• No results found

Jag kommer att använda mig av John Deweys teoretiska aspekter i min undervisning. Deweys teorier är kopplade till demokratin vilket passar utmärkt för den här typen av undersökning eftersom svenska utbildningssystemet är demokratiskt utformat. Demokrati enligt Dewey (2004, s. 154) är en livsföring som är till för att gynna individers enskilda åsikter samt gemenskapen mellan människor i samhället. Tanken är att alla individer ska ha egna åsikter och tankar som i sin tur bidrar till samhällets utveckling och anpassning. Det här för i sin tur med sig att alla ska ha rösträtt och ha rätten att göra egna val som sedan kommer etablera hur individen utvecklas. Poängen med demokratin är att vi tillsammans ska skapa en gemenskap i samhället som ska göra att vi kan leva tillsammans. ”Demokratins grundval är tron på människonaturens möjligheter, tron på den mänskliga intelligensen och på betydelsen av den samverkande erfarenheten.” (Dewey, 2004, s. 155). Demokratin bygger på en tillit för alla individer där strävan är att vi ska bygga upp samhället tillsammans. I vardagssituationer påverkas vi en hel del av det här tankesättet. När det kommer till barn så har alla rätt att utrycka sig som de vill, inte behöva stå ut med mobbing, bli behandlade som alla andra samt rätt till en utbildning. Dessa saker gäller även vuxna men när det kommer till barn så är det extra viktigt att de får synas och höras i skolmiljön för att skapa sin egen identitet och åsikt. När man handlar demokratiskt i klassrummet står värdegrunden högt i fokus, då alla är lika mycket värda. I realiteten betyder det att man ska se till att alla barnen får visa vad de kan och att man fördelar hjälpen jämnt utefter behov så ingen blir utanför. Elevernas egna intressen och attribut ska också uppmuntras då det är en del av identitetsskapandet. Dewey (1948, s. 35-36) menar på att samhället är ständigt i rörelse och utvecklas hela tiden. Han hävdar att demokratin är en livsstil och mänsklig rättighet som måste följa samhällets ständiga utveckling. Detta är också något som gäller skolan och utbildningen, den måste också gå hand i hand med samhällets ständiga rörelse för att demokratin ska fungera. Den här teorin kan jag förankra med att musiken är en ständigt föränderlig social aktivitet där man måste ha koll på vilken musik som är populär i samhället eller vilka artister och stildrag som är populära inom en viss genre för att sedan kunna bli verksam och påverka musiken i samhället.

Individen ska besitta de kunskaper och färdigheter som anses vara nödvändiga för att bli en god demokratisk medborgare som kan leva i symbios med det demokratiska samhället. Han anser att det i sin tur är vår uppgift som pedagoger att bidra till att eleverna införskaffar sig en intellektuell och moralisk hållning (1948, s.54). Dewey skriver att:

Kärnan i demokratien som livsföring synes mig vara kravet att varje vuxen människa skall medverka att skapa de värden, som bestämmer den mänskliga sammanlevnaden – något som är nödvändigt både ur synpunkten av allmän social välfärd och med hänsyn till

personlighetens fulla utveckling (1948, s. 49).

Att varje individ ska vara med och bestämma är något som är nödvändigt för att utveckling ska ske hos eleverna. Genom att vara aktivt medverkande och ha en åsikt som hörs utvecklas vi i samspel med varandra i demokratisk anda. Det hela blir som ett samspel mellan människor som

6

för nya idéer framåt, håller varandra upplysta samt bidrar till att man kommer överens om en gemensam ståndpunkt som då är svaret på majoriteten av medborgarnas röster. Jag att kommer använda mig av Deweys demokratiska modell som innefattar kommunikation, allas lika värde och ett behov av aktivt medverkande, vilket skapar en demokratisk gemenskap. En gemenskap där man hela tiden utvecklas och tar hänsyn till nya åsikter och fakta leder i sin tur till att samhället går framåt och att den nya generationen har möjlighet att ta del av kunskapen och ansvaret. Dewey påpekar att ”Om aktivt medverkande inte tillåts, avtrubbas lätt intresset och ivern hos de utestängda. Följden blir en motsvarande brist på ansvarskänsla” (1948, s. 56).

Aktivt medverkande innebär att eleven ska vara aktiv och initiativtagande i undervisningen, liksom att personen ska få chans att komma till tals i samma utsträckning som andra medverkande. Den här aspekten är viktig inom musik och samspel då alla har sin specifika stämma där var och en har ett stort ansvar för att stycket ska fungera. En hög självkänsla och stort initiativtagande är något som är nödvändigt på individnivå för att få en orkester eller ett band att fungera. Detta förankras starkt med Deweys ideal där alla ska få en känsla av tillhörighet. Jag kommer därför genomföra alla mina övningar i helklass där jag ser till att alla är konstant aktiva och bidrar till att noterna och rytmerna klappas eller spelas samtidigt.

