Vad bör förändras inför huvudomgången?

Den fjärde övergripande frågan om vad i utprövningsomgångens aktiviteter som bör utvecklas och eventuellt avvecklas inför huvudomgången diskuteras med avseende på att frigöra tillräcklig tid och modulernas innehåll och inriktning.

Utvärderarnas övergripande slutsats är att utprövningsomgången har fungerat väl i de allra flesta avseenden. Skolorna har tillsatt handledare, satt ihop lärargrupper, organiserat handledningsträffar och bestämt när, dvs på vilka veckodagar och tider som handledningsträffarna skall ligga. Hand-ledningsträffarna har också i huvudsak genomförts i enlighet med modellen att för varje del i mo-dulen Samtal om text ägna en träff åt att diskutera texter och filmer samt planera undervisningsak-tiviteter, för att vid nästa tillfälle diskutera hur aktiviteterna avlöpte. Svaren i enkäterna visade att både lärare och handledare har varit aktiva i genomförandet. Men från observationer och i samband med datainsamlingen av enkäterna framkom vissa indikationer på att flera lärare har hoppat av eller att det i vissa fall har varit lärare som inte har haft möjlighet eller intresse av att genomföra fort-bildningen. Hur många det handlar om har utvärderingen inte kunnat fastställa. Att detta förekom-mer är helt förståeligt eftersom det alltid sker andra saker på skolorna, exempelvis att lärare slutar, blir sjukskrivna, föräldralediga eller att andra förutsättningar förändras på skolan eller i lärares ar-betssituation.

Det finns ingenting i utvärderingen som tyder på att själva modellen för det kollegiala lärandet behöver ändras. Den ses både som ändamålsenlig för lärares lärande och för att utveckla språk-, läs och skrivförmågor hos eleverna. Många såväl lärare som handledare vill också fortsätta att arbeta med denna form av kollegialt lärande. Snarare är de problem som synliggjorts i utvärderingen im-plementeringsproblem som handlar om möjligheter att tillhandahålla tid enligt modellen. Handle-darutbildningen har också fungerat utmärkt, handledarna har deltagit och varit mycket nöjda med innehåll och form. Däremot fungerade processledarutbildningen, som tidigare har beskrivits, inte lika väl. Detta har Skolverket redan åtgärdat genom att helt sonika inte genomföra någon mer sådan utbildning utan istället erbjuda en utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare.

Nedan diskuteras dock några mindre justeringar som skulle kunna utveckla det kollegiala läran-det ytterligare.

5.4.1 Vikten av att erbjuda tillräckligt med tid

Om inte tillräckligt med tid frigörs för kollegialt lärande kommer inte intentionerna med Läslyftet att kunna uppnås. Man kan tolka Läslyftet som statlig kunskapsstyrning genom att stimulera tids-användningen utanför lärares undervisningstid. Det finns många angelägna frågor som ska rymmas under den tiden. Huvudmän och rektorer måste i praktiken frigöra minst den tid som Skolverket angett för satsningen och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut. Det har visat sig att en stor andel handledare och lärare i utprövningsomgången inte har fått den tid Skolverket har angett för genomförandet av Läslyftet. Skolverket måste därför noga följa upp och säkerställa att huvudmän och rektorer i huvudomgången tillhandahåller den tid som Skolverket anger för att erhålla statsbidrag för Läslyftet.

Läslyftet har ärvt fortbildningsmodellen från Matematiklyftet och även om den fungerar bra kan det vara nödvändigt att fundera på hur den kan anpassas till Läslyftet som har en bredare målgrupp. Exempelvis rör detta tiden för gemensam planering av undervisningsaktivitet som kan behöva utökas, särskilt om grupperna är blandade med lärare i olika ämnen och årskurser. Det kan

115

också vara värt att se över den angivna tiden för moment D. Även om de allra flesta lärare är nöjda med tiden för moment D vittnar handledare om att det är lite tid för att få möjlighet till djupare reflektioner. I likhet med tiden för gemensam planering gäller det särskilt blandade grupper men även större grupper. Det kan också vara viktigt att tydliggöra för huvudmän, rektorer och handle-dare att det inte rekommenderas att förlägga moment B och D vid samma tillfälle eftersom det blir en alltför lång sammanhängande tid alternativt att de får mindre tid för de kollegiala samtalen.

