mot det verkliga samhällsengagemanget, för att både undersöka om de är applicerbara på verkligheten och för att förstå de olika aspekterna av samhällsengagemang ur teoriernas perspektiv.
4.5.3 Etik
Genom att diskutera olika etiska aspekter, sin egen forskarroll och eventuell problematik som kommer med den, höjs undersökningens tillförlitlighet. Det är också av vikt att diskutera och reflektera över den eventuella maktutövning som kan uppstå under urval, materialinsamling och analysprocess. I detta fall har forskarrollen framstått som relativt neutral, då undersökningens respondenter inte, exempelvis, har befunnit sig i någon form av beroendeposition eller underläge under genomförandet av intervjuerna. Samtliga respondenter har frivilligt ställt upp på att delta i undersökningen, och alla respondenter har även varit myndiga. Ett problem som har identifierats under undersökningen är eventuella kunskapsklyftor hos respondenterna och bristande förförståelse kring olika fenomen som behandlades under intervjuerna. Vi, som författare av uppsatsen och studenter inom medie- och kommunikationsvetenskap, har i förberedande syfte genomfört djupgående studier i det ämne som uppsatsen undersöker, och har därför en större
förförståelse i jämförelse med respondenterna. I och med detta kunde vissa av frågorna som ställdes under intervjuerna i några fall behöva förklaras mer utförligt för att respondenterna skulle förstå. Vi kan inte vara helt säkra på hur respondenterna förstod frågorna, men om respondenterna exempelvis hade varit mer informerade och insatta i de olika begreppen och frågorna hade deras svar eventuellt kunnat bli mer utförliga och därav också bidragit till ett rikare material att arbeta med. Detta kan ha varit en faktor som påverkat resultatet, dock anses det material intervjuerna faktiskt gav ändå vara tillräckligt rikt.
Vid rekryteringen av respondenter till intervjuerna var det viktigt att tydliggöra vad intervjuerna skulle gå ut på samt hur de skulle gå till. Detta för att ge respondenterna en rättvis bild av undersökningen och för att få dem att känna sig bekväma vid själva intervjun. Det var också av stor vikt att hantera det insamlade materialet varsamt. Till exempel användes pseudonymer istället för respondenternas riktiga namn, vid transkriberingen av intervjuerna, för att måna om deras anonymitet. Det var också av vikt att konsekvent och tydligt underrätta samtliga respondenter om att de var anonyma samt att ljudmaterialet inte skulle delas med någon.
Respondenterna blev också informerade om att intervjuerna skulle transkriberas. Även om det insamlade materialet är anonymiserat genom användningen av pseudonymer är det viktigt att det hanteras med rimlig säkerhet och inte delas med vemsomhelst.
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras och analyseras resultatet av undersökningen. Intervjuernas fokusområden ligger till grund för dispositionen av resultatet, som kommer att presenteras stegvis, uppdelat i de fyra fokusområden som intervjuerna kretsat kring. Under varje fokusområde görs först en presentation av resultaten på området, vilken följs av en analys. På fokusområde 1 görs ett undantag från denna modell, då presentationen av resultatet inte följs av en analys utan endast en kommentar. Detta motiveras vidare under rubriken Kommentar till fokusområde 1.
5.1 Presentation av fokusområde 1: Användning av sociala medier
Under de kvalitativa intervjuerna framkom flera exempel på konkret användning av sociala medier och resultatet tyder på att sociala medier används i stor utsträckning av respondenterna.
De sociala medier som respondenterna främst använde sig av var Facebook, Instagram och Twitter.
Ett exempel på konkret användning av sociala medier i relation till FATTA är följande citat:
”Det är väl mest att jag gillar deras grejer på Facebook liksom, och följer det och försöker följa idéerna.” (R1)
Här beskriver respondenten sin aktivitet på det sociala mediet Facebook som en del av hens engagemang och deltagande i organisationen FATTA.
Respondenterna använder sociala medier till flera olika saker, vilket framgår av citatet nedan.
Där anger respondent sex att hen använder sociala medier både för att få information och för att sprida sina egna tankar och åsikter. Flera av respondenterna angav också att de använder sociala medier för att hålla kontakt med vänner och familj.
“... dels för att få information om vad som händer, eh, runt omkring mig, alltså omvärldsanalys om man säger så. Omvärldsperspektiv, och sen så dels för att
också förmedla mitt budskap och mina tankar och åsikter kring vissa frågor som jag då får ta reda på via sociala medier.” (R6)
Något annat som förekom ofta var begreppet ”delning” och respondenterna uttryckte att källkritik är viktigt när de delar innehåll på sociala medier. Respondent ett angav att hen delade innehåll på sociala medier “Alldeles för ofta” och när respondent fem fick frågan om hen brukar dela innehåll på sociala medier svarade respondenten att hen delar “massa saker”. Flera av respondenterna uttryckte som tidigare nämnts även att de var måna om att vara källkritiska till innehållet de delade. När respondent fem fick frågan om hur insatt hen brukar vara i det hen delar svarade respondenten:
“Väldigt mycket. Jag försöker att inte dela information som jag faktiskt inte aktivt själv.. varit källkritisk kring, eller som jag liksom inte har så bra koll på. Eh, har jag inte så bra koll så.. då tar jag alltid reda på lite information om jag ska ge mig in i nånting, som jag liksom antingen delar eller ska ta del av..” (R5)
Respondent tvås svar på samma fråga löd:
“... jag delar nog bara sånt som jag har hört om tidigare och om det är en artikel där jag tycker att nån diskuterar ämnet på ett nytt sätt eller på ett väldigt bra sätt. Så att jag känner att ja okej, här vet jag människor som kanske inte har tagit del av den här diskussionen tidigare och det här är ett bra sätt att börja. ” (R2)
På frågan om huruvida respondent tre brukar dela saker svarade hen:
“Ja. Inte jättemycket.. försöker vara ganska försiktig med det också, eh, med vad det är jag delar, men absolut att jag delar något som jag tycker känns väldigt källkritiskt och bra, absolut.” (R3)
Exemplen ovan visar alla tre på hur viktigt respondenterna ansåg att det var att vara insatt i innehållet de delade. De verkade mycket medvetna om riskerna med att dela sådant som de inte tagit del av i sin helhet, men också om fördelarna med att dela innehåll på sociala medier för att nå ut till människor.
Flera av respondenterna angav att de uppfattar FATTAs kommunikation över sociala medier som informativ och engagerande. Dessa egenskaper var även något som respondenterna värdesatte när de talade om organisationers kommunikation över sociala medier.
“... jag tycker i jämförelse så är ju FATTA skitbra liksom. Det är kort och koncist och tydligt och det är inget tjafs och det är inget såhär ‘det skulle kunna vara så att män bidrar till det här’ utan det är att ‘Män står för det här och mäns normer är destruktiva.’ Det är liksom inget, det är ingen diskussion. Såhär är det, liksom, och det gillar jag. Det tror jag är positivt.” (R1)
“Det är, jag tycker ju att det är intresseväckande och engagerande, absolut. Och jag tycker ofta att de är duktiga på att kortfattat, men ändå kraftfullt sätta fingret på kärnfrågan. Det skulle jag säga. Det är ganska kraftfullt liksom. Oftast.” (R4)
Det framgår här att respondenterna fann FATTAs kommunikation över sociala medier både intresseväckande och engagerande. Dessutom uppfattar de att kommunikationen är kraftfull, tydlig samt kort och koncis, vilket framstår som viktigt för dem. Båda respondenterna anser att FATTAs kommunikation är väl utformad.
5.1.1 Kommentar till fokusområde 1
Resultatet av fokusområde 1 har fungerat som ett verktyg för att tillhandahålla en kontext för undersökningen i stort. Det har främst gett en övergripande bild av hur respondenternas aktivitet på sociala medier och deras delningsmönster ser ut. Resultatet bidrar också med en uppfattning om hur respondenterna själva ser på sin aktivitet på sociala medier och vilken effekt denna aktivitet har. Detta resultat har dock endast en indirekt koppling till de teorier som uppsatsen utgår från, samt till uppsatsens frågeställningar. Trots det är resultatet ändå av stor vikt för analysen av övriga fokusområden, då det bidrar med ett sammanhang och en bakgrund som övriga resultat kan studeras utifrån.
Undersökningen visade att respondenterna främst använder de sociala medierna Facebook, Instagram och Twitter. Respondenterna använder sociala medier för att få tillgång till
information och för att dela sina egna tankar och åsikter. När respondenterna delar innehåll på sociala medier anser de att det är viktigt att vara källkritisk. Slutligen visar undersökningen att respondenterna är positiva till FATTAs kommunikation över sociala medier. Detta resultat har bidragit till att bygga upp den kontext undersökningen omges av. Det har skapat en bild över respondenternas sociala medieanvändning, vilken har legat till grund vid tolkningen av undersökningens övriga resultat.
5.2 Presentation av fokusområde 2: Engagemang
Det andra fokusområdet som behandlades under intervjuerna var Engagemang, både i organisationen FATTA och engagemang i samhället. Den sistnämnda kom att kallas samhällsengagemang och definierades i stort på förhållandevis liknande sätt av alla respondenter.
Den tydligaste definitionen kom från respondent fem:
“Att vara samhällsengagerad innebär att jag personligen inte bara tänker på mig själv. Utan faktiskt tänker på min omgivning och tänker på människor runt omkring mig. Och hur dels min position som man och mina privilegier påverkar andra människor, men också att jag tänker på att.. fan vi säger att vi lever i en demokrati men ibland så lever vi typ inte efter demokratiska principer, och att vara samhällsengagerad för mig innebär att man faktiskt tar och tittar på det liksom, hur ser villkoren ut för människor i samhället? Hur ser förutsättningarna för människor i samhället ut? Och ser.. hur ser möjligheterna ut för människorna i samhället? Och det är alla åldrar, liksom.. det är samhällsengagemang, och också, bara såhär.. bry sig! (...) det räcker att ett samhällsengagemang.. kan vara att bara säga ifrån liksom.
Att såhär, det här är inte okej. Det du står och säger här är inte okej, det är samhällsengagemang om något också! Det behöver inte alltid vara en jämförelse, att vissa gör mer än andra, bara man gör något.” (R5)
Respondent fem ser samhällsengagemang som något alla kan göra. I grund och botten menar hen att det handlar om att tänka på sin omgivning, att göra det lilla man kan, samt att bry sig om alla människor i samhället och inte bara sig själv och sina egna. Att värna om demokratin och dess principer och att leva som man lär är enligt hen viktigt. Respondent fem menar att det ibland
räcker med att en person säger ifrån då den ser eller hör någonting som anses vara fel.
Respondenten använder sig av uttrycket “bry sig” vilket även respondent fyra gör i sin definition av samhällsengagemang.
“I grund och botten så tror jag att det handlar om att man bryr sig om.. varandra och vad som händer i samhället och.. liksom.. medborgaren i landet och i världen och att man ser andra och inte bara.. sig själv och att det också handlar om att.. det hänger ju också ihop med nåt slags politiskt.. ja nån slags politisk analys av .. läget det behöver inte va klockrent men att man måste vara.. lite.. insatt i vad politiken får för följder i ett samhälle, det skulle jag nog säga att det handlar om.” (R4)
Liksom respondent fem trycker respondent fyra, i citatet ovan, på att samhällsengagemang handlar om att bry sig om andra människor, att inte bara tänka på sig själv, och att intressera sig för vad som händer i samhället. Hen lyfter vikten av att i någon mån intressera sig för politik och vilka följder politiska beslut får i samhället. Respondent sex är, i citatet nedan, inne på liknande kriterier för samhällsengagemang, men hen sätter upp något lägre trösklar för vad som krävs för att en person ska vara samhällsengagerad.
“Jag tycker att det är ganska låga krav för samhällsengagemang jag tänker att om du på nåt sätt såhär bryr dig om samhället du lever i och vad som händer runt omkring dig och typ bara för att ta ett exempel att du röstar eller har en jävligt bra anledning till varför du inte röstar och att du på nåt sätt engagerar dig i ditt samhällsliv liksom. (...) det krävs ganska mycket tycker jag för att du inte ska vara samhällsengagerad. Däremot så är det för mig så att om du är aktivist till exempel då ska du vara konkret engagerad och stå för något specifikt och jobba för det.”
