Vilka förutsättningar bör finnas på skolnivå och huvudmannanivå?

Den andra övergripande frågan om vilka förutsättningar som bör finnas på skolnivå, huvudman-nanivå och nationell nivå för att Läslyftets mål och intentioner ska kunna uppnås, besvaras utifrån vad som framkommit i utvärderingen. De förutsättningar som tidigare lyfts fram är att:

 Informationen om Läslyftet når ut till målgrupperna.

 Innehållet i Läslyftet ska möta olika skolors, ämnens och lärargruppers behov.

 Statsbidrag ges till huvudmän för handledare och för att stimulera huvudmän och skolor att delta i Läslyftet.

 Huvudmän och rektorer ger stöd och tid för handledare, processledare och lärare att ge-nomföra Läslyftet och för kollegialt lärande.

 Läslyftet utvecklas och finslipas under utprövningsomgången.

Dessa förutsättningar måste skapas på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Vår under-sökning har visat att den information som inledningsvis gick ut främst nådde rektorerna medan huvudmännen fick information först senare eller genom rektorerna. Detta var förstås olyckligt men det var ett rent misstag som Skolverket redan uppmärksammat och därför ändrades rutinerna för hur utskick med information spreds inför huvudomgången. I övrigt förefaller informationen att ha nått målgrupperna och uppfattats som tydlig och relevant, även om några inte fick klart för sig hur statsbidraget skulle fungera förrän satsningen faktiskt hade påbörjats samt att det inledningsvis fanns oklarheter i hur stödmaterialet skulle se ut och vad handledarutbildningen skulle innehålla.

De synpunkter som vissa rektorer hade om att tvådagars informationsträffar kan vara svåra att frigöra tid till, särskilt om de ligger på annan ort så att möjligheten att ta tag i akuta ärenden minskar, är värda att fundera över. Möjligen kan något fler men kortare träffar, och på flera orter, vara ett mer lämpligt upplägg. Att bara hälften av rektorerna deltog vid rektorsträffen i januari 2015 kan handla om sådana svårigheter. Men det kan också bero på att rektorer inte prioriterar en sådan utbildning eftersom de tidigare fått liknande utbildningar i andra sammanhang bland annat genom Matematiklyftet. Det kan vara värt att fundera över hur insatser till rektorer kan samordnas i Skol-verkets olika satsningar alternativt se över innehållet så att det mer specifikt berör olika kunskaper och kompetenser.

Studier visar på betydelsen av rektors roll för skolutveckling³⁹ och även i Läslyftet är rektor en avgörande målgrupp för fortbildningens utfall. Dels handlar det om att tillhandahålla förutsätt-ningar för genomförandet som att skapa tid i schemat för kollegiala träffar. Det är också främst detta som rektorerna själva uppgett att de bidragit med i utprövningsomgången. Men många rek-torer har också engagerat sig på andra sätt, t.ex. genom att delta vid de kollegiala träffarna. Men på vissa skolor tycks inte utprövningsomgången av Läslyftet ha prioriterats från skolledningen varken i att tillhandahålla tid eller visat engagemang. En fråga att fundera på är också rektors roll i Läslyfts-satsningen. Rektorerna har varit osäkra på hur de ska förhålla sig till att både stötta, visa engage-mang och fungera som pedagogisk ledare när de samtidigt uppmanats att hålla sig borta från vissa direkta aktiviteter i utprövningsomgången av Läslyftet. Rektorerna har exempelvis uppmanats att inte delta vid de kollegiala samtalen eftersom det kan uppfattas som kontroll vilket kan hämma det

39 Skolinspektionen. 2012. Rektors ledarroll – med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Rapport 2012:1. Stockholm: Skol-inspektionen; Vetenskapsrådet. 2011. Rektor – en forskningsöversikt 2000-2010. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

107

kollegiala lärandet. Denna problematik kan vara någonting att ta upp såväl på rektorsträffar som på handledarutbildningen.⁴⁰ Även om det är av betydelse att rektor fungerar som pedagogisk ledare förutsätter det också att alla rektorer är kompetenta och goda pedagoger.

Möter innehållet i Läslyftet skolors behov? Detta har bland annat undersökts i utvärderingen genom att huvudmän och rektorer har fått svara på vilka motiv, som har påverkat skolornas delta-gande i utprövningsomgången av Läslyftet. Motiven har också synliggjort viktiga förutsättningar.

