Dessa insamlingsmetoder jag kommer använda mig av:
• Enkäter
• Loggbok
• Prov
• Jag tänkte också utföra intervjuer med alla elever men på grund av coronaviruset blev det aldrig av.
6.1. Urval
Jag kommer ha tillgång till tre grupper som har blivit valda utifrån ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011, s. 194-196). De tre grupperna jag fick hade inplanerat att de skulle hålla på med notläsning under höstterminen och då ansåg jag och min handledare att det var passande att jag skulle utföra undersökningen samt undervisningen på dem, vilket var anledningen till att jag valde dessa tre grupper. I grupp ett finns det 13 elever, i grupp två finns det 7, och i grupp tre finns det 12 elever. Alla eleverna är nyanlända och har mycket varierade bakgrunder samt skolvanor. Eleverna går i en sprintklass, vilket innebär att de går på ett gymnasium men läser 9:ans kurser för att plugga upp betyg så de kan fortsätta sina studier. I sprintprogrammet får alla eleverna språklig hjälp eftersom svenska inte är deras första språk. Målgruppen är heterogen då eleverna har olika nivåer erfarenhet av musik, vissa har haft mycket undervisning i sitt hemland eller här i Sverige medan andra knappt ens har lyssnat på musik bokstavligen talat. Det här medför att jag får in en stor variation av data och resultat. Jag har valt att använda mig av både kvalitativ och kvantitativ data för att jag anser att det ger en mer omfattande bild. Alla elever var medvetna om att min lektionsserie är i undersökningssyfte samt att alla kommer vara anonyma. Alla elever godkände att jag tog anteckningar, samlade in enkäter samt skrev ned resultaten efter provtillfällena. Jag förmedlade det här enligt informationskravet (Bryman, 2011, s. 131), vilket innefattade att jag förklarade för alla elever att deras deltagande i undersökningen är frivilligt samt all ovannämnd information. Jag förklarade allt det här muntligt och fick elevernas godkännande muntligt enligt samtyckeskravet, varav alla eleverna godkände att medverka. För att uppfylla garantin om att alla elever skulle förbli anonyma hade jag ingen namninsamling, varken på enkäterna eller i min loggbok. På provet bedömde jag främst gruppen som helhet och om jag skrev något annat om några specifika observationer eller någon elev som stack ut extra mycket så benämnde jag alltid personen i fråga som elev eller
14
vid ett påhittat namn. Det här medför att jag inte har några som helst anteckningar över elevernas riktiga namn, vilket i sin tur garanterar deras anonymitet. Det här uppfyller konfidentialitetskravet då jag inte ens själv har deras namn noterat någonstans. Alla eleverna var medvetna om allt det här innan de gav sitt godkännande.
6.2. Enkät 1
Jag har valt att använda mig av enkäter för att ta reda på hur eleverna själva känner kring ämnet musik och hur de själva evaluerar sina musikaliska kunskaper, där syftet med enkäterna var att ta reda på elevernas åsikter kring frågorna jag ställde. Jag valde att ge ut den första enkäten vid första lektionstillfället därvid de skulle fylla i enkäten innan vi påbörjade undervisningen. Det här gjorde jag eftersom jag ville få in data om deras uppfattningar innan undervisningsperioden började för att sedan jämföra om det blivit någon skillnad efter undervisningsperioden med hjälp av min andra enkät. I första enkäten ställde jag frågor angående hur de upplever att deras teoretiska kunskaper är där frågorna var utformade för att få svar på var de själva tycker att de ligger musikkunskapsmässigt, och hur deras personliga relation till musik är (se bilaga 1).
Anledningen till att jag utformat enkäterna som jag gjorde var för att jag ville börja med att ta reda på var eleverna själva tycker att de befinner sig i utvecklingskurvan så att jag skulle kunna jämföra deras självbild och faktiska kunskapskurva med ett slutprov, samt en avslutningsenkät.
Jag skapade ett enkätformulär som innehöll fyra slutna frågor där eleverna skulle svara på var de upplever att de befinner sig i varje moment på en likertskala från 1–4. Enkäten innehåller också sju öppna frågor om hur eleverna upplever ämnet musik samt vad de tycker är roligt inom musiken. Jag utformade de slutna frågorna utifrån likertskalan eftersom jag ville försöka göra det så tydligt som möjligt för eleverna att kryssa in det svar som passar in bäst på dem (Bryman, 2011, s. 235). Nummer 1 på skalan betyder att de inte har bra koll medan 4 betyder att de har jättebra koll på momentet jag frågar efter (Bryman, 2011). Jag valde att ha jämnt antal svarsalternativ för att undvika mittenalternativet, vilket förhoppningsvis lett till att eleverna tagit mer ställning till vart de faktiskt uppskattar att de ligger på skalan. Resten av enkäten innehåller öppna frågor. Jag har valt att använda mig av öppna frågor här eftersom jag ville att eleverna skulle uttrycka sina åsikter med egna ord och att jag ville hålla undersökningen öppen för helt nya och oväntade svar från de som i sin tur kan bidra till nya resultat (Bryman, 2011, s.
44). I enkäten frågade jag vad eleverna tyckte var lätt och svårt, om de hade tidigare erfarenhet av musik, om lektionerna fungerar bra, om de lär sig något varje lektion, vad de har för mål med musiken samt vad de tycker är roligt. Genom att ha frågorna öppna på det här sättet fick eleverna mer frihet att tolka frågorna som de ville men också svara som de ville, vilket såklart både har för- och nackdelar, men utifrån det här kan man bedöma vilka som har svarat seriöst och har mer kunskap och vilka som inte svarat lika seriöst på enkäten (Bryman, 2011).
