Vad bör prioriteras vid utformandet av en ny stad, vilka möjligheter finns?

Enligt Folkpartisten är en av de första grundförutsättningarna som de har kommit överens om att bygga vidare på Hjalmar Lundbohms tankar och idéer, om till exempel mönsterstaden. Enligt honom är det viktigt för att på något sätt kunna bibehålla karaktären av staden och den livsanda som finns och som har följt med från hans tid. ”Jag kan nog tänka mig att man måste utse några byggnader och sådant som har ett exceptionellt värde och behålla dem”.98 Planarkitekten menar att då mönsterstaden Kiruna byggdes fanns det så mycket mer än planstruktur och arkitektur i de ursprungliga tankarna, det var lika mycket en social tanke då det var en tid av fattigdom och misär. Han menar även på att Hjalmar Lundbohm var väldigt framsynt och hade en liberal hållning och insåg därigenom att om folk ska flytta till Kiruna och trivas och arbeta måste det finnas bra bostäder, service, skola osv. för om människor trivs och mår bra producerar de också bättre och stannar kvar. Något som är viktigt för en stad som Kiruna som ligger i denna typ av miljö är att kunna locka folk och få dem att stanna kvar vilket som är lika viktigt idag som det var då Kiruna först grundades.99

”Men att kalla det nya Kiruna Mönsterstaden nummer två det kanske man inte kan göra, det låter lite för ambitiöst. Visserligen kan det vara ett bra påstående som kan fungera som motor. Man vill ju att det ska kunna vara en mönsterstad men det kanske inte kommer att ha samma sociala förtecken som det ursprungliga hade, då det är nya värden som gäller och som är gemensamma för hela Sverige. Men det är klart att vi ska försöka bygga en ny mönsterstad som i någon mening lever upp till det ursprungliga Kiruna.”100

Den intervjuade representanten för Vänsterpartiet tycker inte idén om mönsterstaden del två är användbar utan menar att det handlar om att romantisera Hjalmar Lundbohms idéer och det ställer han inte upp på. Han anser att det var ett fullkomligt patriarkat som byggdes upp i Kiruna på den tiden.101

98

Intervju med Olsson, Göran Folkpartiet, Kiruna kommun 2006-12-18

99

Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11

100

Ibid.

101

”Visst var Hjalmar Lundbohm säkert bra för utvecklingen på sitt sätt, på sin tid, och framför allt var han bra på att knyta kompetens runtomkring sig. Han var därigenom säkert bra för sin tid, men nu är det en helt ny tid, och ska man utgå ifrån Hjalmar Lundbohm när man bygger mönsterstad två, ja då blir det skitsamhälle två, som jag ser det. Vi måste tänka utifrån den tid vi lever i, Hjalmar Lundbohm skulle till exempel aldrig komma på idén att man ska forma en stad som främst är positiv för kvinnor och ungdomar. Så det där romantiserandet över historien tycker jag har gått alldeles för långt.”102

Planarkitekten berättar att den ursprungliga planen var PO Hallmans tanke som ville skapa många små lokala centrum och egentligen inte ville ha något stort centralt torg utan istället ett decentraliserat samhälle med små centrumbildningar. Tanken var därmed att ha flera trevliga platser lite utspritt snarare än att bara ha en trivsam plats.103

Vidare berättar Miljöinspektören att de strukturer som finns i form av vägar och hur stadsplanen ser ut kommer att följa med till den nya bebyggelsen. Man kommer till exempel att vidareutveckla PO Hallmans stadsplan med de grundläggande tankar som finns i den. Kiruna kommer därför inte att få ett traditionellt vägnät med raka rutor utan en terräng- och klimatanpassad stadsplan oavsett vilket av alternativen det blir till slut.104

”Det har till exempel hittills funnits tankar på att man ska försöka utnyttja lägen så att

man har så mycket glädje av solen som möjligt. Att precis som tidigare hålla bebyggelsen till sydliga sluttningar och försöka undvika att hamna i sådana lägen så att man inte har någon glädje av solen, både ur ljus- och värmesynpunkt, är ett sådant exempel”105

