Badeck

Den tyska delstaten Hessen antog en lag om en befordringsplan för kvinnor gällande offent-liga tjänster. Lagen föreskrev att inom sektorer där kvinnor var underrepresenterade skulle mer än hälften av tjänsterna vara avsatta för kvinnor. Denna regel gällde dock inte när en viss könstillhörighet var ett oundgängligt villkor för utövandet av en verksamhet. Dessutom fick ett mindre antal tjänster avsättas för kvinnor, om det kunde bevisas att det sannolikt inte fanns tillräckligt med kvinnor som hade erforderliga kvalifikationer. Enligt samma paragraf i lagen skulle vetenskapliga tjänster som tillsattes för viss tid innehas av en andel kvinnor som mot-svarade minst den andel kvinnor som utexaminerades från den berörda fakulteten. I bestäm-melsen som reglerade hur urvalet skulle ske angavs att de sökandes lämplighet,

95 Mål C-409/95 Hellmut Marschall mot Land Nordrhein-Westfalen, p. 29.

96 Mål C-409/95 Hellmut Marschall mot Land Nordrhein-Westfalen, p. 30.

97 Mål C-409/95 Hellmut Marschall mot Land Nordrhein-Westfalen, p. 31.

98 Mål C-409/95 Hellmut Marschall mot Land Nordrhein-Westfalen, p. 35.

ner och yrkeserfarenheter skulle bedömas i förhållande till de krav som den lediga tjänsten ställde. Vid bedömningen av kvalifikationerna skulle färdigheter och erfarenheter som förvär-vats vid hemarbete, i form av vård av barn eller vårdbehövande (familjearbete), beaktas om de hade betydelse för de sökandes lämplighet, kvalifikationer och yrkeserfarenheter. Detta gällde även för familjearbete som utförts som en bisyssla. Tjänsteår, ålder och dagen för senaste befordran skulle endast beaktas om de hade betydelse för de sökandes lämplighet, färdigheter och kvalifikationer.

Utöver ovanstående bestämmelser kom ytterligare tre bestämmelser i Hessens lag att prövas av EG-domstolen. Den första av dessa tre bestämmelser angav att inom kvalificerade yrkesgrupper där kvinnor var underrepresenterade, och staten inte hade monopol på utbild-ningen, skulle åtminstone hälften av utbildningsplatserna tilldelas kvinnor. Den andra bestämmelsen stadgade att i de sektorer där kvinnor var underrepresenterade skulle minst lika många kvinnor som män - eller samtliga kvinnor - kallas till anställningsintervjuer om sådana anordnades, förutsatt att de uppfyllde de föreskrivna villkoren för att inneha den lediga tjäns-ten. Den sista bestämmelsen i lagen föreskrev att hälften av platserna i arbetstagarorganisatio-ner, styrelser och andra organ skulle tilldelas kvinnor.

Georg Badeck m.fl. ansåg att lagen stred mot Hessens konstitution, och väckte talan vid en tysk nationell domstol för att få lagen om befordringsplanen för kvinnor lagprövad. EG-domstolen granskade lagen genom att svara på de fem tolkningsfrågorna som den tyska dom-stolen ställt till EG-domdom-stolen.

Den första frågan den tyska domstolen ville ha svar på var huruvida artikel 2.1 och 2.4 i likabehandlingsdirektivet utgjorde hinder mot tillämpningen av nationella bestämmelser enligt vilka kvinnliga sökande skulle ges företräde inom de delar av den offentliga sektorn där kvinnor var underrepresenterade, när det var nödvändigt för att uppnå de bindande målsätt-ningarna i en befordringsplan för kvinnor. I sin fråga betonade den tyska domstolen att bestämmelserna endast skulle tillämpas när manliga och kvinnliga sökande hade likvärdiga meriter och under förutsättning att något mer tungt vägande rättsligt skäl inte talade emot til-lämpningen av bestämmelserna.⁹⁹ EG-domstolen konstaterade inledningsvis att den tyska lagens utformning inte nödvändigtvis medför att kvinnan automatiskt ska gynnas vid varje urvalsförfarande där två sökande av olika kön har likvärdiga meriter.¹⁰⁰ Vidare konstaterade EG-domstolen att vid urvalsförfarandet ska vissa positiva och negativa kriterier beaktas.

99 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 26.