För huvudmännen framstår två motiv som avgörande för deltagandet: möjligheten att stärka ele-vernas språk-, läs- och skrivutveckling, samt värdet av en fortbildningsinsats i sig. Rektorerna lyfter fram behovet av att fördjupa kollegialt lärande och intresse av att stärka språk-, läs- och skrivut-vecklingen samt att fler lärare får fortbildning. Goda erfarenheter från deltagande i Matematiklyftet har också varit en positiv faktor för några skolor. För andra har Matematiklyftet varit en faktor som gjort att de valt att inte delta i utprövningsomgången av Läslyftet. De som inte deltagit motiverade det med att det pågick andra fortbildningssatsningar och att personalsituationen gjorde det omöj-ligt. Organisatorisk instabilitet, exempelvis byte av rektor, var andra skäl till att inte delta. Motiven för att delta indikerar att det finns ett behov av Läslyftet hos huvudmän, rektorer och många lärare, vilket betyder att en viktig förutsättning redan finns. De förutsättningar som alltså blir viktiga är att målgrupperna, på samtliga nivåer, ser värdet av att utveckla språk-, läs- och skrivundervisningen i olika årskurser och i olika ämnen, oavsett om skolan inledningsvis har högre eller lägre meritvärden.

En annan förutsättning är att kollegialt lärande uppfattas som värdefullt och att det finns praktiska möjligheter att genomföra en sådan fortbildningsinsats under en viss tidsperiod. Vi kan konstatera att målgrupperna under utprövningsomgången verkar ha uppfattat värdet av Läslyftet, men att praktiska möjligheter inte alltid har funnits.

Statsbidraget sades ha haft en viss, men tämligen underordnad, betydelse för deltagandet i ut-prövningsomgången. Statsbidraget för handledare har inte varit ett avgörande motiv för medverkan men inte oviktigt och utvärderingen bedömer att det ända behövs. Det är möjligt att detta inte är något huvudskäl till deltagande men ändå en avgörande faktor för vissa skolor. Några rektorer sa att utan statsbidraget hade de inte haft möjlighet att ge handledarna nedsättning i tid eller bekosta deras handledarutbildning. Även med statsbidraget har många rektorer uppgett att de har fått skjuta till medel för att satsningen skall fungera. Utan statsbidraget är det möjligt att skolor avstått från att delta i satsningen eller tillsatt handledare utan att ge dessa särskild tid för det. Ett annat alternativ hade varit att utse handledare som ändå hade tid i sin tjänst för utvecklingsarbete, såsom förstelä-rare. Vår bedömning är att statsbidraget är en viktig förutsättning för att skolor med olika resurser ska kunna delta i Läslyftet och för att det skall bli genomfört enligt intentionerna. Med ett statsbi-drag har skolorna samtidigt ”avtalat” att handledarna verkligen skall få möjlighet att delta vid hand-ledarutbildningens träffar och få frigjord tid för sitt uppdrag som handledare och stödja det kolle-giala lärandet så som Läslyftsmodellen innebär. Det kan också vara värt att beakta synpunkten att statsbidraget kan medföra en större acceptans hos lärarna. Eftersom lärarna vet att det utgår en del bidrag till skolan för deltagandet konkurrerar den frigjorda tiden för handledare inte med budgeten för den vanliga undervisningen. Kostnaden för att medverka i Läslyftet kan vara svårare att bära för små skolor. Skolverket och regeringen bör följa vilka skolor som deltar eller avstår från att

40 Se exempelvis Lahdenperä, P. 2013. Rektors pedagogiska ledarskap och lärares undervisningssvårigheter. I O. Jo-hansson & L. Svedberg, L. (red.). Att leda mot skolans mål, 141-153 Malmö: Gleerups.

108

medverka i Läslyftets huvudomgång och vid behov erbjuda extra stöd till resurssvaga skolor. Skol-verket och regeringen har också ansvar att fortlöpande följa upp och utvärdera satsningen och vid behov förändra Läslyftet för att det ska ge maximal utdelning.

Huvudmännen måste också informera sig om och följa satsningen och ge medverkande skolor stöd för att kunna delta under rimliga förutsättningar och koordinera fortbildningen i förhållande till skolornas samlade arbetsbelastning. Undersökningen har visat att huvudmannanivån har haft en relativt undanskymd roll under utprövningsomgången. Frågan är i vilken mån det hade varit önskvärt att involvera huvudmännen ytterligare. Samtidigt som stöd uppifrån är en viktig förutsätt-ning för all form av utvecklingsarbete, minskar också skolornas inflytande om huvudmännen i alltför hög grad styr vilket innehåll och vilket upplägg genomförandet skall ha.

Inför huvudgången har det exempelvis diskuterats på vissa skolor, främst i kommunerna, huruvida det är önskvärt att huvudmannen beslutar vilka moduler skolorna skall genomföra, vilka lärare som ska delta och om de skall ha interna eller externa handledare. Här kan uppstå vissa dilemman mellan önskemålet att få tillräckligt många lärare till vissa moduler, vilket kan göra att huvudmän vill samla lärare från flera skolor, och önskemålet att främja lärarsamarbetet och under-visningskulturen på den enskilda skolan. Processledarna var tänkta att vara huvudmännens för-längda arm genom att samordna målgrupperna och handleda handledarna. Frågan är om huvud-männen i huvudomgången har, eller kommer att tillsätta, en liknande funktion som kommer att få eller ta sig an dessa uppgifter.