Enligt Miljöinspektören kommer det även att finnas energimöjligheter i samband med det nya kulsinterverket106 som byggs nu och kommer att producera ännu mera överskottsvärme som är tanken att kommunen ska kunna nyttja. Kommunen har också fått uppslag från LKAB om att de bergrum som finns kan ge ifrån sig värme, det är ännu ett exempel på framtida energilösningar. Det är också viktigt att inte bygga på myrar eller låglänta områden då vetskapen om att sådana lägen är kalla har funnits i hundra år. Det är därför viktigt att nybyggnationer håller sig på högre nivåer så att det går åt betydligt mindre energi.107

Miljö, möjligheter och inspirationskällor

Enligt den intervjuade Vänsterpartisten finns väldigt stora ambitioner på miljösidan, till exempel finns samarbetsprojekt inom miljö- och klimatforskning.108

”Det är spännande att fundera över en del av dessa nya områden, och om vi bygger en ny stad skulle vi kunna genomföra det som ett slags pilotprojekt utifrån ett annat sätt att se på miljö. Så enligt mig finns det oceaner av möjligheter när vi kommer dit. Vi har dessutom väldigt duktigt miljöfolk och forskare som kommer att jobba med detta, om kommunen bestämmer att det blir ett pilotprojekt för maximal miljövänlighet. Redan diskussionen om stadsflytten har exempelvis lett till att så många hört av sig till

102

Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20

103

Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11

104

Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20

105

Ibid.

106

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. grate-kiln typ. I grate-kiln systemet sker torkning och förvärmning av råkulor på en bandugn (grate), vidare bränning/sintring i en roterugn (kiln) och slutligen värmeåtervinning vid kylning av pelletsen i en roterande kylare. PELLETS eller kulsinter är malm som före sintring vid 1 200-1 300 °C har överförts till kulform genom pelletisering i trummor eller tallrikar. www.lkab.se

107

Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20

108

kommunen att informationsavdelningen blev helt knäckt, och det var från hela världen.”109

En ny planeringssituation ger enligt Miljöinspektören en möjlighet att dra vägar så att de blir mer lämpliga.110

”Vi har det här med järnvägen och ljud som klassats som buller från den, vi kommer därmed att ha ganska mycket ljud uppe i det nordvästra området vilket vi inte kommer att ha i det nordöstra området. Det kan då göra att man i det här läget har möjlighet att planera in sådan bebyggelse som kan befinna sig nära järnvägen samt också kan fungera som någon slags avskärmning från järnvägen. Detta är därigenom en möjlighet då man planerar upp en framtid i det nordvästra området.”111

Planarkitekten menar att det är viktigt att inte bygga så att de problem som finns i nuvarande Kiruna uppstår igen. Den nuvarande planen har fungerat bra trots att den inte är planerad för biltrafik, vilket visar på att det inte i förväg alla gånger går att beräkna de behov som kan uppstå. Nu finns möjligheten att bygga en modern stad som fungerar ännu bättre för dagens behov och villkor.112

”Grunden till att skapa en trivsam miljö är bebyggelsestrukturen, det är den man måste utgå ifrån. Sen kan man hålla på att laborera med bebyggelse och bebyggelseskala och utforma byggnader, det är egentligen bara detaljer, då det är planstrukturen som är grunden för att det blir en trivsam miljö. De bästa idealen man kan ha det är nog egentligen det nuvarande Kiruna, grunderna till det är en nätverksplan som är modifierad så att den är anpassad till topografin och även klimatet, då den ska vara klimatmildrande. Fördelen med en nätverksplan är att den har rutnätsplanens fördelar på det sättet att den är ganska ytsnål och flexibel, kvarterens innehåll kan förändras med tiden, den är lättorienterad och skapar en trivsam variation. Så den har stora fördelar och de ska vi naturligtvis bygga vidare på och nyttja”.113

Folkpartisten berättar vidare att bevaring av tidigare strukturer är viktigt och att det allmänna klimatet i själva centrumet blir ungefär detsamma i det nya som i det nuvarande. ”De gamla strukturerna som vi har haft ska följa med, så att man inte har vinden i ansiktet hur man än går i centrum.” Naturmaterial och liknande ska även användas så långt som möjligt då det är viktigt att ta hänsyn till ekologin och miljöförstöringen så att det inte i onödan görs något som påverkar miljön i negativ riktning.114

”Det är viktigt att så långt som möjligt försöka gå hand i hand med ändringar, nybyggnationer och miljö så att det nya blir gångbart ur miljöhänseende. De hus som flyttas eller som är tänkt att flyttas av den äldre bebyggelsen ska så mycket som möjligt tas tillvara och användas på det nya stället.”115

Återskapande och bevarande

Centrumbildning och arbetet med att skapa ett trevligt centrum är enligt vänsterpartisten saker som kommer längre fram och som det inte ägnats mycket tid åt ännu. Kommunen har dock

109

Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20

110

Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20

111

Ibid.

