Vid intervju med Mary Rosenfors i december 2006 framkom det att det under samråd funnits olika alternativ för Kirunas framtida utveckling. Alternativen var att utveckla allting i nordöst eller allting i nordväst. I nästa skede i planeringsprocessen inför utställningen hade emellertid alternativen ändrats till att vara en fråga om utveckling både i nordöst och nordväst med tyngdpunkt i respektive del. Som det såg ut i december vid intervjutillfället är en utveckling med tyngdpunkt i nordväst, där man även har möjlighet att göra vissa byggnationer i nordöst mest aktuell.192
Den 19 december skulle beslut tas i fullmäktige om vilket lokaliseringsalternativ som skulle komma att bli aktuellt för Kiruna. Detta överklagades genom en minoritetsåterremiss, inget beslut blev fattat och det sammankallades till ett extra fullmäktigmöte den 8 januari 2007. I sammanträdesprotokollet från kommunfullmäktiges möte 2007-01-08 framkommer att den fördjupade översiktsplanen föreslår att det västra järnvägsalternativet ska anläggas. Planen skall antas så som den tidigare sett ut bortsett från östlig järnvägssträckning och centrumbildning med östlig tyngdpunkt som faller bort i det vidare arbetet. Det blir således ett kombinationsalternativ med tyngdpunkt i nordväst. Hanteringen av miljökonsekvenser kommer också att offentliggöras i den fördjupade översiktsplanen. Översiktsplanen anger också att ett centralt resecentrum bör anläggas i centrala Kiruna. Det framkommer även att det är av stor vikt att staden förblir sammanhållen även i nordöstlig riktning. Förslaget att anta den fördjupade översiktsplanen i denna form bifalles av Kenneth Stålnacke (s), Hans Swedell (m), Ragnhild Svonni (sl), Svante Pounu (kd) samt Anna-Karin Törmä (ns). Mot ett antagande av fördjupad översiktsplan i reviderad form där kombinationsalternativet med tyngdpunkt i nordöst utgår ställer sig Lars Törnman (kip), Niklas Sirén (v), Sten Nyhlén (kip) och Magnus Stålnacke (kip). Det framkommer under mötet att motsättningar inom kommunfullmäktiges ledamöter finns och votering genomförs vilket resulterar i att kommunfullmäktige beslutar att järnvägsalternativ i väst skall anläggas över sjöbangården och inkludera tunnel genom Luossavaara samt att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen.193 Kommunfullmäktige beslutar således senare enligt kommunstyrelsens förslag:
”Att anta föreslagen fördjupad översiktsplan för Kiruna C jämte utlåtande/ställningstagande från planens samråds- och utställningsskede, detta med undantag för östlig järnvägssträckning och östlig centrumetablering.
Att offentliggöra den särskilda sammanställningen om hur miljökonsekvenserna hanteras i fördjupad översiktsplan för Kiruna C”194
192
Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20
193
Sammanträdesprotokoll från Kiruna kommun, kommunfullmäktigemöte 2007-01-08 s.12f
194
REFERENSLISTA
Tryckta källor
Andersson, Roland (1998): Attraktiva städer, en samhällsekonomisk analys. Västerås: Byggforskningsrådet.
Boverket (1995): Den måttfulla staden. Boverkets rapport 1995:7. Karlskrona: Boverket. Boverket (1999): En stad är mer än sina hus. Kristianstad: Boverket.
Ds. 2006:2 Gruvverksamheten i Kiruna och Malmberget- vissa administrativa förutsättningar för utvecklingen Regeringskansliet, Näringsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Halvorsen, Knut (1992): Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Healey, Patsy (2005): Collaborative Planning: Shaping Places in Fragmented Societies. Palgrave: MacMillan (2:nd edition)
Hedborg, Gunnar (2005): ”Gruvdriften ger stora utmaningar för Samhällsplaneringen i Malmfälten” s. 8 - 10, Väg- och vattenbyggaren årg. 2005 nr 6
Holme, Idar M & Solvang Bernt K (1997): Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Khakee, Abdul (2000): Samhällsplanering. Lund: Studentlitteratur
Kiruna kommun, kommunkontoret (2006): Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort - Utställningshandling. Luleå: Kiruna kommun, kommunkontoret.