100 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 28.

digheter och erfarenheter som förvärvats vid familjearbete beaktas om de har betydelse för de sökandes lämplighet, kvalifikationer och yrkeserfarenheter, medan tjänsteår, ålder och dagen för senaste befordran endast beaktas om de har betydelse i detta hänseende.¹⁰¹ Sådana kriterier är i och för sig könsneutrala till sin utformning och kan även komma män till fördel, men gynnar i allmänhet kvinnor. EG-domstolen påpekade att kriterierna uttryckligen syftar till reell jämlikhet - och inte formell - genom att minska faktiska ojämlikheter som kan före-komma i samhället.¹⁰² EG-domstolen konstaterade också att det endast var när sökandena inte gick att skilja åt på basis av kvalifikationerna som kvinnliga sökanden skulle väljas, när detta var nödvändigt för att uppnå målsättningarna i den ifrågavarande befordringsplanen, och inga mer tungt vägande rättsliga skäl talade emot det.¹⁰³ De ”mera tungt vägande rättsliga skälen”

kunde betecknas som samhällsaspekter som saknade anknytning till kön.¹⁰⁴ Hessens lag var därför inte tvingande och ovillkorlig som bestämmelsen i Kalanke-målet.¹⁰⁵ EG-domstolens slutsats blev att artikel 2.1 och 2.4 likabehandlingsdirektivet inte utgjorde hinder mot tillämp-ning av nationella bestämmelser enligt vilka kvinnliga sökande, när manliga och kvinnliga sökande har likvärdiga meriter, inom de delar av den offentliga sektorn där kvinnor är under-representerade skall ges företräde när det är nödvändigt för att uppnå de bindande målsätt-ningarna i en befordringsplan för kvinnor, förutsatt att något mer tungt vägande rättsligt skäl inte talar emot det.¹⁰⁶

Den andra frågan gällde bestämmelsen om de tillfälliga vetenskapliga tjänsterna.

Badeck m.fl. hävdade att denna bestämmelse syftade till att uppnå ett visst resultat avseende könsutjämning och inte till kvinnors lika möjligheter.¹⁰⁷ EG-domstolen höll inte med utan konstaterade att bestämmelsen inte innehöll någon absolut gräns, utan endast hänvisade till hur många personer som hade erforderlig utbildning, och detta betydde att fakta användes för att gynna kvinnor.¹⁰⁸ Detta är tillåtet enligt EG-rätten.

101 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 31.

102 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 32.

103 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 33.

104 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 34 och 35.

105 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 36.

106 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 38.

107 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 40.

108 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 42.

Den tredje frågan gällde bestämmelsen som angav att kvinnor skulle tilldelas åtmin-stone hälften av utbildningsplatserna inom kvalificerade yrkesgrupper där kvinnor var under-representerade och där staten inte hade monopol på utbildningen. EG-domstolen konstaterade inledningsvis att det var fråga om utbildningsplatser och inte tjänster som förbehölls kvin-norna. Utbildningsplatserna skulle hjälpa kvinnorna att meritera sig så att de sedan kunde erhålla kvalificerade tjänster i den offentliga sektorn.¹⁰⁹ EG-domstolen fortsatte med att konstatera att män inte definitivt uteslöts från utbildningen eftersom bestämmelsen endast gällde utbildningar där staten inte hade monopol och motsvarande utbildning således fanns att tillgå inom den privata sektorn.¹¹⁰ EG-domstolen slog fast att åtgärderna var avsedda att avlägsna orsakerna till att kvinnor har mindre möjligheter att få arbete och att göra karriär.

Sådana åtgärder är tillåtna enligt artikel 2.4 såsom åtgärder som syftar till att förbättra kvin-nors möjligheter att konkurrera på arbetsmarknaden och att göra karriär på samma villkor som män.¹¹¹

En bestämmelse som vid likvärdiga meriter garanterar att kvinnor kallas till anställ-ningsintervjuer, främjar lika möjligheter för kvinnor och män i den mening som avses i artikel 2.4 i direktivet, enligt EG-domstolen.¹¹² Eftersom bestämmelsen inte eftersträvar ett bestämt resultat - anställning eller befordran - utan den erbjuder kvinnor ytterligare möjligheter för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden och deras karriär, hindrar inte artikel 2.1 och 2.4 likabehandlingsdirektivet denna bestämmelse.¹¹³

Den sista frågan gällde bestämmelsen om kvotering av kvinnor i arbetstagarorganisatio-ner, styrelser och andra organ. EG-domstolen fann att denna bestämmelse inte var bindande, och dessutom skulle den inte tillämpas på uppdrag som tilldelades genom val.¹¹⁴ EG-rätten utgjorde därför inget hinder mot denna typ av bestämmelse.

Domen i Badeck-målet harmonierar med domstolens tidigare avgörande. EG-domstolen ger återigen uttryck för att nationella regler om positiv särbehandling är tillåtna om de ”inte automatiskt och ovillkorligt ger företräde åt kvinnor som har meriter som är

109 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 52.

110 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 53.

111 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 54.

112 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 62.

113 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 60 och 63.

114 Mål C-158/97 Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, p. 65 och 66.

diga med deras manliga konkurrenters, och om det görs en objektiv bedömning av ansökning-arna med beaktande av samtliga sökandes personliga förhållanden.”¹¹⁵ I Badeck-målet öpp-nade EG-domstolen också för möjligheten att beakta icke-traditionella meriter.