112

Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11

113

Ibid.

114

Intervju med Olsson, Göran Folkpartiet, Kiruna kommun 2006-12-18

115

haft stadsarkitekter och väldigt framstående forskare på besök, vilka gett det entydiga svaret att en stad bör byggas för kvinnor och ungdomar. Detta beror på att det alltid är kvinnor och ungdomar som flyttar först om en stad avbefolkas. Trivs dessa två grupper i staden skapas därigenom en generellt livskraftig stad.116

”Detta är därmed någonting som alla politiker sagt att vi naturligtvis ska hålla oss till. Jag är emellertid inte så säker på att det man säger och gör alltid är samma sak. Jag är därför väldigt orolig för att det istället bara blir en fortsättning på det kraftigt mansdominerade synsättet som kommer att härska när vi kommer fram till beslut. Det som kommer först i åtanke angående vad som bör prioriteras vid byggandet av den nya stadskärnan är det här med ungdomar och kvinnor vilket leder till kulturfrågorna, för då det gäller ungdomar och kvinnor så finns det stora behov av kulturliv. För även om det finns många friluftsintresserade kvinnor så är det trots allt så att fiske, fjällvandring, scooteråkning och liknande aktiviteter fortfarande domineras av män.”117

Enligt Planarkitekten har man inte kommit så långt i funderingarna om hur det nya Kiruna ska utformas utan det är något som kommunen kommer att börja fundera på efter att översiktsplanen har antagits, då handlar det om att ta fram förslag där kommunen även tar hjälp utifrån.118

”Generellt så kan man säga att vi vill ha precis som i nuvarande centrum och en kanske ännu starkare funktionsblandning i ett nytt centrum. Jag tycker det är jätteviktigt att man får en bra mix av kommersiella verksamheter, affärer, banker, restauranger och bostäder osv. så att det inte blir avfolkat då det är viktigt att det bor folk i centrum.”119

Miljöinspektören har en vision att 2000-talets mönsterstad är utformad så att de boende inte blir lika beroende av bil och istället kan gå, cykla och åka buss i högre grad. Hon vill också ha en trygg stad på det viset att det inte skapas alltför många områden som klyver staden och gör att det är osäkert att röra sig där. ”Det kan vara parker eller vad som helst som kan lyckas dela av staden, eller ett industriområde där det inte finns människor under vissa delar av dygnet eller veckan, sådant tycker jag borde undvikas.”120

Vänsterpartisten påpekade även att de rörelsehindrade är en grupp som bör prioriteras, i en stad med mycket snö på vintern är det redan svårt för dessa att kunna ta sig ut och vara med i det sociala livet. Handikapporganisationerna har uttalat sig om detta då de direkt bett om att den nya staden inte ska byggas på en sluttning.121

”Så det är väl den första gruppen som vi vill prioritera eftersom det endast är dem som verkar bli direkt påverkade av åt vilket håll staden flyttas. Möjligtvis kan det också vara så att astmatiker och allergiker kan få svårigheter när det gäller de dammoln som går emot nordväst. Det skulle kunna bli så, men eftersom vi inte fått några mätningar eller någon forskningsrapport, vet vi inte ännu.”122

Enligt Folkpartisten finns det idag mycket grönytor och hans förhoppning är att den andelen av det totala området bibehålls på ett eller annat sätt. ”Vi har ganska mycket träd och sådant

116

Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20

117

Ibid.

118

Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11

119

Ibid.

120

Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20

121

Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20

122

inne i centrum, det är inte sådana här betonggetton” . I Kiruna idag finns det idag åtskilliga gator med affärsverksamhet endast på en sida, på den andra sidan finns det antingen bostäder, parker eller liknande. Affärsinnehavare och andra intressenter i Kiruna har uttryckt en önskan om att det ska finnas affärer på båda sidor om en gata, ”vilket är någonting som skulle kunna förbättras”.123

Planarkitekten påpekar att det viktiga är att allt i staden finns inom räckhåll, han tror mer på det småskaliga eftersom Kiruna är en småstad som man inte ska försöka göra till något annat.124

