3.1 Diskursanalys
Metoden som kommer användas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ textanalys.
Fördelen med att använda en kvalitativ textanalys är att söka innehåll i texter som ligger dolt, men som kommer fram med hjälp av analytiska verktyg.51 Närmare bestämt kommer en diskursanalys att göras, en typ av metod som är bred och används inom många typer av undersökningar och områden. Inom det diskursanalytiska fältet finns det flertal olika ansatser och förhållningssätt till hur metoden kan används, men ur ett brett perspektiv är ett sätt att förstå och tala om världen. Olika typer av diskursanalyser har ofta utgångspunkten att sättet vi talar på inte konkret avspeglar vår omvärld, identiteter eller sociala relationer, utan att det är vårt sätt att tala som skapar och förändrar vår omvärld, identiteter och sociala relationer.52 Språk uppfattas inte som något neutralt för kommunikation, utan konstrueras utifrån omvärld och de existerande sociala relationerna. Det är den specifika sociala kontexten som ger språket olika innebörd.53 Med det metodologiska angreppssättet som finns med diskursanalys, vilar de tillsammans på gemensam grund kring metod och teori. För att använda diskursanalys krävs det då att man accepterar och arbetar med de premisser som finns kring diskursanalys.54
Närmare bestämt ska en diskursanalys göras på materialet utifrån Carol Bacchis What’s the problem represented to be-ansats. Denna ansats, ofta förkortat WPR-ansatsen, är ämnad att användas vid exempelvis kritisk granskning av sociala och politiska problemframställning. Den är inspirerad av Focault och ses som ett redskap att granska främst problem och maktrelationer.
Användningen av diskursanalys utifrån WPR-ansatsen har ursprungligen varit en metod för policyanalys, och är ett sätt att analysera och visa inneboende mening i material som lagförslag, utredningar och olika sorters offentliga tryck.55
3.2 What’s the problem represented to be
Vid användning av Carol Bacchis metod handlar det om att analytiskt få fram och synliggöra problemrepresentationer genom att ställa frågor till materialet man vill undersöka. Syftet med
51 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad s. 211.
52 Winther Jørgensen, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, s. 7
53 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2018, s. 255
54 Winther Jørgensen, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, s. 10
55 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, Textens mening och makt, s. 271-273
ansatsen är att visa hur vissa uppfattningar skapas kring en fråga och får makten och platsen som den riktiga tolkningen eller rimligaste förståelsen. Man undersöker då vad uppfattningen som vann legitimitet kan bidra till för effekter. 56 Bacchi förklarar hur synen på problematisering är en central del i processen i styrning av ett land.57 För att förstå hur vi styrs från statlig nivå, måste vi undersöka hur problemrepresentationer inom politiken presenteras i policytexter och policyförslag. Istället för att acceptera olika beteckningar och möjliga problem bör vi istället undersöka de olika typer av problem som presenteras och undersöka vad problemet anses vara och finnas, och får då en förståelse kring vilka tankar som finns kring problemen och hur det påverkar styrandet. 58 Bacchi kommer alltså fram till tre antaganden som är viktiga inom problemrepresentation.
1. Vi är styrda utifrån problematiseringar
2. Vi måste studera och undersöka problematiseringar (genom att analysera problemrepresentationen de innehåller), snarare än ’problem’
3. Vi måste problematisera de problematiseringarna genom granskning och effekter av vad problemrepresentationerna innehåller.
Genom ett analytiskt verktyg kan man visa att problem produceras och existera inom politiken snarare än utanför en politisk beslutsprocess. Bacchi förklarar att man på det sättet kan se politikens natur och var förändring behövs. Det går att säga att politik formulerar problem och ger dem innebörd snarare än att enbart adressera dem. 59
Utifrån Bacchis WPR-ansats har hon utvecklat sex frågeställningar i processen att hitta och redogöra för problemformuleringar i policytexter:
1. What’s the ’problem’ (e.g of ’problem gamblers’, ’drug ube/abuse’, domestic violence, global warming, health inequalities, terrorism etc.) represented to be in a specific policy?
