Vad har handledarna gjort i sitt uppdrag som handledare?

Utifrån uppfattningar om vad handledarna ansett att deras roll som handledare är (se avsnitt 3.3.4) har de också förberett sig och deltagit på lite olika sätt i utprövningsomgångens genomförande av Läslyftet. I enkäten har handledarna fått svara på hur de har förberett sig inför moment B.

70

Figur 26. Handledarnas svar på hur de har förberett sig inför moment B.

*Antal svarande: Handledare = 37-38, svarsfrekvens 88-90%.

Nästan alla handledare har svarat att de förberett sig genom att ”till varje gång ha läst den aktuella texten”, ”sett samtalsfilmen med textförfattaren” och ”sett undervisningsfilmerna”. Nästan tre fjär-dedelar har också markerat att de ”till varje gång förberett egna frågor utifrån materialet” och nästan två tredjedelar har uppgett att de ”till varje gång har fört egen läslogg”. Det handledarna har gjort i mindre utsträckning är att förbereda sig genom att de ”tagit del av extra och/eller fördjupnings-material”, ”förberett en undervisningsaktivitet för lärarna att pröva” och ”gjort sammanställningar av materialet”. Det finns ett generellt mönster av att handledare med 20 procent i högre utsträck-ning svarat ”till varje gång” på dessa frågor om hur de har förberett sig inför moment B men skillnaderna är väldigt små. Att det finns en viss skillnad är ändå förståeligt eftersom de har haft olika tidsmässiga förutsättningar för att bedriva uppdraget. Exempelvis har handledare med 20 procent frigjord tid för uppdraget i högre grad markerat ”till varje gång” på om de ”tagit del av extra och/eller fördjupningsmaterial” än handledare med 10 procent. Handledare från fristående skolor har i högre grad svarat nej på samma fråga vilket också kan kopplas till att handledare på fristående skolor varit mindre nöjda med den tid de fått för sitt uppdrag. En något större andel av handledare på skolor med högre meritvärde har angett nej på frågan om de ”förberett en undervis-ningsaktivitet för lärarna”.

Vad handledarna ansett att deras roll i Läslyftet är har betydelse för vad de också har gjort i sitt uppdrag som handledare i utprövningsomgången. Att de i mindre utsträckning har förberett en undervisningsaktivitet stämmer med att det även är lägre svarsfrekvenser på om de anser att detta är deras roll och uppdrag (se avsnitt 3.3.4). I en diskussion mellan handledare om det kollegiala lärandet och handledarnas roll menade en att de vid något tillfälle hade mer ”undervisat” men att det inte blev riktigt bra.

Även om nästan samtliga har angett att de har läst texterna till varje gång har handledarna vid utbildningen diskuterat om det är möjligt att handleda utan att ha läst texten och har funderat kring om de måste ”äga stoffet”. Dessa funderingar sker också i relation till att inte inta lärar- eller ex-pertrollen genom att tillhandahålla något facit med deras egna tolkningar av texten. En del handle-dare gav uttryck för att handledningen blir bättre ju säkrare de är på texten och att det skulle vara svårare att inta handledarrollen om du inte ägde stoffet. En annan handledare sa att hon är ”extremt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Förberett en undervisningsaktivtet för lärarna att pröva Gjort sammanställningar av materialet Förberett egna frågor Fört egen läslogg Tagit del av extra- och/eller fördjupningsmaterial Sett undervisningsfilmerna Sett samtalsfilmerna med textförfattaren Läst modulens texter

Procent

Handledares förberedelse inför moment B

Ja, till varje gång Ja, till en eller flera gånger Nej Inget svar

71

förberedd” men att hon i princip aldrig har följt det hon skrivit ner. Dessa blir dock de bästa till-fällena. ”Jag kan det i huvudet, jag har frågorna i mig när jag är förberedd, jag har en backup. Men om jag inte har gjort det blir det sämre”. Men en handledare sa:

Det ger ju en trygghet i att vara påläst och det kan bli bättre i rundan men det kan ju faktiskt vara så att i vissa fall när jag inte har varit lika påläst så har vi utforskat något jätteviktigt som jag kanske inte tänkte på inledningsvis men som har blivit jättebra. Vi har hamnat i en jättebra diskussion som kanske inte precis har med Läslyftsstoffet att göra men ändå.

