Bakgrund

Arbeten för att motverka segregation och socioekonomiskt utsatta områden diskuteras ofta och ses som ett arbete som bland annat ska bedrivas av kommunerna. Under juni 2016 redogjorde statsminister Stefan Löfven för ett långsiktigt reformprogram som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet tagit fram. Regeringen förklarade att reformprogrammet har som syfte att

”bekämpa brottslighet, minska långtidsarbetslöshet, lyfta skolorna och elevernas resultat, stärka samhällsservice och minska boendesegregationen, samt stärka demokratin och stödja det civila samhället”. Beslut togs att arbeta ytterligare mot att minska segregationen och få en ökad jämlikhet, detta genom satsningar på områden som har socioekonomiska utmaningar.3 Det övergripande målet är att ”minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla.”4. Det finns tre kategorier inom begreppet segregation man inom forskningen talar om, som regeringen nämner och utgår från i sitt reformarbete. Det är dels socioekonomisk segregation som innebär rumsliga skillnader mellan individer på grund av faktorer som utbildning, inkomst och yrke. Etnisk segregation innebär att personer skiljs isär utifrån om personer har olika attribut som etniska och/eller religiösa kännetecken. Den sista kategorin är demografisk segregation som innebär att det finns skillnader i den geografiska

3 Regeringskansliet, Promemoria: Sverige ska hålla ihop – Segregationen ska brytas, s. 2

4 Regeringskansliet, Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation s. 3

fördelningen av personer utifrån kön, typ av hushåll man bor i samt ålder. Regeringen argumenterar för att de kommer fokusera främst på den socioekonomiska segregationen, då den kategorin bäst förklarar segregationsmönster i Sverige. Utifrån detta kommer etnisk segregation också behandlas, då den också påverkas av socioekonomiska faktorer.5 De kommuner som kan söka dessa statsbidrag har valts ut utifrån fyra kriterier som kännetecknar socialekonomisk status: arbetslöshet, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och valdeltagande.6 För att kunna genomföra detta omfattande reformarbete, har regeringen inte bara infört riktade statsbidrag och satt upp strategier, utan infört ”Delegationen mot segregation” vid 1 januari 2018, med uppdrag att minska segregationen och arbeta med dessa områden för att förbättra situationen i dessa utsatta områden.

1.2.2 Bakgrund om kommunalt självstyre

I 1974 års regeringsform fastställdes det kommunala självstyret som en av två betydande hörnpelare som den svenska demokratin vilar på. Det andra stycket i första paragrafen i regeringsformen har varit betydande för att förklara det kommunala självstyrets betydelse.

Förutom den paragrafen finns det ytterligare fem paragrafer som bildat den kommunala självstyrelsens konstitutionella grundbult i den svenska demokratin. Dessa paragrafer har varit normerande och tydliggjort kommuners och landstings demokratiska makt kring beskattningsrätt och beslutanderätt och att kommunerna är en viktig part inom förvaltningen och kan ses som offentliga förvaltningsmyndigheter.7 Samtidigt som det kommunala självstyret fick sin betydande makt genom lagstiftning, fick begreppet en mer normerande betydelse än principiell när det handlade om den faktiskt förda politiken och maktutövning. Efter 1960-talets utveckling och urbanisering där det svenska samhället utvecklades snabbt skedde en utveckling av politiken. Myndighetsutövning och erbjudande av service behövde utvecklas och man var tvungen att komma fram till framgångsrika funktioner för att uppleva legitimitet och effektivitet.8 Från att ses som inrättade institutioner med förvaltningsmakt har en decentralisering och avreglering skett där kommuner fått fler områden att styra över, samtidigt som den statliga styrningen blev tydligare under 1990-talet.9 Uttrycket ”kommunalt självstyre”

växte fram och etablerades kring 1862 då det rådde oenighet kring vilken frihet kommunerna

5 Regeringskansliet, Promemoria: Sverige ska hålla ihop – Segregationen ska brytas s. 9-10

6 Regeringskansliet, Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation s. S2

7 Strandberg, Urban. Svensk författningspolitik, 2016, s. 199

8 Ibid, s. 200

9 Ibid, s. 204

skulle ha. Detta innebar slutligen med en kompromiss, där kommuner sågs som juridiska personer samtidigt som de fick befogenheter och styrdes av staten.10 Samtidigt som det kommunala självstyret existerar, finns det medel som staten kan använda sig av för att på olika sätt påverka det arbete och den kommunalpolitik som bedrivs. Trots etableringen och premisser för att tolka och förtydliga vad det kommunala självstyret betyder och innebär, finns det skilda uppfattningar om vilken innebörd självstyret har, men att den kommunala självstyrelsen är en viktig del i vad som förverkligar den svenska demokratin.11

