Jag kommer nu att gå igenom några olika typer av kunskaper eftersom jag tycker att det är viktigt att reda ut hur eleverna lär sig och vilka typer av kunskaper de införskaffar sig. Därefter kommer jag att tolka några styrdokument ur Lgr11 som stödjer det jag vill lära ut till eleverna.
3.1. Kunskapstyper
Det finns två primära typer av kunskap som vi människor använder oss av dagligen för att få livet att fungera. Den ena typen är den kognitiva teoretiska kunskapen och den andra är den praktisk kunskapen (Bronäs och Runebou, 2016, s. 21-22). ”… »Teoretisk« betyder kunskap om hur något förhåller sig och »praktisk« betyder kunskap om hur man bör gå tillväga för att nå ett visst resultat…” enligt Bronäs och Runebou (2016). Dessa två typer av kunskap är separata men används nästan alltid tillsammans. Till exempel kan man inte skriva ner en matematisk lösning utan att använda praktisk kunskap i form av att skriva med en penna eller tangentbord. Detsamma gäller rytmer och toner, man kan inte klappa eller sjunga musik utan att praktiskt vara kapabel till det med hjälp av sångförmågan, händer eller instrument. Man måste också ha en teoretisk insikt om hur det ska låta för att det ska fungera. Med andra ord så måste man använda både teoretisk och praktisk kunskap för att utföra en medveten handling.
Den kognitiva kunskap som vi besitter finns i hjärnan och definieras som teoretisk kunskap.
Den här typen av kunskap innefattar tankar angående hur man ska gå till väga för att i ett senare skede agera, till exempel att man vet hur man bygger en båt, hur en cylinder fungerar eller hur ett musikstycke artar sig rent harmoniskt och rytmiskt (Bronäs & Runebou, 2016). Den här typen av kunskap tillåter oss att illustrera upp problem i huvudet som vi sedan kan bearbeta för att fundera ut en lösning med hjälp av tidigare erfarenheter. Genom att fundera ut och föreställa oss olika scenarion kan vi åskådliggöra en teori om hur problemet ska lösas. Sedan är det ju självklart att teorin inte alltid stämmer överens med verkligheten men det är då man börjar använda sig av praktisk kunskap för att verkställa teorin.
3
Den praktiska kunskapen är färdigheter vi lär oss med hjälp av händerna, kroppen och olika verktyg. Kunskapen innefattar fysiska handlingar som leder till att något reagerar på vår handling enligt Bronäs och Runebou (2016). Det kan handla om allt från att bygga hus till att slå an en pianotangent för att få fram ett ljud. Att lära sig praktiska handlingar kräver ofta egenskaper som finmotorik, styrka och muskelminne. Processen att införskaffa sig praktisk kunskap kräver ofta en hel del träning, till exempel att lära sig att spela ett instrument. Även om man besitter den teoretiska kunskapen inom till exempel musik tar det lång tid att bemästra ett nytt instrument rent praktiskt. Det går dock mycket mycket fortare om man förstår det teoretiska. Som sammanfattning kan man säga att både teoretisk och praktisk kunskap samspelar i symbios och är nödvändigt för att vi medvetet ska få saker att hända.
3.2. Medierande verktyg
Ett mycket viktigt medel vi människor använder är språket. I språket ingår även de psykologiska redskapen siffror, alfabet och symboler, vilket bidrar till att språket blir en kunskap i sig. Eftersom språk tar lång tid att lära sig och man måste veta hur man ska använda ett för att kunna säga att man behärskar det så är det en kunskap i sig. Det finns många olika språk och man kan inte tala ett utan att ha kunskap om det. Man kan ha kunskap om ett språk men det används primärt till att förmedla våra kunskaper och uppfattningar till varandra. Detta gäller både lärare och elev om vi pratar språk som redskap i skolan (Säljö, 2011, s. 163). Språket är en primär del i praktiken då man använder det på många olika sätt. Det hjälper våra medmänniskor att bilda uppfattning och diskutera kring problem för att hjälpas åt att komma fram till en lösning (Säljö, 2011, s. 163). I den här undersökningen syftar jag på språket som ett medel att förmedla information till eleverna.
När man pratar använder man rösten för att säga saker, men den har fler egenskaper än bara språket i sig. Röst och sång har använts av oss människor ända sedan vår uppkomst. Vi har använt både språk och olika röstlägen för att utrycka vad vi känner eller tänker. Rösten har olika tonhöjder och det kan förmedla mycket i kombination med tal eller sång. Min poäng med det här är att det tonala språket också existerar i kategorin språket. När jag skriver det ”tonala språket” så syftar jag på att vi har olika röstlägen som tillåter oss att sjunga olika toner. Precis som när det gäller svenska som språk har vi musiker ett slags grammatiskt system för toner och ackord, bara att vi inte använder ord på samma sätt. Alltså kan man säga att sång både är ett sätt att förmedla det vi vill säga och ett tonalt språk som man måste ha kunskap inom för att behärska. Genom att skifta mellan tal och sång kan vi förmedla känslor med både ord och toner, liksom beskriva hur något ska låta eller uppmärksamma andra tankar kring musiken som ställs av eleverna eller påpekas av lärare via sång. I min undervisning kommer vi att använda sång som ett medel för att sjunga toner och melodier samt etablera vart man hittar tonerna i notsystemet.
