Här nedan redovisar jag rådata från insamlingsprocessen.
8.1. Enkät 1
För att få reda på var någonstans eleverna tycker att de ligger i teoretiska kunskaper så ställde jag fyra frågor angående hur säkra de känner sig på de teoretiska momenten vars svar angavs på en likertskala där 1 är dålig koll och 4 är mycket bra koll. Resultaten visade procentuellt att fler av eleverna valde att lägga sig på de lägre svarsalternativen, alltså 1 eller 2 på likertskalan.
59 % av alla svarsresultat låg på den lägre sidan alltså 1-2, medan 41 % låg på svarsalternativ 3-4. En skevhet man kan tänka på är att vissa kanske inte svarade helt seriöst och kryssade i 4 på alla frågor även fast de inte ligger där, eller att de inte riktigt förstod frågan korrekt trots att
18
jag förklarade och försökte tydliggöra alla ord och begrepp. Därefter frågade jag ifall de har fått någon musikundervisning innan gymnasiet, svarsresultaten visar att 65.52 % av alla eleverna inte hade fått någon medan 34.48 % svarade att de har haft någon typ av musikundervisning, till exempel pianolektioner eller ordinarie undervisning som liknar den vi har på skolan.
På de nästkommande frågorna har jag frågat om hur de tycker att musiklektionerna funkar och ifall de känner att de lär sig något varje lektion. Majoriteten av eleverna tycker att musiklektionerna fungerar bra och att de lär sig något varje gång. En elev skriver att han tycker det funkar bra när de spelar instrument och skiftar mellan olika instrument. En annan skriver att lektionerna verkligen förbättrar hennes förståelse för musiken. Det verkar generellt sett som att lektionerna har funkat bra innan jag började testet, vilket är en stabil grund att bygga på. Jag fick även in några svar om saker som ”Ivan” och ”Isa” tycker att man skulle kunna ha mer utav.
”Ivan” skriver att han tycker allt går bra men att han anser att de borde ha mer praktik i undervisningen. ”Isa” skriver på samma fråga att hon skulle vilja införskaffa sig mer teoretiska kunskaper, ”Isa” har spelat piano i tre år enligt enkäten.
Jag har också frågat efter vad de tycker är svårt, lätt och roligt. Svaren blev väldigt blandade men det finns ett tydligt mönster, de flesta tycker att det är svårt med teori och att spela instrument enligt enkätsvaren. ”Joar” skriver att han tycker det är svårt att spela olika instrument men han framhäver också att det är det roligaste med musikundervisningen. Det här svaret är inte så oväntat då målet med all teoretisk lära inom musik är att kunna använda det till att spela instrument eller sjunga. Ett annat intressant svar jag fick var en person som tyckte att det roligaste var att lära sig något nytt oavsett vad det är, vilket jag ansåg var väldigt roligt att höra då musik handlar om nyfikenheten till att lära sig olika saker och bekanta sig med nya ljud. Att experimentera med rytmik och lära sig nya rytmer var något ”Alex” tyckte var roligt då han sa att det roligaste med undervisningen var att höra olika och växlande rytmer i låtar. Det som de flesta tyckte var svårast var teori. ”Isadora” skrev att hon tyckte det svåraste var rytmer i noterad form samt olika symboler varav klaver, taktart och notvärden var några av dem.
I det stora hela visade svaren att nästan alla tyckte att ämnet musik var riktigt roligt, men det roligaste för de flesta var att spela instrument. De flesta tyckte således att teorin och instrumentspel var det svåraste inom ämnet musik. På vissa enkäter framgick det att personen i fråga hade fått tidigare undervisning i musik och de eleverna tyckte att den teoretiska biten var den lättaste tillsammans med att spela instrument.
Den sista frågan på enkäten handlade om vad eleven hade för mål med musiken. Majoriteten av eleverna hade som mål att de ville lära sig något instrument. Instrumenten som nämndes mest var piano och gitarr. Det fanns därtill en hel del elever vars mål var att sjunga bra. Ett svar från “Emilia” löd: “To make my voice sound good to the music that I love to sing along to”.
Det dök även upp andra oväntade svar, till exempel ville någon lära sig att dansa. Något som var lika eftertraktat hos eleverna som att lära sig instrument var betyg och att generellt lära sig mer om musik. Eleverna skrev ofta att de ville få mer kunskap inom ämnet musik. Därefter skrev majoriteten av eleverna också att deras mål med musiken var att uppnå bra betyg i ämnet, vilket verkade vara viktigt för dem.