6.3. Enkät 2
Enkät nummer två gavs ut efter sista lektionstillfället och är utformat för att få reda på om eleverna själva tycker att de har utvecklats och fått nya kunskaper samt förbättrad förmåga att läsa noter. Enkäten innehåller sju öppna frågor där eleverna själva fick välja om de ville skriva långa eller korta svar (Bryman, 2011). Syftet med enkät två var att få reda på hur de själva känner och om de själva tycker att de lärt sig något. Det här blir då något som på sätt och vis
15
bedömer effektiviteten av metoderna jag använt i min undervisning och det blir också något som jag kan jämföra med enkät ett för att se om eleverna tycker att de har förbättrat sina kunskaper. Med effektiviteten menar jag ifall eleverna fick ett aktivt intresse för övningarna.
Enkät två frågar också efter vad som var lätt och vad som var svårt precis som enkät ett fast den här gången syftar frågeställningen mer på lektionsserien vi nyss genomfört, samt att jag frågar om de hade roligt under lektionerna och om något kunde ha varit bättre. När jag skrev frågan om något kunde ha varit bättre ställde jag den för fri tolkning, Se bilaga 2. Den kunde tolkas på olika sätt, till exempel tankar om egna praktiken, tankar om lektionsupplägget, idéer angående praktiken eller utomstående saker. Det enda jag poängterade var att det skulle vara något angående min lektionsserie. Jag valde att utforma frågan fritt eftersom jag ville få reda på elevernas egna tankar och idéer, jag ville också hålla porten öppen för helt oväntade svar som jag själv inte tänkt på, precis som resonemanget jag för kring första enkäten.
6.4. Loggbok
Jag har också valt att föra en loggbok där jag noterat elevkommentarer, observationer och mina egna tankar. Saker jag har noterat har varit inriktat på hur man skulle kunna förbättra ett moment eller några tankar elever har men även detaljinformation så som vad eleverna svarar rätt på. Jag har även noterat mycket angående elevernas engagemang och vad som har fungerat bra för att få dem att våga klappa eller skriva en egen rytm. I loggboken har jag också valt att sammanfatta provresultaten för alla grupper i en avskild sektion. Jag noterade min bedömning av elevernas prestationer direkt efter provtillfället för att vara säker på att jag inte glömt någon detalj i genomförandet. En del av mina anteckningar har gått åt gruppkoncentrationen också då jag anser att det är en nyckel till att man ska lära sig något, men också en faktor för att analysera resultaten utifrån.
6.5. Prov
Provet gick ut på att klappa rytmer och se hur väl eleverna kunde läsa noter enligt avista-metoden. Jag hade två olika moment på det här provet där första momentet var rytmik som skulle klappas med händerna och andra momentet toner som ska sjungas. Med andra ord ritade jag upp tre notexempel i varje moment, varav varje notexempel enbart bestod av två takter.
Rytmerna och melodierna som jag ritade upp på tavlan var väldigt enkla och bestod bara av notvärdena helnoter, halvnoter, fjärdedelsnoter och åttondelsnoter. När det gällde melodierna såg jag till att de bara rörde sig stegvis upp och ner och som mest tersavstånd för att undvika för svåra melodier med stora språng. Genom att låta eleverna försöka klappa tre olika rytmer och sjunga tre olika melodier lämnade jag inget åt slumpen utan jag gav dem tre försök att prestera så bra de bara kunde. Jag utformade provet på det här viset eftersom det ger en bra bild över vad eleverna faktiskt kan inom rytmik och notläsning.
Bedömningen för grupperna som helhet och personliga insatser hos de olika individerna skedde skriftligt av mig där fokuset låg på att ta reda på hur korrekt eleverna klappade rytmerna och sjöng tonerna samt det aktiva engagemanget hos dem. Första provet visar elevernas tidigare erfarenheter inom ämnet och syftet med det här provet var att få in data om hur mycket kunskap eleverna hade inom notläsning. Jag valde också att utföra provet i helklass där alla skulle klappa samtidigt på grund av att det skulle bli alldeles för tidskrävande att ta dem en och en. Tanken
16
med det här upplägget var att jämföra resultaten från prov ett med prov två för att se om eleverna uppnått en förbättrad notläsningsförmåga.
6.6. Prov 2
Prov två gick ut på att klappa nya rytmer som ändå bestod av samma notvärden som på föregående prov. Upplägget för prov nr 2 var exakt samma som prov nummer ett. Melodi- och rytmmomenten utfördes på samma sätt som det föregående provet. Jag skrev två takter på tavlan med rytmer och detsamma gällde melodierna, eleverna fick tre försök på sig. Jag valde att ha exakt samma typer av notvärden på båda proven eftersom det finns så många olika sorters rytmer man kan göra med de angivna notvärdena helnot, halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot att det inte behövdes mer eller svårare material för att få ett varierat prov som visar direkta resultat på om eleverna har förstått avista-konceptet eller inte. På så sätt kunde jag skapa ett nytt varierat prov varje gång utan att det blir någon direkt repetition på en och samma rytm som eleverna redan kunde klappa rätt. Under provets gång observerade jag elevernas resultat med deras tidigare resultat i åtanke, för att undersöka ifall några förbättringar av deras notläsningsförmåga hade skett.