”Man bör bygga i en måttlig skala och försöka få en känsla för vad folk tycker är trivsamt och attraktivt. Vi kommer att ta med oss en hel del värdefull kulturhistorik bebyggelse till det nya, tricket är att ta in den äldre bebyggelsen från det gamla Kiruna på ett sätt som känns naturligt. Det är viktigt att det känns som att den äldre bebyggelsen kan växa in i den nya på ett naturligt sätt.”125

Vidare säger Planarkitekten att det enda sättet man kan se på flytten är som en möjlighet att skapa något bättre och menar att det nuvarande centrumet lyckligtvis inte är särskilt kul. Det ursprungliga Kiruna centrum var ganska fint och mysigt med småskalig träkåksbebyggelse som ofta upplevs som ofta upplevs fint och trivsamt i många städer där dessa bevarats. Kiruna har liksom många andra svenska städer genomgått en förändring under 1950- och 60-talen, där hela kvarter rivits och istället har kvarterstora komplex byggt upp som idag inte alltid upplevs som så roliga.126

”Sen finns det förstås också bra arkitektur som till exempel Erskinehusen. Det finns dock mycket trist i nuvarande Kiruna centrum där man många gånger missat möjligheter att skapa trivsamma affärsgator och sociala miljöer. På det sättet är det lättare att arbeta mot något som kan bli bättre när det som existerar idag inte är särskilt bra och det är många som håller med mig om det.”127

Den intervjuade representanten för Vänsterpartiet hade liknande synpunkter. Han menar att Kiruna idag har stora brister i centrum då det byggts utifrån en premiss som efterhand ändrats på olika sätt genom att det till exempel gjorts enkelriktat och att trottoarerna breddats på vissa stället, vilket lett till ett oenhetligt intryck. Vänsterpartisten ser dock ändå den föreliggande planeringssituationen som en stor möjlighet för Kiruna men han menar även att de möjligheterna förutsätter att den makthegemoni som råder måste avvecklas och att det blir medborgarna och medborgarnas intressen som i första hand styr.128

”En sak är dock naturligtvis ett problem och det är att när man blir gammal så kan man inte gå runt i sina gamla kvarter och minnas sin barndom, för där finns det inte några kvarter mer, vilket man kan tycka är lite dystert men tyvärr ändå ofrånkomligt. Däri ligger alltså utmaningarna och möjligheterna. Det finns absolut många möjligheter och det kan inte bli sämre som jag ser det, utan bara bättre när det gäller ny centrumbildning.”129

123

Intervju med Olsson, Göran Folkpartiet, Kiruna kommun 2006-12-18

124

Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11

125 Ibid. 126 Ibid. 127 Ibid. 128

Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20

129

Vidare menar Vänsterpartisten att det finns väldigt mycket kulturvärden och byggnader som är värda att bevara. ”Sen får man även se till det praktiska, och de rapporter vi fått hittills säger att i princip allt är möjligt, även saker som vi tidigare trott varit fullständigt omöjliga när det gäller att flytta på byggnader.”130

Planarkitekten menar att det framförallt är delar av den ursprungliga bebyggelsen från det tidiga Kiruna som är värda att bevara, främst de trähus som byggdes under 1920- och 30-talen som också är relativt enkla att flytta. I dagsläget håller kommunen på att uppgradera bevarandeplanen och synen på vad som är värt att bevara har kanske ändrats med tiden vilket gör att 50-talshusen idag har börjat betraktas som värdefulla. Dessa hus är dock oftast svårare att bevara och flytta då de består av sten och betong. Vid flytt av bebyggelse kan det vara värdefullt att försöka hitta ett område som påminner om det ursprungliga. Att försöka lägga upp en plan som påminner om ursprungsplanen och att i någon mening försöka återskapa en ursprunglig kulturmiljö är viktiga faktorer för ett fortsatt attraktivt Kiruna.131

Men många av dessa byggnader kanske skulle passa in i en helt annan planstruktur, i en tätare kanske eller på något annat sätt om gör att miljön känns genuin och passande. Jag tror inte att den planstruktur, kvarterutformningar o s v som är idag alltid är de ultimata, man kan tänka sig att man hittar nya planstrukturer där man placerar in byggnader. Men det är många som ska tycka till om det här, det är en ganska svår diskussion. Jag tror dock många delar den synen att det inte är någon självklarhet att man ska flytta till en plats som exakt ser ut som den nuvarande.132

5.2 Hur kan man i praktiken skapa ett nytt attraktivt centrum, samtidigt