Handledarnas uppfattningar om deras roll

Att färre har angett att handledarutbildningen har stärkt deras förmåga att hålla i undervisningsak-tiviteter eller komma med råd och konstruktiv återkoppling på lärarnas planering eller genomförda undervisning överensstämmer med att färre inte heller anser att detta ingår i deras roll som hand-ledare. Endast fyra av tio har svarat att deras roll är att ”komma med råd och konstruktiv återkopp-ling på planeringen av undervisningsaktiviteter” och drygt hälften har markerat att deras roll är att

0

54

”ge konstruktiv återkoppling på de undervisningsaktiviteter som lärarna har prövat med eleverna”.

Att ”visa och låta lärare pröva olika undervisningsaktiviteter” är det ungefär tre fjärdedelar som markerat. Samtliga handledare som svarat på enkäten har däremot markerat att deras roll har varit

”att inspirera lärarna”, och ”att skapa ett samtalsklimat där lärarna känner sig trygga att samtala om deras undervisning”. Nästan alla har också uppgett att de anser att det ingår i deras roll ”att utmana lärarnas tankar om läs-, skriv- och språkutveckling” ”informera om vad kollegiala samtal innebär”,

”hjälpa lärarna att förstå innehållet i modulen Samtal om text” och att ”ha en planerad strategi för att fördela ordet”.

Figur 14. Andel handledare som markerat vad som ingår i deras roll som handledare.

*Antal svarande: Handledare = 38, svarsfrekvens 90%.

A. Informera om vad kollegiala samtal innebär

B. Skapat ett samtalsklimat där lärarna känner sig trygga att samtala om deras undervisning C. Ha en planerad strategi för att fördela ordet

D. Inspirera lärarna

E. Utmana lärarnas tankar om läs-, skriv- och språkutveckling F. Hjälpt lärarna att förstå innehållet i modulen

G. Visa och låta lärare pröva olika undervisningsaktiviteter

H. Komma med råd och konstruktiv återkoppling på planeringen av undervisningsaktiviteter I. Ge konstruktiv återkoppling på de undervisningsaktiviteter som lärarna har prövat med eleverna J. Annat

Att handledarna i mindre utsträckning anser att deras roll är att komma med återkoppling på pla-nering av undervisningsaktivitet och genomförd undervisningsaktivitet stämmer väl överens med föreläsningar, diskussioner och övningar på handledarutbildningen. Dessa har fokuserat på att handledarna inte ska vara experter utan tillsammans med övriga deltagare använda sig av olika frågor för att lärarna själva ska nå en djupare förståelse och reflektion över deras egen planering och undervisning och komma fram till egna lösningar. Vid första träffen för handledarutbildningen sa exempelvis en av föreläsarna:

Kollegialt lärande och handledning handlar inte om att ge råd och undervisa utan att kunna få råd om man begär det. Ett tillåtande rum som ger möjlighet för öppna samtal, att göra på sitt eget sätt, inte bli tillsagd att göra på ett visst sätt.

I intervjuerna med handledare återkommer denna syn på handledarens roll och det kollegiala lä-randet. Att det främst handlar om att vara en del i gruppen där de ska lära av varandra tillsammans.

0

Vad anser handledarna att deras roll är?

55

En av Skolverkets medarbetare sa vid samma utbildningstillfälle att handledarnas del i moment B dels handlar om att leda samtalet, det vill säga inleda, fördela ordet och se till så att alla kommer till tals, dels om att ställa frågor i diskussionen som medvetandegör, utmanar, utvidgar och fördjupar lärarnas tankar samt att summera. Ett exempel från en handledningsträff där de planerade under-visningsaktiviteter kan illustrera detta förfarande med att ställa utmanande och medvetandegörande frågor.

På den här skolan brukade de antingen planera själva eller i mindre grupper och någon gång i större grupp för de undervisningsaktiviteter de ska pröva med eleverna. Handledaren brukade då gå runt bland de enskilda lärarna eller de mindre grupperna och höra sig för om vad de planerar och ställa frågor.

Lärare 1: Jag funderar på att gruppera mina elever efter kunskapsnivå. För att se vad händer i den grup-pen som jag tror har det svårast.

Handledare: Hur tänker du då? Vad tror du kommer att hända vid en sådan gruppering?

Lärare 1: För att se vad som händer.

Handledare: Vad är det du vill se?

Lärare 1: Ja men kan det här hjälpa dem, det här sättet? Men det är också en praktisk fråga. Att inte sätta den här som har det jättejobbigt med den här stjärnan som blir klar jättefort. Det finns en risk för sånt också. När de läser tyst.

Handledare: Kan de läsa högt istället och har det då någon betydelse att de är olika snabba?

Lärare 1: Ja det kan man också göra och nej då har det mindre betydelse.

Handledare: Hur tror du att eleverna kan stötta varandra vid en sådan gruppering?

Lärare 2: Tänker du att de ska presentera och samtala i helklass sedan? Vad tror du händer då?

Handledaren i det här exemplet menar dock att det är svårt att vara en stötta under planeringen och kunna ställa de utmanade frågorna som får lärarna att reflektera över sina val utan att de känner sig kontrollerade och komma med förtäckta råd.