19
8.2. Enkät 2
Första frågorna handlade om huruvida eleverna har lärt sig något av de avista-baserade lektionerna samt ifall de tycker att de fått förbättrad teoretisk kunskap. 89.66 % svarade ja eller att de till och med har fått mycket bättre kunskaper och notläsningsförmåga. De som svarade nej var frånvarande från lektionen innan, vilket ledde till att de inte kunde ta del av hela paketet på samma sätt som de som var närvarande. ”Kalle” skriver att han har lärt sig mycket mer än han visste innan lektionsserien började, han skriver också att han har lärt sig fler grundkunskaper i ämnet musik. En annan elev sammanfattar kort vad han har lärt sig av lektionerna, vilket visar på att han har fattat konceptet och de väsentliga delarna av min undervisning. Sammanfattningsvis visar svaren på att majoriteten har lärt sig mycket samt att de flesta känner sig mycket säkrare på noter och rytmer. Bara några få elever angav att de inte hade lärt sig så mycket av notläsningen.
När vi sedan kommer till följande frågor som handlar om det var lätt eller svårt att hänga med samt vad som var lätt och svårt så svarade majoriteten att det var lätt att hänga med. Jag fick mycket bra kritik för att jag förklarade väldigt tydligt och bra. Här följer ett svar från ”Emely”
i Grupp 2. ”Jag tycker att det var lätt, Daniel förklarar så bra att jag förstår direkt.” Tydligheten och strukturen jag hade i mitt upplägg visade sig vara effektivt. Men det fanns också de som fann det svårt att hänga med. Motiveringarna gällde huvudsakligen att teorin och noterna var svåra, samt stök bland vissa elever som gjorde det svårt för resten av klassen att koncentrera sig. Stina i grupp 1 skriver att teorin var lätt att lära sig men att det var svårt att koncentrera sig eftersom vissa elever pratar och stör lektionen. Det här är något som också dök upp en del i grupp 3s svar angående vad de tyckte var svårt. Ett svar jag fick av ”Andreas” var att han tyckte notvärden var svårt att komma ihåg men han tyckte det var lätt att klappa med när han känt igenom rytmen ett par gånger. Han menade också på att teorin var svår i början men blev mycket lättare att förstå efter lektionsserien. Han var inte den enda eleven som gjorde det utlåtandet.
Nästa fråga handlade om ifall eleverna hade kul under min lektionsserie. 90 % svarade att de hade kul vilket gläder mig då jag vet att teorilektioner kan vara långa och tråkiga samtidigt som de är väldigt svåra, vilket inte är den bästa kombinationen, men trots det fick jag väldigt positiv feedback. Den andelen som inte tyckte det var kul eller bara ganska kul ville ha mer instrumentpraktisk undervisning. Anledningen till att jag bestämde mig för att inte köra med instrument utan bara klapp och sång var för att jag ville att allt fokus skulle läggas på teorin samt att få eleverna att känna puls och rytm rent kroppsligt. Att tillföra ett instrument till eleverna skulle bli ett extra moment som för bort ljuset från det jag försöker uppnå med min undervisning och undersökning. Jag fick även in en hel del svar där eleverna skrev att de tyckte det roligaste i undervisningen var klapp- och sångövningarna.
Det sista jag frågade efter i enkäten var vad som kunde ha förbättrats. De mest populära svaren jag fick handlade om elevens egen prestige eller instrumentanvändning. Många tyckte att det var bra som det var men många ville ha med instrumentpraktik åter igen. Elever som skrev angående teorin påpekade ofta vilka moment de själva skulle vilja bli bättre på. Här var resultaten väldigt blandade. ”Agnes” skrev att hon ville lära sig ännu mer om teorin, alltså en fortsättning med mer avancerade rytmer och melodiläsning medan ”Sten” skrev att han behövde mer tid för förklaringar över det vi höll på med, vilket påvisar att eleverna låg på olika nivåer
20
och hade olika behov. Det här var något jag ständigt bearbetade med hjälp av Rönnermans (2012) modell för aktionsforskning då jag ständigt reflekterade över min praktik i efterhand för att planera nya strategier för min nästkommande praktik. Jag försökte på så vis tillgodose att alla elever fick sina behov uppfyllda för inlärning. Som jag noterade ovan var det många elever som skrev på den här frågan att de ville praktisera detta med instrument. Generellt sätt så var alla elever sugna på att spela instrument på lektionerna, speciellt när man är i ett rum fullt av roliga instrument.