Innehållet blir också omfattande när två delar i modulen skall diskuteras vid samma tillfälle även om man tar en del i taget. Tiden för moment A med egen förberedelse har också varit knapp för den omfattning som texterna har haft. Detta har Skolverket dock redan åtgärdat genom att i in-struktioner till lärosäten som utvecklar de nya modulerna ange att texterna ska vara kortare.

Skolverket bör också fundera på hur tempot i fortbildningen kan förändras så att satsningen upplevs som meningsfull och engagerande utan att vara stressande. Två av tre lärare och handledare tyckte att tiden mellan träffarna var otillräcklig. Här kan man fundera på om det hade varit önskvärt att låta huvudmännen, skolorna eller handledningsgrupperna välja om de ville genomföra en eller två moduler under ett år eller exempelvis två moduler under ett och ett halvt år. Ett annat alternativ är att korta modulernas åtta delar till sex delar med ett genomförande av A-D på tre veckor istället för två vilket skulle medföra mer tid för att pröva med eleverna. Å ena sidan krävs att handled-ningsgrupperna håller ett visst tempo för att de inte ska tappa styrfart. Ytterligare ett skäl till att kräva ett visst tempo kan vara att en upplevd ansträngning från lärarna gör dem mer nöjda eftersom de då har ”klarat av” någonting. Å andra sidan hade en möjlighet att utsträcka modulerna något i tiden inneburit att lärarna hade kunnat pröva undervisningsaktiviteterna fler än en gång i klassrum-met innan det var dags att gå vidare till en ny aktivitet. Detta är också någonting som de har efter-frågat. En andra utprövning av en aktivitet hade kunnat ske såväl före som efter moment D. I det senare fallet hade lärarna fått en möjlighet att pröva en aktivitet en gång till efter att de hade fått hjälp av sina kollegor i handledningsgruppen med att reflektera över sina erfarenheter från det första utprövningstillfället.

Upplevelsen av tempot har inte bara med tiden för genomförandet att göra. Även upplägget och innehållet i den modul som använts som stödmaterial påverkar denna. Även om modulen Samtal om text innehåller flera teorier, metoder och arbetssätt som återkommer i de olika delarna har de också haft olika inriktningar och vissa delar skiljer sig mer markant åt. Hur framtida moduler struktureras kommer ha betydelse för hur lärare och handledare upplever tempot i fortbildningen.

5.4.2 Moduler för alla eller specialmoduler för olika årskurser och ämnen?

På nationell nivå måste Skolverket fortsätta utveckla Läslyftets moduler med hög kvalitet. Modulen Samtal om text avsåg att vända sig till lärare i alla grundskolans årskurser och ämnen. Modulen Samtal om text har i huvudsak fungerat bra och uppfattats som relevant och intresseväckande, såväl av lärare som av handledare. Den har också fungerat för olika kategorier av lärare även om det också har funnits vissa synpunkter på innehållet. Texterna har innehållit såväl teoretiska avsnitt som mer praktiska tillämpningar vilket uppskattats av lärare och handledare. De synpunkter som inkommit tyder på att modulen hade tjänat på att ha fler exempel som inte utgått från skönlitterära texter och filmer utan även exemplifierat hur materialet kan användas i fler ämnen, särskilt praktiska ämnen och matematik, och i vissa fall fler årskurser. Modulen skulle kunna utvecklas något i detta avseende. Att ge exempel på lämpliga texter som i materialet till del 6 uppskattades och bör vara något att ta fast på i utvecklandet av nya moduler. Modultexternas längd kan däremot med fördel hållas nere. Utvärderingen visade att extra- och fördjupningsmaterialen användes relativt sparsamt

116

och var inte heller i någon större utsträckning någonting som lärarna planerade att gå tillbaka till i framtiden. Att minska texternas längd för att istället lägga över delar till fördjupningsmaterialet verkar alltså inte vara särskilt lyckat om man inte vidtar särskilda åtgärder för att detta material skall användas. En sådan åtgärd, som också gjorde lärarna mer nöjda med modulen, var att låta lärarna ta del av detta material under handledningsträffarna. Handledarna bör därför uppmärksammas på det under sin utbildning.