1.2.3 Riktade och generella statsbidrag

Det finns två typer av bidrag som ges från stat till kommun. Det första bidraget, generellt statsbidrag, är tänkt att kommunerna själva ska bestämma över. Bidraget är inte avsedda för någon specifik kommunal verksamhet, utan är till för kommunpolitiska prioriteringar inom de enskilda kommunerna och är den del av den kommunalekonomiska utjämningen.12 Genom det kommunala utjämningssystemet är tanken att alla kommuner ska kunna tillhandahålla likvärdig service för medborgarna och att det ska finnas likvärda ekonomiska förutsättningar för alla kommuner. Att olika kommuner har olika ekonomiska förutsättningar ska inte påverka medborgarna och kommunernas arbete, utan kan då vägas upp genom denna utjämning.13 Det riktade statsbidraget är till skillnad från det generella bidraget inte ett bidrag som kan placeras på områden av kommunpolitiskt intresse eller interna prioriteringar. De ska istället finansiera specifika ändamål. De riktade bidragen är öronmärkta summor och betalas inte ut till alla kommuner direkt. Bidragen måste sökas från kommunerna själva, som hanteras av olika myndigheter ansvariga för olika former av riktade statsbidrag. Det är alltså meningen att de riktade statsbidragen är en fast summa pengar, som då ska läggas på ett bestämt specifikt ändamål bestämt från statligt håll.14 De riktade statsbidragen har kritiserats, främst från SKL, som menar att de riktade statsbidragen leder till ineffektivitet för kommuner och landsting.

Processen kring att ansöka om bidrag och utformningen med detaljerade krav leder enligt SKL till administrativa kostnader och en försämrad effektivitet.15 I en debattartikel publicerad 2018 på SKR:s hemsida uttrycker sig representanter för kommuner, landsting och regioner i Sverige

10 Montin, Stig, Granberg Mikael, Moderna kommuner, 2013, s. 10

11 Strandberg, Svensk författningspolitik, s. 208

12 SKL, Statsbidrag.

13 SKL, Utjämningssystem.

14 SKL, Statsbidrag

15 SKL, SKL vill ha färre riktade statsbidrag

sig kritiska till de riktade statsbidragen. Genom att fler politiska partier lovat att fler riktade statsbidrag ska införas och som dessutom är detaljreglerade, sätter det käppar i hjulet för landets kommuner och risken finns då att pengarna inte styrs efter behov. Främst har kritik riktats mot de riktade statsbidrag som ges till skolan och hur dessa bidrag leder till en stor administrativ kostnad och börda för kommunerna. Författarna menar att de vill se bättre förutsättningar för kommunerna och att generella statsbidrag ska prioriteras snarare än detaljstyrda bidrag. Staten måste enligt dem låta den lokala och decentraliserade makten få mer att säga till och att statens tillit till kommuner generellt måste öka.16

1.2.4 Förordning 2018:151 och 2018:152

År 2018 beslutade regeringen att två riktade statsbidrag skulle införas i samband med införandet av reformarbetet mot segregation, Förordning (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden och Förordning (2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner. Statsbidragen som införts är riktade statsbidrag som utvalda kommunerna som anses behöva statlig finansiell hjälp för att arbeta inom de områden där socialekonomisk segregation är mer utbredd, kan ansöka om för att genomföra långsiktiga och strukturella förändringar.17 Ansökan om statsbidrag av förordningarna görs till Tillväxtverket, där båda bidragen har som syfte att stärka ekonomisk och social utveckling.

I proposition 2017/18:1 redogör regeringen för ett ökat behov av välfärdstjänster, bland annat på grund av en demografisk utveckling som leder till det ökade behovet. Samtidigt som de förklarar att generella bidrag ska vara det vanligaste av statsbidrag kring fördelning av pengar till kommun, menar de att nya riktade bidrag ska kunna anpassas efter behov och appliceras på breda områden. Det finns alltså en bild från regeringens sida kring att generella bidrag är det mest önskvärda sättet att ge bidrag till kommuner, men att riktade statsbidrag ändå kommer användas inom specifika områden. Regeringen förklarar då att de vill stärka kommuner som anses vara socioekonomiskt eftersatta, men också stärka kommunernas eget arbete för att kunna skapa bättre förutsättningar i att arbeta kring dessa frågor.18

16 SKL, Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulet för förnyelse

17 Förordning 2018:151 & förordning 2018:152.

18 Prop. 17/18:1 utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner.