Tiden för handledningsträffar i utprövningsomgången

Det som främst verkar ha orsakat problem för rektorerna är att få fram tid till satsningen och möjliggöra för de kollegiala samtalen. Ungefär hälften av rektorerna markerade exempelvis i enkä-ten att de haft problem med ”att schemalägga handledningsträffarna”. Som vi kommer att se visar svaren i enkäten till rektorer och lärare att många har fått mindre tid för de kollegiala samtalen än det som Skolverket angett.

Drygt tre fjärdedelar av handledarna angav att de följer de rekommendationer på upplägg som Skolverket främst har informerat om med träff för moment B vecka ett och uppföljningen genom moment D vecka två. Men flera (drygt en femtedel) har istället angett att de bara har träffar varan-nan vecka. De flesta av dessa har träffar för de olika momenten vid olika tillfällen medan ett fåtal har angett att de har slagit ihop träffarna. En har också angivit att de till en början träffades varan-nan vecka för moment B och D samtidigt för att senare gå över till att träffas varje vecka. En större andel av handledarna tillhörande fristående huvudmän har angett att de har träffar varannan vecka istället för varje vecka än handledare tillhörande kommunala huvudmän. Observationsanteckningar

0 10 20 30 40 50 60 70

1 tim eller

mindre 2 tim 3 tim 4 tim 5 tim 6 tim

Procent

Genomsnittlig tid per vecka för förberedelse planering och reflektion

Handledare 10%

Handledare 20%

40

från uppstartskonferensen visar att det varit något oklart vad handledaruppdraget skulle innefatta och hur det skulle bedrivas givet de förutsättningar som skapats.

Handledare 1: Jag har två grupper samtidigt i 90 min, hur ska jag kunna vara samtalsledare? Trodde inte att jag skulle vara samtalsledare. Finns ingen mer tid att få loss, 15 stycken är för många tycker jag i en grupp. Går det att organisera med 15?

Handledare 2: Du kanske kan ta de varannan vecka, låta grupperna gå om varandra?

Handledare 1: Ja de kanske kan göra reflektionen [moment D] själva. Så träffar jag gruppen en vecka var liksom.

Rektor 1: Reflektionen kan ju också ligga på kompetensutvecklingstid. Det finns ju olika sätt att organi-sera. Eller använd samma möte för båda delarna [momenten]. Börja med reflektion [moment D] och sedan på B i samma del så att säga.

I samtal med handledare framkom att det har blivit långa träffar när moment B och D slås samman.

Några handledare berättade att de då inlett med att följa upp hur deras genomförande av undervis-ningsaktivitet i klassrummen har gått, det vill säga moment D för att sedan gå över på moment B.

Det har medfört att när de kommer till delen om gemensam planering av undervisningsaktivitet är alla trötta och har väldigt liten energi kvar. Det har då hänt att de har avslutat och så får de delta-gande lärarna finna andra tider för att planera i mindre grupper alternativt själva.

På frågan om rektorerna ”haft möjlighet att tillhandahålla den mängd tid som Skolverket angett till lärare för att genomföra Läslyftets” moment A, B och D svarade mellan 16 och 20 rektorer att de kunnat det. Det är främst moment B där rektorer angett att lärarna har fått mindre tid. Drygt en tredjedel av lärarna har också angett att de har ”mindre tid än 90 minuter”, dvs mindre än det angivna. 45 procent av lärarna som svarat på enkäten har uppgett att de har den lägre angivna tiden,

”90-104 minuter” medan närmare en femtedel har angett att de har den högre angivna tiden, ”105-120 minuter” och något fåtal att de har ”mer än ”105-120 minuter” för moment B. Många huvudmän och rektorer har därmed inte tillhandahållit den mängd tid som Skolverket angett för det kollegiala arbetet i moment B. Underlaget är litet men i utprövningsomgången har kommunala huvudmän tillhandahållit mer tid för det kollegiala arbetet i moment B än fristående huvudmän enligt de siffror som både rektorer och lärare har uppgett i enkäterna.

Figur 7. Lärares svar om hur lång tid de har haft till förfogande för moment B. Jämförelse mellan kommu-nala och fristående skolor.

*Antal svarande: Lärare kommunala skolor = 160, svarsfrekvens 64%. Lärare fristående skolor = 65, svarsfrekvens 54%.

0 10 20 30 40 50 60 70

Mindre än 90 min 90-104 min 105-120 min Mer än 120 min

Procent

Hur lång tid har ni schemalagt för moment B?