Kiruna kommun, kommunkontoret (2006): Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan Kiruna centralort - Utställningshandling. Luleå: Kiruna kommun, kommunkontoret
Larsson, Barbro (2005): ”Kiruna – stad i omvandling” s. 14 – 17, Planera Bygga Bo årg. 2005 nr 4
Merriam, Sharan B (1994): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Kristina (2005): ”Gruvlig expansion flyttar Kiruna” s. 38-39, Miljöforskning årg. 2005 nr 2
Ruben Nyström, Charlotta; Wikander, Johanna; Grahn, Sara & Lehmann, Lotta (2005): ” Att skapa urbana livsmiljöer” s. 117-127 i Bor vi i samma stad? – om stadsutveckling, mångfald och rättvisa. Broms Wessel, Ola; Tunström, Moa & Bradley, Karin (red.) Kristianstad: Pocky. Starrin, Bengt & Renck, Barbro (1996): ”Den kvalitativa intervjun” i Kvalitativa studier i teori och praktik. Svensson & Starrin (red.) Lund: Studentlitteratur.
Åquist, Ann-Cathrine (2005): ”Vardagslivsperspektiv på stadsplanering” s. 22-28 i Staden som livsmiljö – vision och verklighet. Slutrapport från ett forskningsprogram, Centrum för Urbana och regionala studiers skriftserie, Rapport nummer 59 2005. Andersson, Ann-Catrin & Elander, Ingemar (red.) Örebro: Örebro universitet
Otryckta källor
Intervju med Nylund, Thomas Planarkitekt, Kiruna kommun 2006-12-11 Intervju med Olsson, Göran Folkpartiet, Kiruna kommun 2006-12-18 Intervju med Rosenfors, Mary Miljöinspektör, Kiruna kommun 2006-12-20 Intervju med Sirén, Niklas Vänsterpartiet, Kiruna kommun 2006-12-20
Internetmaterial
Kjell-Åke Halldén: Sveriges bästa samhällsbygge hämtat från
http://www.kommun.kiruna.se/web2/ny_web/nyheter_Ny/jan.feb_03/images/exp5.pdf den 7 december 2006
Sammanträdesprotokoll från Kiruna kommun, kommunfullmäktigemöte 2007-01-08 hämtat från
BILAGA 1
Inledningsfrågor:• Var nya järnvägen och E10:an kommer att dras – påverkar i sin tur var det nya Kiruna sedan förläggas?
• Vad innebär de olika lokaliseringsalternativen? För resp. nackdelar med det nordöstliga och det nordvästliga alternativet?
• Vad ser du för skillnader mellan en sådan här planeringssituation och en ”vanlig” planeringssituation?
• Vad kommer att hända med/vad finns det för planer för, den deformerade/spruckna marken?
• När ska beslut fattas angående alternativ nordöst eller nordväst? • Beslut tas angående… den 19 december?
• Skillnad i kostnader för de två alternativen? Öster – flytta igen – beräkningar på det? • Bevara/flytta eller bygga nytt? Står mellan detta?
1. Vad bör prioriteras vid utformandet av en ny stadskärna, vilka möjligheter finns?
Vilka inspirationskällor/visioner ingår i skapandet av den nya stadskärnan, vilka faktorer framhålls som viktigast?
• Vilka funktioner/vad ska prioriteras i centrum?
o Affärsverksamheter, service; badhus, restauranger, mataffärer, apotek, vårdcentral, postservice, underhållning/nöje; teater, biograf, krogar, lokaler, polis, skolor, AMF, medborgarkontor, turistverksamheter,
o Hur långt får man ha till…
• Vilka symbolvärden finns? Byggnader i nuvarande centrum som är värda att
bevara/flytta? Förutom de fem… Finns några planer för var dessa kommer att ligga i de två alt?
• Offentliga rum? Mötesplatser o torg… Hur ser man på det när man har möjlighet att forma? Vilka tankar finns?
• Mönsterstad 2 (Lundbohm, P O Hallman, Ralph Erskine)?
• Klimatanpassning av vägnät, hus etc…? Även utifrån växthuseffekten? • Återskapa typiska Kirunamiljöer eller forma en helt ny framtidsstad? • Den nya tidens ideal; teknik, miljötänkande och hållbarhet?
Vilka är era planeringsideal vid skapandet av ett nytt centrum i en ny mönsterstad och upprätthållandet av två attraktiva centrum?