8.3. Loggbok
De olika grupperna var olika koncentrerade och deras humör skiftade dag till dag, vilket är fullt normalt och något jag var tvungen att anpassa mig efter på bästa möjliga sätt. Det jag märkte var att grupp ett och två var mer fokuserade på undervisningen än grupp tre vilket sedan visade sig i provresultaten. Något som funkade bra var att visa rytmer som de redan kände igen. De hade enklare att koppla till notbilden och att förstå noternas längd när det handlade om låtar som de känner igen. På så sätt märkte jag att deras intresse ökade och att de klappade ensamma efter lektionen. Melodier som folk gillar har en tendens att stanna kvar i huvudet vilket jag valde att utnyttja. Många elever relaterade rytmlängden till låten vilket i sin tur ledde till mer förståelse för notbilden. Eleverna tyckte det roligaste var att klappa till låtar och att sjunga men jag märkte också att de tyckte det var roligt när de fick en utmaning som inte var för svår men ändå krävande. Jag märkte att de blev glada inombords när de sedan kunde klappa en rytm ordentligt. Generellt sätt var den bästa metoden praktiskt utövande av olika moment, när jag applicerade lite variation på övningarna i form av att klappa till låtar ibland samt sjunga påpekade eleverna att övningarna blev roligare. I loggboken finns observationer och bedömningar angående hur bra eleverna presterade på provet, jag kommer inte redovisa dem här utan de redovisas i rubriken nedan.
8.4. Sammanställning av provresultat
Resultaten jag fick från det muntliga provet visade tydliga förbättringar i varje grupp. Även om resultaten skiftade mellan grupperna samt mellan eleverna så visade det sig att de flesta verkligen hade förbättrat sin notläsningsförmåga. Jag hade proven i tre grupper och ska nu redovisa varderas resultat. Jag har valt att redovisa resultaten per grupp eftersom alla grupperna har olika antal elever samt att alla grupper hade skiftande klassdynamik. En grupp var till exempel mer stökig än de andra grupperna vilket påverkade elevernas koncentrationsnivå. De två andra grupperna var ganska koncentrerade under lektionerna. Det här bidrog till att alla grupper fick lite varierade resultat, anledningen till att jag redovisar resultaten per grupp är för att få så rättvist resultat som möjligt.
8.4.1. Grupp 1
Första provet: Utförandet av provet gick inte så bra och provet övergick snabbt till att bli undervisning i notvärden och puls. Elevernas resultat blev inte heller bra eftersom de inte riktigt kunde hålla pulsen och inte var säkra på notvärden. Det fanns två elever som kunde lite mer än de andra och då presterade bättre på provet än de andra. Saknaden av en stabil kunskapsbas inom musik var anledningen till att provet inte gick så bra. Trots det var eleverna ganska fokuserade och tämligen intresserade. Vi började sedan att noggrant gå igenom notvärden,
21
taktart, puls och hur många noter som får plats i en takt. När vi sedan gick vidare till del två i provet som var avista i sång så hade eleverna svårt att sjunga rätt ton, de förstod inte principen om hur de skulle läsa tonhöjder i notsystemet. Även detta gick över till övningar för att de skulle begripa hur det fungerar att läsa toner. Efter lite arbete började vissa av eleverna begripa principen. Resultatet efter första lektionen och provet var att eleverna hade låg kunskapsbas inom notläsning och inte presterade bra på provet.
Andra provet: Rytmerna hade gått lite bättre samt att eleverna kunde svara snabbare på notvärdena och deras namn. De hade införskaffat sig en större förståelse för notvärden och deras namn. De klappade lite bättre nu på andra provet än föregående vilket visar en förbättring av kunskap. Tonlägen var fortfarande svåra för eleverna att greppa, men en av dem lyckades fullt ut när han sjöng ensam på a vista utan att ha hört melodin innan. De övriga kunde sjunga med efter att ha hört melodin några gånger samt när jag spelade med. Tonlägen är lite mer svårbegripligt då det kräver lång tids träning för att etablera en bra förståelse för hur toner funkar, men med tanke på den korta tiden vi hade tillsammans var provresultaten ändå goda.
De var mer nyfikna den här gången och ville lära sig nya symboler som jag ritade upp på tavlan vilket visade ökat intresse än föregående gången. Det här gäller generellt sätt en del av eleverna, resultatet av provet visade medelkunskapen har klart höjts för de flesta.
8.4.2. Grupp 2
Första provet: Jag genomförde allting med samma upplägg som grupp 1. Eleverna kunde svara på några frågor angående notvärden men de hade inte bra koll på symboler som taktart, nothuvud och taktstreck med mera. Eleverna hade lite svårt att hålla en stabil puls samt att rytmerna inte heller blev korrekt klappade på provet. Jag observerade att gruppen var lugn och koncentrerad samt verkade vilja ta egna initiativ. Eleverna presterade inte så bra på avista-läsningen av sångmelodier heller, men ju mer vi övade desto bättre blev det. När vi sedan gick igenom tonhöjder efter provet så lyssnade eleverna ganska noga på min korta redovisning och sjöng sedan C-Durskalan. De jobbade bra på lektionen när vi gick igenom allt och efter lite träning så gick notläsningen mycket bättre enligt mina observationer. Första provet resulterade i att grupp 2 inte hade jättegoda förkunskaper inom avista-läsning och presterade likartat.