De undervisningsfilmer som funnits till modulen Samtal om text har varit uppskattade av mål-grupperna. Dessa har tagits fram av Skolverket inför utprövningsomgången. Att det har funnits filmer och i vissa fall flera filmer till varje del kan också ha skapat en förväntan på att det kommer att finnas filmer i lika stor utsträckning till andra moduler. Det är dock inte säkert att det kommer finnas filmer alls eller i samma utsträckning till andra moduler eftersom det är olika lärosäten som utvecklar dessa och det finns inget krav från Skolverket att modulerna ska innefatta undervisnings-filmer. Det skulle kunna medföra en besvikelse om deltagare har utgått från Samtal om text som ett exempel på vad modulerna kommer att innehålla.

I huvudomgången kommer det att finnas såväl moduler för alla årskurser och ämnen som mer specialinriktade moduler som vänder sig till vissa årskurser eller ämnesområden. Det finns som vi kan se det för- och nackdelar med detta. Det innehåll som kommande moduler kommer att få kommer att kunna stimulera olika samarbeten, erfarenhetsutbyten och kollegiala lärandeprocesser.

Om innehåll skräddarsys för olika lärargrupper och ämnen kommer samarbete över ämnesgränser, som i modulen Samtal om text, att riskera att utebli. Om målet för undervisnings- och fortbild-ningskulturen är ett engagerat ämnesövergripande samarbete måste anpassningen till olika lärares behov ske inom ramen för en sådan inriktning. Det finns en risk att en utveckling av modulerna i den riktning som nu planeras skapar förväntningar på att olika lärargruppers behov successivt ska mötas som det kan bli svårt att infria. Lärare som medverkar i en skräddarsydd modul för t.ex. SO eller idrott kan uppleva den som mer eller mindre givande beroende på den rådande undervisnings-kulturen i ämnesgruppen och hur bra modulen blir. Samtidigt kan en sådan specialisering skapa förväntningar hos lärargrupper som inte har eller kommer att få en skräddarsydd modul. Om spe-cifika moduler för olika ämnen, årskurser och lärargrupper ska utvecklas kommer det att krävas ett stort antal moduler och kompetenta modulutvecklare med kunskap i både literacy och aktuella ämnen. Om inriktningen på ett mer ämnesövergripande kollegialt lärande, som i Samtal om text, ska främjas kommer betydligt färre moduler att behöva utvecklas. I det senare fallet kan det vara mer ändamålsenligt och tillräckligt att bygga ut modulerna med texter och stödmaterial anpassade till olika ämnen.

Stora ambitioner finns i att utveckla stödmaterial i form av olika moduler och ett mål med Läslyftet är att detta material ska kunna användas för kollegialt lärande i framtiden och även efter Läslyftets officiella genomförande. Något att fundera på är tidsperspektivet, dvs hur länge upplevs materialet som aktuellt för lärare? Dels kan materialet behöva uppdateras eller förnyas utifrån att forskningen om språk-, läs- och skrivutveckling fortskrider och utvecklas. Dels kan det filmade materialet upplevas som inaktuellt och föråldrat, inte nödvändigtvis på grund av den undervisning som bedrivs i exemplen utan beroende på kläder och material. I den bemärkelsen är texter kanske mer bestående. För att materialet och Läslyftet ska fortleva bör Skolverket redan i huvudomgången ha en beredskap för vad som sker med materialet efter Läslyftet.

Under utprövningen har Läslyftet i princip blivit liktydigt med modulen Samtal om text. Den har uppfattats som en grundmodul och varit det som målgrupperna har relaterat Läslyftet till. Det

117

kan medföra att uppfattningar om huvudomgången kan komma att skilja sig från utprövningen eftersom den inte kommer att vara lika sammanhängande.