Dewey (2004, s. 76) menar på att ”barnen är redan intensivt aktiva och frågan om undervisning blir frågan om att ta vara på dessa aktiviteter och ge dem inriktning” vilket jag tolkar som en ömsesidighet lärare och föräldrar måste ha för barnen. Man måste se barnens behov och sedan låta dem utforska olika saker de visar intresse för själva så att de kan hitta lösningar på problem och bilda en medvetenhet om vad som funkar och vad som inte funkar. Dewey (2004) framhåller att kunskap inte uppstår förrän barnen fått praktisera detta. Deweys kända uttryck learning by doing är en viktig ståndpunkt i barnens utveckling då han säger att idealhemmet och skolan ska bestå av att man har aktiva diskussioner med barnen och svarar på deras frågor samt rättar deras feltolkningar. Learning by doing betyder att man lär sig när man praktiskt får undersöka och göra något. Genom att utföra saker lär man sig hur det funkar. Barnen ska enligt Dewey (2004, s. 75) också ha tillgång till ett kreativt rum där de kan bygga och undersöka saker av intresse. Fritt experimenterande var något han värderade högt vilket jag också kommer tillämpa när vi testar oss fram genom olika rytmer. Fritt experimenterande innefattar att individen ska få testa sig fram och på egen hand utforska fenomen för att lära sig hur det fungerar, vilket sker med hjälp av en lärares guidning som för in eleven på rätt spår. Min idé är att eleverna ska få testa och känna sig fram genom rytmerna för att utveckla förståelsen för notlängder och tonlägen på ett sätt där vi har mest praktiska istället för passivt lyssnande lektioner.

För att få kunskap via Deweys begrepp inquiry måste man ha ett problem eller en undran om något. Man testar och experimenterar sedan för att hitta en lösning på problemet, men under vägens gång kan mycket annat hända, till exempel att man får en annan reaktion av någon handling eller att resultatet blir oväntat. Det viktiga är processen och allt man lär sig på vägen och inte målet i sig (Dewey, 2004). När man har nått målet eller en alternativ lösning på problemet har man införskaffat sig nya insikter och kunskaper i kunskapsbanken som sedan kopplas till de tidigare erfarenheter man haft, vilket bidrar till en ökad medvetenhet och förbättrad problemhanteringsförmåga. Dewey (2004) menar att fokuset ska ligga på processen, inte målet, då inlärningen sker under processperioden.

7

Dewey (1948) menar att om man undervisar ett ämne för barn utan att koppla det till deras vardag och egna erfarenheter riskerar kunskapen att hamna i en separat sektion i kunskapsbanken, vilket medför att de inte kommer förstå lärdomen till fullo då de bara matats med information utan att ha arbetat med den praktiskt. Om detta sker är risken stor att de inte har behärskat det de fått lära sig och att det blir en avlägsen kunskap som inte har någon relation till deras världsbild vilket Dewey påpekar i följande citat, ”Jag tror slutligen att utbildning måste ses som en fortgående rekonstruktion av erfarenheter, att utbildningens process och mål är en och samma sak.” (Dewey, 2004, s. 52). Dewey menar att man måste bygga på kunskap utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att uppnå framgångsrik undervisning. En parallell till det här fenomenet kan till exempel vara skalor som man använder i musik. Barn lär sig tidigt att sjunga do-re-mi-skalan vilket det säkert finns många varianter på. Det är en vanlig durskala som består av sju olika toner om man bortser från oktaven, och man brukar oftast sjunga och spela durskalan från tonen C när den introduceras för yngre målgrupper. Med hjälp av den här kunskapen kan man bygga vidare på hur man skapar melodier och ackord utifrån skalan, ju mer erfaren eleven är av skalan och ju större personens kunskapsbas är, desto mer avancerade övningar och tekniker kan läraren bygga på utifrån elevens tidigare erfarenheter kring skalan.

På så sätt får även processen större betydelse och mening istället för att sträva efter att nå målet direkt genom att till exempel spela en Gb mixolydisk skala.

För att lyckas bra med det man undervisar måste man ta hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter för att sedan påbörja en påbyggnadsprocess. Genom att följa den här teorin skapar man ett förhållningsätt där man blir mer medveten om elevernas kunskaper och att ett fokus läggs på att de ska lära sig saker som ligger dem nära till hands. Det här är något jag tror är bra då kunskapen fastnar bättre hos eleverna samt att det blir enklare för dem att lära sig något som de redan har förkunskaper om. Man skapar även en miljö där kunskapen i sig får mer vikt och att eleverna ska lära sig något blir viktigare än att stressa igenom all kunskap för att komma till de så kallade målen. Till exempel vet jag av egen erfarenhet att jag lär mig mycket mer när jag får sitta och spela etyder i mitt eget tempo jämfört med om jag måste stressa igenom etyderna för att visa upp dem på nästa fiollektion. Jag tror resultaten att blir bättre samt att eleverna får ut mer av undervisningen om man har det här förhållningsättet.

Jag kommer använda kända melodier och ljud, till exempel glassbil, ambulans, julsånger etc.

som notexempel för att få dem att känna igen och koppla de ljuden till rytmer och toner utifrån min tankegång ovan. Dessa ljud och melodier är sådant som de redan har djupt inrotade i huvudet, vilket kommer göra det enklare att bygga vidare på deras kunskapsförråd. Jag kommer med andra ord bara förklara den tekniska termen för det som de redan vet. Vi vet nog de flesta hur en polisbilssiren låter, men hur många har egentligen koll på att det är en kvarts intervall, bortsett från dopplereffekten, mellan de två tonerna? Inte lika många. Börjar man att bygga på kunskapsbasen från något så simpelt som polisbilens ljud får man en stadig grund att jobba på som utvecklas mer naturligt utifrån elevens tidigare erfarenheter. Processen i sådant arbete är att lära känna ljud, intervall och rytmer på ett experimentellt sätt där man ställer den bildliga notbilden bredvid de faktiska ljuden och jämför om det stämmer. På den resans gång lär man sig många nya rytmer och intervall genom att göra fel samt att man utökar sina erfarenheter av hur olika rytmer och intervall låter, vilket slutligen leder till att man har uppnått ett mer etablerat gehör, vilket kan ses som utbildningens mål enligt mig.

8

4.1. Aktionsforskning

Jag har tänkt ta stöd av Karin Rönnermans aktionsforskning. Forskningen används mycket i skolmiljöer och har som syfte att utveckla kunskapen om tankar kring praktiken i relation till handlandet i praktiken enligt Rönnerman (2012, s. 21). Begreppet aktionsforskning består av två sammansatta ord, alltså aktion och forskning. Ordet aktion kan förstås som en handling eller något man vill visa eller förklara för eleverna medan forskning står för ett systematiskt tillvägagångssätt för att införskaffa sig ny kunskap på vetenskaplig grund enligt Rönnerman (2012, s. 22-23). ”Det som skiljer aktionsforskning från strikt akademisk forskning är att forskningen startar utifrån praktikerns frågor samt att ett samarbete utvecklas mellan forskare och praktiker.” (2012, s. 23). Här utgår man efter praktiken och analyserar utefter de praktiska handlingarna. Fokuset ligger på att läraren eller utövaren av undervisningen kommer med egna synpunkter och frågor som forskaren sedan analyserar i samarbete med läraren.

Aktionsforskning ska användas för att utveckla och förändra verksamheter men kan likväl nyttjas av lärare på individnivå. Arbetet börjar alltid efter ens egna erfarenheter och situation och är inte jämförbar med andras situationer då alla situationer är annorlunda (2012, s. 24).

Utifrån det börjar man att samla in väsentliga data för utvecklingsarbetet. Målet med aktionsforskning är att man ska bli medveten om handlandet kring det egna utövandet och i efterhand kunna reflektera kring det insamlade materialet för att sedan få insikt om hur man kan göra något bättre.

Tankar kring hur man kan förmedla saker bättre i praktiken för eleverna och reflektera kring när något inte riktigt går som det var tänkt är något alla lärare ständigt jobbar med för att uppnå mer effektiv undervisning, vilket också fångar mitt intresse då jag tycker att den här modellen passar min undersökning. Jag kommer använda det här i min undersökning genom att formulera frågor som jag vill ha svar på och därefter observera hur både jag som lärare och mina elever reagerar under lektionerna för att till sist gå igenom mina anteckningar och analysera resultaten.

Frågorna jag ställt mig själv är först och främst de under syfte rubriken tillsammans med frågor inom själva frågeställningen, till exempel varför eleverna tyckte som de gjorde och varför fungerade den här metoden bättre än den förra med mera. Eftersom jag inte kommer ha tillgång till en forskare så kommer jag själv stå för både den praktiska och analytiska delen.

Related documents