Fristående Kommunala

41

För moment D är det fler som har fått den angivna tiden om 45-60 minuter eller till och med mer tid. Nästan tre av tio lärare har uppgett ”mer än 60 minuter”. Drygt en tredjedel har uppgett den högre delen av angiven tid, dvs markerat ”53-60 minuter” medan drygt två av tio lärare har fått den lägre angivna tiden och markerat ”45-52 minuter”. Men även här är det några, drygt en av tio som har uppgett att de fått ”mindre än 45 minuter” för den gemensamma uppföljningen. Även här har lärare hos fristående skolor i högre grad angett att det har frigjorts mindre tid för det kollegiala arbetet än lärare hos kommunala huvudmän. Vid handledarutbildningen berättade en handledare att de haft träffar varannan vecka, totalt 90 minuter för både moment B och D vilket synliggör att en del har fått betydligt mindre tid än det som Skolverket har angett.

En grupp med handledare sa att många skolledningar väljer, om inte mindre än den angivna tiden, så den lägst angivna tiden från Skolverket, det vill säga 90 och 45 minuter. De skulle hellre se att Skolverket gav en fast tid att hålla sig till och inte ett tidsspann. Flera handledare menade också att det varit för kort tid i moment D för att kunna använda sig av fördjupad handledning.

”Ett dilemma är att komma ner på djupet på den tiden vi haft till vårt förfogande i handledning/dis-kussion, t.ex. 45 min”. I en intervju säger en handledare:

Under handledningsträffarna när vi prövat att handleda varandra, i del D är det kanske då som man ska handleda. Det är då man vill gå djupare och reflektera mera för att få fram metareflektioner och svårt för mig att hinna med att alla ska komma till tals.

Vi har också undersökt vad som prioriterats bort för att ge utrymme för Läslyftets genomförande.

Rektorerna har fått svara på ”Hur tid har avsatts för lärarnas deltagande i handledningsträffarna”

och här kunde de markera flera alternativ. 17 rektorer svarade att lärarna fått ”mindre tid för andra möten”. Sex rektorer uppgav att lärarna fått ”mindre egen planeringstid” medan tre stycken an-vände svarsalternativet ”mindre undervisningstid”. Två stycken anan-vände möjligheten att skriva in

”annat” och svarade där ”kompensationsledighet” respektive ”fortbildningstid”. Lärarna har fått svara på en snarlik fråga om ”hur tid skapats för handledningsträffarna i praktiken” och kunnat markera flera svarsalternativ. Av de lärare som har svarat på enkäten har sex av tio uppgett att för att skapa tid för handledningsträffarna har de fått ”mindre tid för andra möten”, men också

”mindre planeringstid”. Ungefär en femtedel har också svarat att de har haft ”mindre tid för elev-ärenden”.³²

32 Alternativet mindre tid för elevärenden fanns inte i enkäten till rektorer. Det framkom i intervjuer med lärarna var-vid det lades till i denna enkät.

42

Figur 8. Rektorer och lärares svar om vilken tid som har använts till handledningsträffarna.

*Antal svarande: Rektor = 22, svarsfrekvens 79%. Lärare = 224, svarsfrekvens 61%.

Ungefär en av tio lärare har också markerat ”annat” och då uppgett att Läslyftets handledningsträf-far lagts på konferenstid och gett mindre tid för ämnesträfhandledningsträf-far. Även i den öppna frågan på slutet i enkäten framkommer synpunkter på att det tagit tid från andra samarbetsmöten. Ett exempel är:

På vår skola har konferenstiden helt tagits bort till förmån för Läslyftsgrupper något som påverkat sko-lans struktur och organisation. Läslyftstid bör ligga under annan tid, tid som man kan få tillbaka vid terminsslut/start.

I intervjuer med rektorer bekräftas denna bild. De allra flesta uppgav att man hade löst lärarnas tid genom att ta den tid som man ändå hade avsatt för veckokonferenser eller kompetensutveckling.

Det problem som lyftes fram av lärarna var att all konferenstid under utprövningsomgången i prin-cip gått åt till Läslyftet samtidigt som det nästan alltid händer saker som gör att lärarna behöver diskutera även andra frågor sinsemellan. Ett par rektorer gav uttryck för att det hade varit bra om man hade fått medel, t.ex. fem procent, för nedsättning i tjänsten även för lärarna. Men de rektorer som även hade erfarenhet från Matematiklyftet ansåg inte att de 4000 kronorna per lärare hade varit avgörande. ”Det är ändå en liten summa som inte spelar så stor roll för skolans budget”.