Eleverna hade svårt att få till rytmerna korrekt och fixade inte att läsa melodin på avista. Dock märkte jag tydligt att majoriteten av eleverna förbättrades väldigt fort samt att de verkade genuint intresserade.
Andra provet: Vi började med att gå igenom notvärden och olika symboler som förekommer i notbilden. Eleverna svarade rätt på allt vilket visar att de har förstått. Sedan gick vi vidare med avista på rytmer, många klarade det helt felfritt vilket överträffade mina förväntningar med tanke på den korta tiden vi har tränat. Jag lät även en frivillig elev att komma fram till tavlan för att skriva en egen rytm på två takter vilket resulterade i att hen skrev den nästan helt korrekt.
Vi klappade sedan rytmen tillsammans på avista och det funkade bra, eleverna tyckte också att det kändes bra. Melodi-avista gick även bättre den här gången trots att det är svårt och kräver en mycket träning. Resultaten av rytmdelen av provet var enligt mig mycket goda och alla eleverna hade införskaffat sig en bättre förmåga att läsa avista då märkbara resultat uppkom efter sådan kort tid.
22
8.4.3. Grupp 3
Första provet: Resultaten från den här gruppen i helhet var inte så goda men det fanns ett fåtal elever som var ganska duktiga och kunde klappa rätt rytm på avista-provet. Potential fanns bland eleverna men klassen var ganska stökig vilket ledde till koncentrationssvårigheter för många elever. Jag noterade att det existerade en stor klyfta mellan elevernas olika kunskapsbaser vilket lede till att visa elever var understimulerade samt att vissa hade väldigt svårt att hänga med, vilket också kan ha påverkats av den stökiga stämningen i klassen. Som jag nämnde ovan fanns det elever som hade lite koll och presterade helt okej på provet då de hade en fungerande stabil puls och kunde klappa rytmerna någorlunda bra. Sångavista gick sådär på provet men efteråt när vi jobbade på det och sjöng C-durskalan samt sjöng efter notbild samtidigt som jag spelade med gick det bättre. Det verkade som om de flesta började förstå principerna för notläsning efter lite övning. Eleverna frågade mycket och ville göra sig delaktiga i undervisningen samt att det verkade som om många ville få kunskap mer inom ämnet. Efter genomgång av olika rytmer och symboler blev resultaten successivt bättre generellt sätt, men de eleverna som var lite stökiga fick inte lika mycket progression jämfört med dem som försökte koncentrera sig. Provresultatet visade att ett fåtal elever gjorde ganska bra ifrån sig på provet medan majoriteten inte presterade bra. Resultatet visade att vissa kunde genomföra provet med goda resultat medan vissa inte hade någon aning om hur man läser noter samt vad olika symboler betyder. Gruppen var stor vilket resulterade i att eleverna hade lite olika uppfattningar om hur snabbt pulsen skulle gå. Efter lite genomgångar och träning visade det sig att många lärt sig en hel del nya saker som de inte kunnat tidigare, dock gick processen lite långsammare än hos de två andra grupperna på grund av några stökiga elever enligt mina observationer.
Andra provet: Eleverna kunde svara rätt på de flesta frågorna jag ställde angående notvärden och de olika symbolerna som används i notsystem. Rytmklappningen gick bättre på det här provet än föregående men de var inte helt solklara från alla håll, vilket visar att en del elever har fått förbättrade kunskaper inom notläsning. Det ska dock nämnas att det fanns några elever som hade bra koll på läget och klappade ganska korrekt. Tonlägena var fortfarande ganska svåra att läsa på avista i sångprovet, speciellt då det fattas koncentration hos vissa elever, men övriga elever visade en liten förbättring även inom toner. Resultaten visade att gruppen som helhet hade utvecklats en del inom notläsningskunskaper men inte lika mycket som de två andra grupperna. Rytmförståelsen och tillvägagångssättet för att läsa noter har förbättrats men de hade fortfarande lite svårt att hålla en gemensam puls vilket också kan bero på att den här gruppen var den största. Det fanns några elever som presterade rätt bra och som visade att de har förståelse för hur man läser avista. Majoriteten av eleverna har visat att de har utökat sin kunskapsbas till viss del.