Nya avtal

8.1.1 Rättshandlingar utan rekonstruktörens samtycke

Gäldenären står under viss lydnads- och upplysningsplikt gentemot rekonstruktören enligt 2 kap. 14 § LFR. Enligt 2 kap. 15 § första punkten LFR framgår vidare att gäldenären är förbjuden att utan rekonstruktörens samtycke,

68 Mellqvist, M., Obeståndsrätten, 2007, s. 62.

Förslag: Gäldenären ska samråda med rekonstruktören inte bara

angående betalningar utan också beträffande fullgörelse av andra förpliktelser.

Avsaknaden av samtycke från rekonstruktören för en

rättshandling som avses i 2 kap. 15 § första stycket medför att denna blir ogiltig, utom när motparten inte kände till eller borde ha känt till att gäldenären inte hade rätt att företa rättshandlingen. Överlåtelse av eller annat förfogande över egendom ska likväl, om rekonstruktören utan oskäligt uppehåll yrkar det, gå åter mot att gäldenären ersätter borgenären vad han/hon utgivit jämte nödig eller nyttig kostnad. (SOU 2016:72, s. 175)

- betala eller ställa säkerhet för skulder som uppkommit innan beslutet om företagsrekonstruktion,

- åta sig nya förpliktelser, eller

- överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet.

Skulle gäldenären bryta mot detta så framgår det enligt dagens gällande rätt av 2 kap. 15 § andra stycket LFR att ett sådant åsidosättande däremot inte inverkar på avtalets giltighet. Trots att gäldenären då kan ha företaget en rättshandling utan rekonstruktörens samtycke så är denna rättshandling giltig, ett åsidosättande av samtyckeskravet medför inte att rättshandlingen blir ogiltig. Det spelar alltså ingen roll huruvida motparten var i ond eller god tro om att det pågick en företagsrekonstruktion, rättshandlingen är fortfarande giltig.69 I propositionen så motiverar man detta utifrån att rekonstruktion är ett för gäldenären frivilligt förfarande och att det därför inte torde föra med sig några större problem att rättshandlingar som tas utan rekonstruktörens samtycke inte kan gå åter. Man poängterade även i denna del den starka förmånsrätt som följer enligt 10 § första stycket fjärde punkten FRL som gäller nytillkomna fordringar som gäldenären har träffat med samtycke från rekonstruktören under rekonstruktionsförfarandet, den s.k. superförmånsrätten. Utifrån denna regel så tänkte sig lagstiftaren att motparten har ett starkt intresse till att rekonstruktören verkligen har samtyckt till rättshandlingen.70

I syfte att motverka att borgenärerna ges incitament till att vilja ansöka om konkurs är det av stor vikt att man upprätthåller förmånsrättsordningen vid en företagsrekonstruktion på samma tydliga sätt som vid en konkurs. Detta är något som förslaget från Förmånsrättskommittén gör vilket även de flesta remissinstanserna visade sig positiva till när de uttalade sig om Förmånsrättskommitténs förslag.71

Utredningen anser att gällande rätt avseende samtycke från rekonstruktören inte fungerar så bra som tanken från början var med bestämmelsen. Utredningen menar på att det hör till vanligheten att gäldenären utför transaktioner som inte rekonstruktören kan ställa sig bakom och därmed försvårar för rekonstruktören. Samtidigt som man brukar tala om gäldenärens beroendeförhållande till rekonstruktören så är det gäldenären som betalar ersättningen till

69 SOU 2016:72 Del 2 s. 172.

70 Prop. 1995/96:5 s. 82 f.

rekonstruktören, och det är oftast gäldenären själv som har föreslagit rekonstruktören. Mot bakgrund av detta så är det inte helt okomplicerat för rekonstruktören att gå till rätten och begära att rekonstruktionen ska upphöra mot bakgrund av att gäldenären utfört en rättshandling utan rekonstruktörens samtycke. Föreligger det fallet att rekonstruktionen har goda chanser till framgång så kan ett avbrytande av rekonstruktionen te sig ytterst onödigt, framförallt med hänsyn till borgenärerna. Det är mot bakgrund av detta som Entreprenörskapsutredningen har funnit skäl till att ändra bestämmelsen i enlighet med det ovan redovisade förslaget och införa en ogiltighetspåföljd i de fall gäldenären har agerat utan samtycke från rekonstruktören. Bestämmelsens utformning föreslås ske utifrån mönstret i 3 kap. 2 § första stycket KonkL.72

8.1.1.1 Remissvar avseende rättshandlingar utan rekonstruktörens samtycke

Avseende gäldenärens rättshandlingar så föreslås det att de ska bli ogiltiga om rekonstruktörens samtycke saknas, förutsatt att motparten inte är i god tro. Utredningen övervägde ett skriftligt krav på rekonstruktörens samtycke men ansåg att det skulle bli för krävande. Ackordscentralen stödjer den delen att en rättshandling ska bli ogiltig vid avsaknaden av rekonstruktörens samtycke, dock anser de att det ska gälla endast extraordinära rättshandlingar och då att ett skriftligt samtycke från rekonstruktören ska uppställas. Rättshandlingar som är normala i den verksamhet som bedrivs bör enligt Ackordscentralens mening inte kräva ett inhämtande av rekonstruktörens samtycke.73

Medan TCO är av den uppfattningen att det finns ett behov av att stärka rekonstruktörens roll i ett rekonstruktionsförfarande så förespråkar Uppsala Universitet att gäldenären ges bibehållen rådighet som utgångspunkt. TCO tror på att en regel om ogiltighet likt den som föreslagits av utredningen med stor sannolikhet skulle öka förutsättningarna för att lyckas med fler rekonstruktioner och det är mot bakgrund av detta som TCO sammantaget inte uttrycker några invändningar mot den föreslagna lagändringen. Uppsala universitet i sin tur anser att gäldenärens bibehållna rådighet bör innebära att denne har rätt att företa alla de rättshandlingar som ligger inom ramen för normal löpande drift utan rekonstruktörens samtycke. 74

72 SOU 2016:72 Del 2 s. 176 73 http://www.regeringen.se/48fc66/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/stiftelsen-ackordscentralen.pdf, 2017-05-10. 74 http://www.regeringen.se/48fc68/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/tjanstemannens-centralorganisation2.pdf och http://www.regeringen.se/48fc44/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/uppsala-universitet2.pdf, 2017-05-10.

Stockholms Universitet i sin tur anser att den ogiltighet som föreslås i denna del visar på den svaghet som ligger i grunden – att gäldenären (ägaren) kvarstår som behörig företrädare under en rekonstruktion. Utredningen föreslår regler om ett utvidgat samtycke och ogiltighet, något som visserligen kan fungera men grundproblematiken kvarstår fortfarande, att en rekonstruktion är beroende av frivillighet och därmed känsligt om man ser det ur borgenärernas synvinkel. Det är mot bakgrund av detta som Stockholms universitet ställer sig frågande till förslaget.75

8.1.2 Allmän förmånsrätt vid fullföljd

Gällande rätt säger idag enligt 2 kap. 20 § andra stycket LFR att ”Är tiden för motpartens fullgörande inne, ska gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina prestationer eller, om anstånd medgivits beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.”76 Har en gäldenär getts anstånd med att prestera när tidpunkten för fullföljd infaller så är därför inte den nuvarande lagbestämmelsen tillämplig.77

I syfte att försöka harmonisera rättsläget mellan företagsrekonstruktion och konkurs så föreslog Förmånsrättskommittén att gäldenärens krav på fullgörelse skulle medföra att motpartens vederlagsfordran från gäldenären inte kunde bli föremål för nedsättning genom ackord, oavsett

75 http://www.regeringen.se/48fc66/contentassets/f40c4b104d0c48f190d17efeda9c49e4/stockholms-universitet.pdf, 2017-05-10.

76 2 kap. 20 § 2–3 p. LFR.

77 SOU 2001:80 s. 193.

Förslag: Fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med

rekonstruktörens samtycke träffar under en företagsrekonstruktion eller under en förhandling om separat ackord ska ha allmän

förmånsrätt enligt 10 § 4 FRL om förfarandet avslutas på grund av konkurs. Om något av de nämnda förfarandena däremot avslutas genom ett ackord (offentligt, utvidgat eller separat) som fastställs av rätten upphör den allmänna förmånsrätten att gälla. Allmän

förmånsrätt upphör dock att gälla ett år från dagen då det fastställda ackordet fått laga kraft. Skulle ackordet förverkas under ettårs-fristen ska borgenärens fordran fortsatt vara förenad med allmän förmånsrätt. (SOU 2016:72, s. 197)

om motparten hade hävningsrätt samt att fordringar som uppkommit till följd av att gäldenären framställt krav om fullföljd skulle omfattas av superförmånsrätt. Rättsläget skulle i det fallet bli liknande som vid en konkurs.78 Remisserna lämnade skiftande respons på förslaget. Det är mot bakgrund av detta samt det förslag om presenterades i SOU 2010:2 som Entreprenörskapsutredningen har kommit fram till detta förslag. Oavsett om motparten har rätt att häva eller inte så anser utredningen att gäldenärens krav på fullgörelse inte ska medföra att motpartens fordran på vederlag från gäldenären ska bli fri från ackord. Entreprenörskapsutredningen anser att den regel som Förmånsrättskommittén föreslog tenderar att höja värdet av andra förmånsrätter, vilket i sin tur kan göra det svårt för gäldenären att beviljas nödvändiga krediter under tiden för rekonstruktion.79

I syfte att undvika ett försvårande vid ackordsuppgörelser gäller dock förmånsrätten avseende sådana fordringar som har sin grund i avtal som gäldenären tillsammans med rekonstruktörens samtycke träffat under en rekonstruktion alternativt förhandling om separat ackord bestå under tiden ett år från den dag då det fastställda ackordsbeslutet vunnit laga kraft. Förverkas ackordet inom ettårsfristen ska vidare förmånsrätten fortsätta att bestå.80