En av utbildarna undrade vid ett utbildningstillfälle hur handledarna hade låtit lärarna diskutera texterna. Hon frågade vad de själva hade haft för lässtrategier och samtal om text i lärargruppen och menade på att det finns en mängd olika möjligheter att välja mellan. Kanske kan de som hand-ledare även behöva metoderna i modulen Samtal om text som ett stöd för deras handledning i moment B som gör att de kan komma med idéer, råd och visa på alternativ men inte sitta på svaren.

Det har också funnits en diskussion om huruvida handledarna själva ska pröva undervisnings-aktiviteter med eleverna. Vi har därför i enkäten frågat om de själva har prövat med eleverna. End-ast två handledare har svarat att de inte har gjort det. Hälften har angett att de prövat en eller flera gånger medan nästan hälften angett att de prövat varje gång. Det är en lägre andel handledare på fristående skolor som angett att de prövat varje gång. Vid första tillfället för handledarutbildningen var handledare tveksamma till hur de skulle göra. Många var dock så intresserade och tyckte att det var spännande varvid de inte ville vara utan denna erfarenhet av att också pröva själva. I diskuss-ioner mellan handledarna tycker många att det är bra att pröva själv eftersom det ger en större förståelse för vad de deltagande lärarna har genomfört men också att det gör att de själva blir mer intresserade och engagerade i samtalen. De upplever också som att det då blir lättare att ställa bra frågor vid handledningen. Andra resonerade på andra sätt. Genom att inte själv pröva en undervis-ningsaktivitet blev relationen till de deltagande lärarna en annan. Handledaren blir då inte experten som sitter på alla svaren och som de övriga ska efterlikna. Resonemanget om att inte bli tilldelad en expertroll i lärargruppen har också legat till grund för varför många av handledarna har valt att inte dela med sig av sina egna erfarenheter av utprövningen med eleverna vid den gemensamma uppföljningen i moment D. Att inte sitta på svaren och inte vara experten diskuteras också i relation till att handleda nära kollegor eller kollegor de inte känner så väl. En del upplever att de har lättare för att inta handledarrollen med lärare de inte känner så väl. När de kommer utifrån är deras roll inte lika förutbestämd. Men de flesta verkar tycka att det är bra att det är just närmare kollegor eftersom det då blir kollegialt på skolan.

I stödmaterialet till moment B och moment D finns ett antal frågor att diskutera text, filmer och genomförande utifrån. En medarbetare från Skolverket menade att dessa är förslag och att även andra frågor är tänkbara utifrån vad handledarna själva ser som viktigt att diskutera. I inter-vjuer och samtal med handledarna menade de att dessa frågor har varit väldigt värdefulla för dem.

Det kan vi också se i handledarnas svar på frågan om hur de har förberett sig inför moment D.

72

Figur 27. Handledares svar på hur de har förberett sig inför moment D.

*Antal svarande: Handledare = 38, svarsfrekvens 90%.

Två tredjedelar av handledarna har förberett sig till moment D genom att ”till varje gång läsa och planera att använda uppföljningsfrågorna som föreslås till moment D”. Många har också angett att de har ”förberett egna frågor”, cirka två femtedelar ”till varje gång” och nästan hälften ”till en eller flera gånger”. Hälften har angett att de ”fört läslogg till varje gång”. Däremot är det inte lika före-kommande att handledarna har markerat att de ”valt ut lärare som får berätta om sitt genomfö-rande” eller att de ”förberett en särskild samtalsordning”. Där har ca två femtedelar respektive ca en tredjedel svarat nej.