Handledare som inte har någon erfarenhet från tidigare handledarutbildningar har i högre grad, ungefär tre fjärdedelar, angett att de inte anser att det ingår i deras roll att ”ge konstruktiv återkopp-ling på de undervisningsaktiviteter som lärarna har prövat med eleverna” än de som har erfarenhet från tidigare handledarutbildning, där ungefär fyra av tio har svarat desamma. Skillnaden mellan handledarnas svar på frågan kan till viss del spegla den handledarroll som tagits upp vid handledar-utbildningen.

Flera handledare har haft funderingar kring uppdraget och att det verkar vara två stycken roller, dels samtalsledare och dels handledare. Vid andra utbildningstillfället för handledarutbildningen förekommer en del osäkerhet och funderingar kring handledarrollen. Funderingarna handlade främst om att inte sitta på svaren, vara lärare och undervisa kollegor, komma med råd och agera expert i relation till den handledningsmodell som togs upp vid det första utbildningstillfället. En av anordnarna uttryckte då följande:

Ni behöver inte vara så hårda mot er själva. Det absoluta målet är att få igång dem, att det tänks, få igång tankarna. Skolverket har inte riktigt koll på vad det är att handleda, men ni kommer mer vara samtalsledare men inte sitta inne med facit. Skolverket envisas med att kalla det för en handledarutbild-ning, vilket är ganska pretentiöst tycker jag. Det gemensamma är väl att ni ska få de andra att tänka. Ni ska ju samtala om text ni också.

56

En av handledarna uttryckte också efter det första utbildningstillfället att en sak hen tog med sig från utbildningen var skillnaden mellan moment B där handledaren mer är samtalsledare och mo-ment D där handledaren blir handledare. En handledare har också uttryck att ”handledaruppgiften har visat sig vara en större del av projektet än vad jag förväntat mig”. I samtal med en grupp hand-ledare framkom synpunkten att det inte var tydligt att den utbildning de skulle gå var en ”handle-darutbildning”. En del hade uppfattat det som en ”Läslyftsutbildning”, det vill säga att det mer skulle beröra språk-, läs- och skrivdidaktik. Vad som efterlystes var att informationsträffen i maj och uppstartskonferensen tydligare skulle poängtera att det var en handledarutbildning det gällde.

Det försvann på något sätt i frågor om ”vad är Läslyftet” och statsbidraget. En handledare uttryckte att ”det var först när vi kom hit till Malmö som man förstod det”. Ett förslag från handledarna var att de skulle vilja ha mer litteratur om handledarrollen i början av utbildningen och att det ges instruktion om inläsning till första träffen som de sedan kan återkoppla till i slutet av kursen. Den här oklarheten eller förväntningar på utbildningen speglar också några handledares kommentarer efter den första utbildningsträffen där de gav uttryck för att ”det hade varit bättre om handled-ningen var mer kopplad till Läslyftet, nu handlade det för mycket om handledning av ett djupare plan” eller ”jag saknade kopplingen till handledaruppdraget just i Läslyftet”.

Men som både enkäten, intervjuer och observationer visar är handledarna mycket nöjda med utbildningen. Vilket vi också kan se i kommentarer som ”vilka underbara föreläsare, att se, lyssna och uppleva”, ”Malmö högskola har lyckats väl med denna kurs!” Andra säger ”det är den bästa av fortbildningar sedan senaste högskolestudierna”, ”känner mig helt uppfylld och det var länge sedan jag kände så efter ett kurstillfälle”. I intervjuer med handledare säger de att de har lämnat utbild-ningsträffarna ”fyllda med inspiration” eller att utbildningen varit ”fantastisk”. Många har uttryckt att det har varit bra att träffa andra i ”samma” situation. Det har funnits ett behov av att diskutera sitt uppdrag och sina erfarenheter med andra vilket handledarutbildningen har bidragit med. En handledare sa att ”jag har blivit tryggare i min handledarroll då jag har träffat de andra som upplevt liknande problem eller framgångsfaktorer”. I samtal med handledare är det en handledare som menade att handledarutbildningen har gett så mycket att hon inte känt något behov av att vara fler handledare på skolan eller ha kontakt med någon processledare. Två handledare sa:

Handledare 1: Att komma tillbaka från den är ju väldigt värdefullt. Det är ju först här på handledarut-bildningen som du får syn på ditt eget uppdrag mer och kan reflektera över det.

Handledare 2: Ja, precis, det hinner du inte riktigt med annars. Allt går så fort liksom. Nu är det detta och sen det och sen det. Det blir lite bocka av och checklista på nåt sätt.

Handledarna har också haft många funderingar kring framtida handledarutbildning och främst kring likvärdigheten när huvudomgångens handledarutbildningar kommer att ske vid olika lärosä-ten. De menar att likvärdigheten behöver säkerställas på något sätt så alla får en lika bra utbildning som de har haft.

3.4 Modulen Samtal om text

I det här avsnittet tar vi upp vad målgrupperna sa att de ansåg om hur Läs- och skrivportalen

”fungerar till innehåll och utformning” samt ”i vilken mån innehållet uppfattas olika av lärare som undervisar i olika ämnen eller på olika stadier”. Först tar vi upp hur handledare och lärare bedömde de olika delarna i modulen för att sedan se på hur de, och i vissa fall även rektorerna, bedömde innehållet mer generellt. Därefter undersöker vi vilka delar av materialet som lärarna planerar att

57

använda även efter att deras deltagande i Läslyftet avslutats. Slutligen tar vi upp bedömningen av Läs- och skrivportalens utformning. Titel och författare till de olika delarna i modulen Samtal om text finns beskrivna i avsnitt 2.2.6 ovan.