Avtalsöverlåtelse

Ser man till internationell lagstiftning så är det vanligt att gäldenären ges en möjlighet att överlåta avtal till tredje man, detta görs i exempelvis amerikansk rätt.112 Fördelen med ett sådant förfarande är att avtalet i praktiken blir fullföljt. Allmänt så gäller att gäldenären behöver samtycke från borgenärerna för att kunna överlåta en förpliktelse till en ny gäldenär och därmed befria sig från denna förpliktelse. Entreprenörskapsutredningen anser däremot att det utifrån ett rekonstruktionsperspektiv uttryckligen borde vara möjligt att överlåta ett avtal. Den tidigare gäldenären ska då befrias från sitt ansvar och den nya gäldenären ska betala till borgenären enligt avtalet. Utredningen föreslår därför en regel som innebär att gäldenären ges en rätt att överlåta avtalet mot borgenärens vilja under följande förutsättningar:113

a) Gäldenären har förklarat att avtalet ska fullföljas, b) Tredje man har förmåga att fullgöra avtalet och

c) Motparten inte väsentligt missgynnas av överlåtelsen och det i övrigt inte finns något rättsligt hinder mor överlåtelse.

Innebörden av detta är att förvärvaren ska uppfylla de avtalsförpliktelser som återstår gentemot gäldenären i den mån de omfattas av avtalsöverlåtelsen till borgenären och denne ska fullgöra

111 SOU 2016:72 Del 2 s. 204.

112 Karlsson-Tuula, Marie, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, andra upplagan, Nordstedts Juridik, 2001, Stockholm, s. 163.

113 SOU 2016:72 Del 2 s. 212.

Förslag: Gäldenären ska ha rätt att överlåta avtal till tredje man.

sin avtalsdel mot förvärvaren. Från det datum då överlåtelsen äga rum så befrias gäldenären från eventuella förpliktelser som ingår i det överlåtna avtalet. Denna regel går även att återfinnas i Nordisk-Baltiska rekommendationen.114

8.3.1 Remissvar avseende överlåtelse av avtal

Ackordscentralen ställer sig positiva till att införa en möjlighet att överlåta avtal mot avtalspartens bestridande även om de anser att en sådan regel skulle ha större betydelse i konkurser istället för företagsrekonstruktioner. Ackordscentralen poängterar en skrivelse som utredningen gjort i sitt betänkande där det framgår att om avtalsparten är missnöjd med överlåtelsen så kan saken prövas av domstol inom tre veckor från beslutet. Den lydelsen framgår däremot inte i lagtexten vilket torde vara en lapsus.115 Även Stockholms universitet visar på en positiv inställning till förslaget då man tror att bestämmelsen kan förbättra förutsättningarna för framgång och därigenom fylla en viktig funktion i rekonstruktionsarbetet.116

Advokatsamfundet i sin tur är av den inställningen att dessa regler skulle ge gäldenären en särställning under en företagsrekonstruktion då motsvarande regler inte finns vid konkurs. Samfundet ställer sig i stort positiva till möjligheten för gäldenären att ta sig ur betungande avtal under en rekonstruktion men man ställer sig ändå frågande till hur utredningen har valt att utforma förslaget i denna del och ett införande av en möjlighet till att överlåta skyldigheter som enbart tillkommer gäldenären under en rekonstruktion.117

Både Malmös och Stockholms tingsrätt avstyrker istället förslaget om att gäldenären ska kunna överlåta avtal till tredje man mot borgenärens vilja. Enligt Malmö tingsrätt skulle en sådan regel innebära ett avsteg från den rådande kontraktsfriheten. Utredningen i denna del anser tingsrätten inte vara tillräckligt stark och tydlig för att motivera till ett genomförande. Vidare ställer man sig frågande till nödvändigheten av en sådan bestämmelse då man inte ser varför en borgenär skulle vilja motsätta sig att ett avtal överlåts till en solvent part från en part med

114 SOU 2016:72 Del 2 s. 212. 115 http://www.regeringen.se/48fc66/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/stiftelsen-ackordscentralen.pdf, 2017-05-10. 116 http://www.regeringen.se/48fc66/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/stockholms-universitet.pdf, 2017-05-10. 117 http://www.regeringen.se/48fc67/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/sveriges-advokatsamfund.pdf, 2017-05-10.

betalningssvårigheter.118 Stockholms tingsrätt hänvisar istället dels till att det saknar bestämmelser för hur rättsprövningen ska gå till samt att det inte framförs en övertygande argumentering i utredningens förslag. Det är ett stort ingrepp på borgenärens egen bestämmanderätt vem denne har som motpart. Vidare är Stockholms tingsrätt av den uppfattningen att ett byte av motpart inom företagsrekonstruktionsärenden ofta sker frivilligt. I de fall en borgenär anser sig ha skäl för att inte bli påtvingad en viss motpart kommer denne med stor sannolikhet att vända sig till rätten för att få saken prövad. Beroende på vilken tid ett sådant förfarande tar kommer även företagsrekonstruktionen behöva senareläggas på obestämd tid.119