2. What presuppositions or assumptions underlie this representation of the ‘problem’?
3. How has this representation of the ‘problem’ come about?
4. What is left unproblematic in this problem representation? Where are the silences? Can the ‘problem’ be thought about differently?
56 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, Textens mening och makt, s. 272-273
57 Bacchi, Carol Lee. Analysing policy: What’s the problem represented to be? 2009, s. XII
58 Ibid, s. XIII
59 Ibid, s. 10
5. What effects are produces by this representation of the ‘problem’?
6. How/where has this representation of the ‘problem’ been produced, disseminated and defended? How has it been (or could be) questioned, disrupted and replaced? 60
Bacchi förklarar att fråga 1 handlar om att tydligt få ett svar på vad som uppfattas vara problemet i det material man undersöker. Frågorna 2-6 menar Bacchi kräver djupare analys och handlar om antaganden, kontextuella tystnader, och effekter som kan göra att en problemrepresentation formuleras på vissa sätt.61 Vid användandet av WPR-ansatsen behöver inte alla frågor ställas till materialet för policyanalys. Varje fråga ses mer som ett redskap för analys och vad som passar den ställda forskningsfrågan bäst.62 Den här undersökningen ska analysera offentliga tryck och statens problemformuleringar kring de riktade statsbidragen som en del av regeringens satsning för att motivera segregation och synen på kommun och stat. De frågor som är relevanta att ställa till det utvalda materialet är fråga 1, 2, 4 och 5. Fråga tre är inte en del av analysen då svaret på frågan tydliggörs i regeringens motiveringar till reformprogrammet. Då segregation är ett aktuellt ämne som diskuterats i den politiska debatten under en längre tid finns det utrymme för fråga tre att diskuteras i den förda analysen. Fråga sex kommer inte heller att analyseras då det inte finns en utbredd debatt kring införandet av de två utvalda förordningarna.
De frågor som är inspirerade och utgår från Bacchis WPR-ansats är:
1. Vilket problem är statsbidragen tänkta att lösa?
2. Vilka förutfattade meningar eller antaganden ligger bakom detta sätt att ställa problemet?”
3. Vad lämnas oproblematiskt i denna problempresentationen?
4. Vilka diskursiva, upplevda och subjektifierande effekter uppkommer av denna problempresentation?
3.3 Material
Det material som ska analyseras är offentliga tryck från både statlig och kommunal nivå.
Offentligt tryck anses vara material som publicerats från regering, riksdag, myndigheter och kommuner. De utvalda offentliga tryck hjälper undersökningen att få en övergripande bild av
60 Bergström, Boréus, Textens mening och makt, s. 273
61 Bacchi, Analysing policy: What’s the problem represented to be, s. X.
62 Bergström, Boréus, Textens mening och makt, s. 273
problemet och den problemrepresentation som kommer redovisas. Materialet kommer ge en bild både på statlig och kommunal nivå, där det material från statlig nivå främst kommer att analyseras inom fråga 1 och 2, medan material från kommunal nivå tillsammans med statligt material kommer analyseras mer i fråga 3 och 4. Detta då problemrepresentationen framgår tydligt då den utgår från de offentliga trycken på statlig nivå.
Utgångspunkten för urval av material är regeringens reformarbete mot segregation. För att begränsa urvalet ytterligare för ett tydligare forskningssyfte, ska undersökningen kolla på de riktade statsbidragen som infördes under 2018 och hur den förhåller sig till diskursen kring kommun och stat. Det aktuella materialet är då tänkt att vara offentliga tryck från regeringen, statliga myndigheter, Sveriges kommuner och regioner, där en avgränsning görs för att endast kolla på områden och avsnitt gällande statsbidrag, ekonomi, kommun och stat. Materialet som rör dels de riktade bidragen är förordning 2018:151 och förordning 2018:152, delar av
reformarbetet kring ”Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation” som handlar om ekonomiska frågor samt delar riktade mot kommun och
landsting, promemorian ”Sverige ska hållas ihop”, Statskontorets rapport ”Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys”, 2019:2. Proposition 17/18:1, utgiftsområde 25 ”allmänna bidrag till kommuner” lades fram av regeringen där de diskuterar planer behov och önskemål kring ekonomin inom kommuner och statsbidrag, segregation och behovet av att arbeta med de demografiska och socioekonomiska förändringar i samhället.