Under utprövningsomgången har handledarna fått en handledarutbildning som de varit väldigt nöjda med och som har fungerat som ett forum för erfarenhetsutbyte mellan handledare. De som har varit flera handledare på samma skola har också kunna få stöd av varandra. Under huvudom-gången kommer samma omfattning på handledarutbildningen att genomföras under två moduler, det vill säga under längre tid. Det är ännu oklart vilka konsekvenser det får för känslan av kontinu-itet och om det kommer att innebära att andra forum för erfarenhetsutbyte kommer att behövas mellan handledarutbildningens utbildningstillfällen. Det kan dessutom behövas andra forum för de handledare som nu kommer att fortsätta med Läslyftet, och som redan har gått handledarutbild-ningen eller för de fristående skolor som inte har någon huvudman utöver den enskilda skolan. En idé kan därför vara att handledarna vid dessa skolor bjuds in till kommunernas eventuella hand-ledarträffar eller att flera små fristående skolor samordnar sig i detta avseende. Handledare på små friskolor kommer kanske inte att ha möjlighet att avsätta tid för en språkutvecklare i samma ut-sträckning som kommuner eller fristående huvudmän med många skolor har. Men även handledare på friskolor hos större fristående huvudmän kan ha svårigheter att hålla kontakten med handledare utanför den egna skolan. Det kan vara värt att fundera på om inte även de kan ha ett behov av att träffa handledare utanför den egna skolan för att utbyta erfarenheter av handledaruppdraget och arbetet med skolutveckling.

På skolnivå är en nödvändig förutsättning att rektorerna även frigör tid för handledare så att de kan genomföra sitt uppdrag. Det har visat sig att handledarna har fått olika förutsättningar för att genomföra uppdraget och även om de flesta är nöjda med den tid de haft till förfogande är det ändå en tredjedel som inte är nöjda. Vissa säger att de inte har fått någon frigjord tid för sitt uppdrag och det har funnits olika uppfattningar om vad statsbidraget för handledares frigjorda tid ska täcka och vilka delar som ska ingå i den nedsatta tiden. Skolverket behöver vara tydlig i sin kommunikat-ion såväl till huvudmän, rektorer som till handledare om vad statsbidraget för frigjord tid för hand-ledare ska täcka och följa upp att de får den tid de har rätt till. Detta är nödvändigt både för att

109

handledare ska få de förutsättningar som behövs för att genomföra sitt uppdrag som för handle-darnas uppfattningar om tiden för deras uppdrag. Särskilt gäller detta handledare med 10 procent.

Det är också nödvändigt att rektorerna frigör tid för lärare så att de kan genomföra Läslyftets olika moment och tillämpa dem i undervisningen. Stödet måste vara sådant att lärarna kan delta under rimliga förutsättningar och koordinera fortbildningen i förhållande till lärarnas samlade ar-betsbelastning. I utprövningsomgången har det visat sig att en stor del av lärarna inte har fått den tid Skolverket har angett för de kollegiala samtalen. Vissa lärare har därmed inte haft rimliga förut-sättningar under utprövningsomgången. Skolverket måste därför följa upp och säkerställa att del-tagande lärare i huvudomgången får den tid som myndigheten har angett. På kollegial nivå är en förutsättning att handledningen fungerar och att lärarna medverkar i alla moment och engagerar sig i de kollegiala samtalen, använder och prövar metoder, idéer och förhållningssätt från Läslyftets stödmaterial i olika undervisningsgrupper, samt att de upplever en positiv respons från elever. Detta diskuteras nedan i samband med diskussionen om hur utprövningsomgången har fungerat.

Att ha en utprövningsomgång som utvärderas är i sig ett sätt att upptäcka de eventuella brister som behöver avhjälpas för att satsningen skall utvecklas. Skolverket har också gjort vissa föränd-ringar utifrån de signaler som har framkommit genom utvärderingen och genom deras direkta kon-takter med målgrupperna. Den kanske mest tydliga förändringen är att man istället för den inle-dande processledarutbildningen kommer att satsa på en utbildning för språk-, läs- och skrivutveckl-ing. En annan förändring är att Skolverket har betonat att lärosätena som utvecklar de nya modu-lerna ska hålla sig till en kortare längd på de nya texterna. Utifrån utprövningsomgången har Skol-verket också valt att behålla möjligheten att få statsbidrag för handledare på 10 eller 20 procent.