Slutligen har vi ett sista verktyg som vi använder för att utrycka oss själva, vilket är musikinstrumentet. Verktyget som musiker använder mest i deras vardag är just deras musikinstrument. Instrument kan ses som ett av musikers främsta sätt att kommunicera med varandra i musikaliska sammanhang, till exempel under spelningar, repetitioner och konserter.
Eftersom musikinstrument i grund och botten bara är ett materiellt verktyg, även kallade artefaktorer (Säljö, 2011, s. 163), som är underordnade vårt tal och tänkankande, fungerar det
4
endast som ett hjälpmedel att förmedla det vi har inombords, eller det vi vill säga med musiken.
Det är främst genom tal och teoretiska tankar som vi kan framföra våra uttryck genom olika instrument (Säljö, 2011, s. 163). På så sätt får vi ytterligare ett verktyg att hantera och använda på ett pedagogiskt sätt för att kommunicera med andra. Till exempel om man ritar upp hur ett ackord ska låta rent teoretiskt för att sedan förklara det med hjälp av språket så kanske det är otillräckligt för att eleven ska förstå. När det händer har vi musiker stöd av en tredje parameter som kan hjälpa oss att förklara hur det ska låta, vilket är att praktiskt visa med hjälp av instrument.
Vi kommer att använda alla dessa redskap och kunskapstyper i min undersökning förutom verktyget instrument. Man får olika resultat beroende på hur man använder dessa olika kunskapstyper och redskap. Genom att praktiskt öva på teorin med hjälp av handklappningar och rösten kommer jag försöka få eleverna att etablera en bra rytm och pulskänsla som sätter sig i ryggmärgen. Genom att praktiskt öva på det här får man ett bättre utförande som sen i sin tur kommer gynna den teoretiska kunskapen. Anledningen till att jag tar upp kunskapstyper och olika medierande redskap är för att jag tror det kommer hjälpa mig i min undersökning att ta reda på vilken typ av kunskap och vilka redskap eleverna har utvecklat efter lektionerna. Med hjälp av den infon kan jag sedan analysera kring den egna praktiken och vad som skulle kunnat bli bättre. Till exempel om jag vet vilka typer av kunskaper vi har fokuserat på att införskaffa varav resultaten inte blev lovande så kan jag gå tillbaka och reflektera kring vad som saknades.
Efter lite reflektion kan jag avgöra om det behövs mer fokus på till exempel praktiska övningar eller språkliga förklaringar för att förbättra elevernas resultat. Jag kommer använda det här när jag redovisar mina resultat då jag tror att det kommer hjälpa mig att få reda på vilka övningar och metoder som var mest framgångsrika samt identifiera vilken typ av redskap som var mest framgångsrik i vilket syfte.
3.3. Lgr11
Enligt lgr11 ska elever utöva och ha kunskap om ”Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.” varav rytm, tonhöjd och olika musikaliska symboler samt beteckningar kommer bli mitt fokus. Det står också i lgr11 att man ska känna till ”musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.”
Jag kommer gå igenom notsystem, noter och olika symboler som är vanligt förekommande i noter. Jag ser på det här som att lära sig ett helt nytt språk. Vi kommer då gå igenom allt jag anser är nödvändigt för att få eleverna att bilda en uppfattning om hur noter fungerar genom att ha mycket kommunikation. Då min undervisning kommer grunda sig på mycket kommunikation och diskussioner mellan lärare och elever är helklass en idealisk situation där vi kommer få höra många olika tankesätt och uppfattningar. Vi kommer ha en kommunikativ undervisning där vi hjälps åt att lösa notexempel tillsammans med röst och handklappning vilket ingår i Lgr11, där det står: ”… kommunicera egna musikaliska tankar och idéer…”. Med det menas främst från mitt perspektiv att jag kommer fokusera på att svara på enskilda elevers tankar för att sedan klargöra frågan för hela gruppen. Genom att belysa en elevs funderingar kan man hjälpa många andra elever som förmodligen har liknande funderingar och problem.
Från elevens perspektiv tolkar jag det som att de ska få möjligheten att utrycka sin kreativitet
5
musikaliskt. Jag använder mig av Lgr11 styrdokument i min undervisning för att jag vill förankra mitt utvecklingsarbete till skolans mål och riktlinjer.