• Är det högt prioriterat att bevara Hjalmar Lundbohms vision om att bygga utifrån naturens förutsättningar? Samt att även ta hänsyn till nya tider och den senaste tekniken inom kretsloppstänkande och energiförsörjning, d.v.s. även ”ny klimatanpassning”? • Hur införlivas hållbar utveckling i planeringen för ett framtida Kiruna? • Hur definierar du 2000-talets mönsterstad?
• Det nya sametinget i det existerande centrumet? Vad ser du för för- och nackdelar med denna nybyggnation, samt andra nybyggnationer i det nuvarande centrumet?
2. Hur kan man i praktiken skapa ett nytt attraktivt centrum, samtidigt som attraktiviteten bibehålls i den existerande stadskärnan?
Hur planeras det nya centrumet för att göra Kiruna attraktivt även i framtiden? Vad ska finnas där, finns det några riktlinjer om hur det ska/bör se ut?
• Planerar ni att ta hänsyn till/prioritera, några särskilda önskemål och behov i det nya centrumet?
• Innebär en delning av stadskärnan en dubblering av funktioner? o Underlag för olika verksamheter, butiker…
o Hur mkt folk behöver t ex ha flyttat för att ett nytt badhus ska byggas?
Hur arbetar kommunen idag och hur kommer kommunen och inblandade aktörer att arbeta praktiskt, för att upprätthålla dynamiken i det existerande centrumet under hela flyttprocessen, samtidigt som ett nytt levande centrum skapas?
• Ses detta främst som ett problem eller en positiv utmaning/möjlighet?
• 40 – 45 år innan Kirunas kommersiella centrum kommer att beröras av sprickbildningen? Hur är det tänkt att det nya centrumet ska fungera i relation till det existerande? • Nordvästra resp. nordöstra alternativet påverkar?
• Hur kan man undvika att det gamla centrumet förslummas då den kommersiella servicen och ”livet” där successivt flyttas till den nya stadskärnan.
o Samt hur man planerar att hantera den situationen då det inte längre upplevs meningsfullt att reparera eller underhålla byggnaderna i det gamla centrumet? Vad är risken/riskerna med en delad stad?
3. Hur ser dialogen ut mellan kommunen, olika berörda aktörer och intressenter samt medborgarna?
• I hur stor utsträckning kommer kommunen att utnyttja sitt planmonopol?
Har ni någon uppfattning om hur de boende i Kiruna (som främst berörs av flytten) har för inställning till den/flytten?
• Tar människor i Kiruna detta på allvar/ är insatta i problematiken/vad som ska hända? • På vilka sätt involveras kommundeltagarna?
• Ungdomar?
• Enkätundersökning? När kan man ta del av resultaten – när sammanställd?
Hur ser dialogen ut (mellan kommunen, olika aktörer och medborgarna?) Vad framförs som bra, mindre bra, av olika aktörer, angående delade centrumbildningar under flyttprocessen?
• Hur stort inflytande har LKAB?
• Tar LKAB något särskilt ansvar för sina anställda som bor i Kiruna? • Statens inflytande?
• Finns en aktiv debatt idag, och vad handlar den mest om, hur kan man/vi bäst ta del av den?
• Rör debatten idag mest åt vilket håll (nordöst eller nordväst) den nya staden ska förläggas, på bekostnad av att det inte talas så mycket om innehållet i den nya bebyggelsen?
• Anser du att människorna i Kiruna främst ser flytten som en positiv möjlighet eller ett problem?
• Har ni någon uppfattning om vad de boende i Kiruna helst skulle ha i den nya stadskärnan, samt hur man önskar att den utformas?
• Lokala entreprenörer/affärsidkare, har de uttalat några föredragna planer/intressen? • Vägverket, Banverket, Näringslivet, Organisationer, allmänheten…
• På vilka sätt samarbetar näringslivet och kommunen? • Vem ska betala? LKAB/Staten, Kirunaborna…
• Fråga främst för LKAB (staten) och Kiruna el krav från andra håll? Följdfrågor
Tips om andra att intervjua? Bildrättigheter?
Kan vi återkomma om vi har följdfrågor/behöver klargöra något?
Vill du att vi skickar den nedskrivna intervjun till dig sen, så du kan läsa igenom och godkänna det innan vi använder materialet?