Enligt Svenska bankföreningen så är det av vikt att man behåller de privata aktörernas fria rätt till att välja sina avtalspartners och det är mot bakgrund av detta som även de väljer att avstyrka förslaget i denna del. Föreningen poängterar att det inte endast är tredjemans förmåga att fullgöra avtalet som spelar in i valet av avtalspart utan även andra aspekter som till exempel uppnådd kundkännedom.120 Svenskt Näringsliv ställer sig också tveksamma till förslaget. De belyser i sitt remissvar att det inte finns någon sådan motsvarande regel vid konkurs och att det därför synes tveksamt att det skulle vara behövligt att införa en sådan regel med avseende på företagsrekonstruktionsförfarandet.121

9 Analys

Området insolvens är utan tvekan ett område som har väckt en hel del diskussion. Som har redovisats för i uppsatsen så har området behandlats flera gånger på dels europeisk nivå samt på nationell nivå. Företagsrekonstruktion ses fortfarande som ett relativt ”nytt” förfarande sett till att alla inte känner till vad det innebär. Den svenska lagstiftningen står sedan dess införande i stort sett orörd. Vi lever i ett ständigt föränderligt samhälle där företag har en stor betydelse. Det kan därför te sig vara av vikt att lagstiftningen hänger med och är konstruerade för att hantera denna utveckling.

118 http://www.regeringen.se/48fc64/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/malmo-tingsratt.pdf, 2017-05-10. 119 http://www.regeringen.se/48fc66/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/stockholms-tingsratt.pdf, 2017-05-10. 120 http://www.regeringen.se/48fc67/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/svenska-bankforeningen.pdf, 2017-05-10. 121 http://www.regeringen.se/48fc67/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/svenskt-naringsliv.pdf, 2017-05-10.

Reglerna som avser gäldenärens avtal utgör en stor och omfattande del av lagförslaget SOU 2016:72 del 2. I denna del så föreslår Entreprenörskapsutredningen i allt väsentligt ett liknande regelverk som Förmånsrättskommittén gjorde i SOU 2001:80 samt 2007 år Insolvensförordning i SOU 2010:2. Som tidigare har berörts i avsnitt 6.5.1.5 så överstämde reglerna gällande gäldenärens avtal i SOU 2001:80 och SOU 2010:2 i allt väsentligt med rekommendationerna från det Nordisk-Baltiska nätverket. Med detta sagt så är det alltså fyra olika utredningar som har berört detta område och kommit fram till ett liknande regelverk. Skillnaden i det förslag som nu är för handen, SOU 2016:72 del 2, är att detta förslag endast rör rekonstruktionsförhållandet. De andra nämnda förslagen har presenterat förslag även rörande konkursfall.

Frågan om ett samordnat konkurs- och rekonstruktionsförfarande är något som följer som en röd tråd genom flera av de remissvar som har lämnats till SOU 2016:72 del 2. Detta var dessutom det huvudsakliga fokus som 2007 års Insolvensutredning hade vid framtagandet av SOU 2010:2 som just hade namnet ”Ett samlat Insolvensförfarande”.122 SOU 2010:2 bygger i sin tur i flera delar på Förmånsrättskommitténs SOU 2001:80.123 Mot bakgrund av detta så kan det vid en första tanke te sig aningen förvånande att utredningen valt att frångå sambandet med konkursförfarandet. Förklaringen till detta torde däremot kunna ligga i att de tidigare förslagen på området faktiskt inte har lett till någon lagstiftning. Man lyckades helt enkelt inte med tanken om att skapa ett samlat insolvensförfarande. Mot bakgrund av detta kan man istället tänka sig att det var ett klokt val att inte tillsätta ytterligare en utredning med samma syfte som föregående utredning. Istället så har man valt att motivera förslaget SOU 2016:72 del 2 utifrån att utredningen ska arbetar för att jämna ut skillnaderna mellan förfarandet för rekonstruktioner och konkurser samt reducera eventuella incitament för särintressen. Att gå på denna linje – att jämna ut skillnaderna mellan de två olika förfaranden – förefaller klokt för att uppfylla det syfte som uppställs i förslaget – att ge livskraftiga företag möjlighet till en andra chans. Ska man kunna uppnå detta så är det av vikt att man inte har konkursregler som är mer fördelaktiga än reglerna för företagsrekonstruktion. I denna analys kommer för- och nackdelar avseende de berörda förslagen från utredningen att tas upp samt ställas mot konkursförfarandet.

122 SOU 2010:2.

Efter att ha tagit del av de 125 remissyttrande som regeringen har listat på sin hemsida så kan sammanfattningsvis sägas att många remissinstanser valt att inte uttrycka sig i fråga om Del 2 av Entreprenörskapsutredningens SOU 2016:72. Flertalet av de som däremot har valt att yttra sig ställer sig positiva till tanken bakom förslaget men efterlyser ett större utredningsarbete. Av de som har valt att framföra sin inställning så varierar det i stort. Vissa uttrycker sig generellt positiva124 till förslaget, andra har valt att inte kommentera det alls125 och andra har lämnat förslaget utan erinran126.

Målet med utredningen är att ge livskraftiga företag en andra chans, att få dessa företag att använda sig av företagsrekonstruktionsförfarandet istället för att försätta bolaget i konkurs. Det är därför av stor vikt att lagstiftningen avseende företagsrekonstruktioner innehåller regler som motverkar att såväl gäldenär som borgenär strävar mot konkurs.