(R6)
Enligt respondent sex räcker det med att ha någon form av intresse för vad som händer i samhället för att en person ska vara samhällsengagerad. Respondenten gör dock en distinktion mellan att vara samhällsengagerad och att vara aktivist.
Resultatet angående respondenternas engagemang i FATTA visade på att det kunde vara både konkret och känslomässigt. Det gjordes en skillnad mellan konkret engagemang och känslomässigt engagemang. Konkret engagemang var det som var mest vanligt förekommande av dessa två. Nedan följer exempel av både konkret engagemang och känslomässigt engagemang.
“...engagerad personligen kan jag ju säga att jag känner mig, ehm.. på mitt eget sätt, och hur jag kanske tänker och pratar, och hur jag försöker prata vidare om saker som jag lär mig när jag kanske till exempel ser någon debatt eller läser någon artikel eller något sånt där.. eh så att.. och försöker liksom föra det här vidare till någon”
(R3)
Ovanstående citat beskriver respondent tres konkreta engagemang. Respondenten berättar om ett personligt engagemang som subtilt tar sig uttryck genom att dela vidare och berätta för fler människor om en samhällsfråga som respondenten själv anser är viktig. På så sätt engagerar sig respondenten dels på ett personligt plan, dels också genom ett försök att sprida engagemanget vidare och på så sätt hoppas kunna vara med och skapa en förändring i samhället.
Konkret engagemang kan även ta sig uttryck i andra former. Några av respondenternas konkreta engagemang tog sig uttryck även indirekt, genom att de till exempel hjälpte till att stödja och marknadsföra organisationen genom att tatuera sig, dela innehåll på sociala medier, föreläsa med inspiration från FATTA samt skapa debatt.
“... Jag har tatuerat in det på armen också då, FATTA. Tänkte att det är lite bra marknadsföring, om inte annat, plus snyggt.” (R1)
“ Alltså jag tar ju med mycket av dem också när jag föreläser, just för att de är ju min.. lite stöttepelare i vad jag ha lärt mig av och liksom vad jag har fått lite bakgrund i, och så.” (R3)
“... jag är med och sprider den information som FATTA delar, det är viktigt att jag sprider den information som jag även tycker är bra att sprida, och förmedla det budskapet. Det blir som liksom, jag och alla dom personerna som sprider budskapet som FATTA bidrar med i samhälls.. opinionsskapandet. En förlängd arm på nåt sätt.” (R5)
Även det känslomässiga engagemanget tog sig uttryck i olika former. Enligt det resultat som kunde tolkas ur de kvalitativa intervjuerna kunde det vara både personliga känslor och känslor styrda av vissa åsikter som låg bakom känslomässigt engagemang.
“...man har ju liksom tyckt att det varit väldigt hemskt och man har läst i tidningar och så.. eh, men nu blev det så.. vad ska man säga, såhär påtagligt när det kom så nära. För det var ju också en jättestor grej att få någon hjälp på nåt vis och att kunna vända sig dit. Så.. absolut. Det var mycket känslor. “ (R3)
“... det var när jag själv började engagera mig och kände att jag ville göra någonting. Göra någon förändring av något slag. Så då så skrev jag till bland annat Ida, en av grundarna till FATTA, och i lite typ hetsig panik vad det var jag kunde göra.. och.. då började jag ju också följa FATTA på sociala medier, Facebook, Twitter och Instagram.” (R3)
Som framgår av ovanstående citat har respondent tre ett känslomässigt engagemang på grund av personliga erfarenheter. Detta leder onekligen till ett starkt känslomässigt engagemang och en form av bakomliggande drivkraft för engagemanget. Respondent tre vittnar även om att det var hens känslor som låg bakom beslutet att ta kontakt med FATTA och som motiverade hens ökade engagemang i organisationen. Det var flera av respondenterna som hade ett starkt känslomässigt engagemang, inte nödvändigtvis på grund av personliga erfarenheter som respondent tre visar på, men känslor var definitivt en faktor till engagemang.
“... alltså den här tröttheten, framförallt på samhällets syn på.. alltså våldtäkter. Det var där det började. Att gång på gång på gång läsa alla friande domar och den här,