Material från kommun och landsting är Ekonomirapporten från maj 2018, då kapitel 5
”Effektiviseringar behövs för att säkra välfärden” diskuterar förekomsten av statsbidrag och kommunernas ekonomiska situation i framtiden.
3.4 Design
Undersökningen är en jämförande fallstudie, något som ofta används när man intresserar sig för att undersöka organisationer och kommuner. I Metodpraktikan redogör författarna för att förekomsten av jämförande sker i alla sorters fallstudier, då man sällan analyserar endast en analysenhet, utan ofta två. De menar att förekomsten av fallstudier där intensiv närgranskning av få fall fyller en funktion, men att det så sällan faktiskt finns renodlade fallstudier.
Metodpraktikan argumenterar alltså för att skillnaden mellan fallstudier och jämförande studier inte är stor, och att det inom samhällsvetenskaplig forskning borde talas mindre om fallstudier och att man istället ska fokusera på antal analysenheter och jämförelser inom en studie. Oftast
sker en jämförelse i alla sorters analyser.63 I den här uppsatsen kommer analysen ske enligt en kontext, som är genomförandet av regeringens reformprogram och införandet av riktade statsbidrag. De två analysenheterna är då kommun och stat som båda arbetar med att genomföra politiken och se till förvaltning och implementering sker korrekt.64
3.5 Operationalisering, validitet och reliabilitet
För att kunna mäta och undersöka hur problemformuleringen ser ut kring riktade statsbidrag utifrån förordning 2018:151 samt 2018:152 och relationen stat och kommun kommer Bacchis frågor användas som instrument. En vedertagen teoretisk definition kommer inte operationaliseras för att sedan kunna användas som mätinstrument, utan Bacchis ansats och forskningsmetod är grunden till att kunna genomföra mätning och analys. Då metoden är diskursanalys med en vedertagen ansats, kommer mätningen att ske utifrån de frågor Bacchi utvecklat och deras bakgrund. Dessa frågor kommer aktivt ställs till det utvalda materialet för mätning och analys. Materialet görs alltså mätbart genom Bacchis frågor där omformuleringen av frågorna har anpassats till undersökningens utformning och till det utvalda materialet. Detta gör att undersökningen lättare mäter det den avser att mäta för att få en god validitet.
Vid genomförandet av en uppsats ska forskningsprocessen och resultatet enligt de vetenskapliga ideal som finns vara forskaroberoende och genomskinliga. Då större delen av analysen kommer inspireras och bygga på analys och tolkning av offentliga tryck utifrån diskursanalytiska teorier och metoder, har tydliga avgränsningar gjorts kring urval av material.
För transparens i analysdelen ges exempel utifrån material i form av citat tillsammans med diskussioner från bland annat tidigare forskning. Vid diskussion om validitet och reliabilitet redogör Bergström och Boréus för hur man som uppsatsskribent bör vara medveten om hur man själv kan påverka undersökningen och hur ens förståelse för ämnet ser ut. Ett konstruktivistiskt perspektiv avgör vad för förståelse och möjliga svar som kan utmynna från forskarens förståelse för ämnet. Förekomsten av intersubjektivitet och oberoende nås genom att visa hur man nått sitt resultat. 65
Alan Bryman diskuterar i boken Samhällsvetenskapliga metoder hur begreppen validitet och reliabilitet kan ses som olämpliga vid genomförande av kvalitativa undersökningar. Då begreppen är utvecklade för kvantitativ forskning menar Bryman att det finns andra
63 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 108-109
64 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 109
65 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, s. 41
bedömningskriterier att använda vid kvalitativ forskning. Begreppen pålitlighet och konfirmering påminner om reliabilitet och validitet, där pålitlighet innebär att samma resultat som redovisas ska nås om studien skulle genomföras på nytt. Begreppet konfirmering innebär att det ska finnas en medvetenhet från forskarens sida om egna värderingar och hur de kan påverka utfall och resultat.66
För att bemöta kriteriet pålitlighet har tydliga och redovisade avgränsningar gjorts kring material, där tolkning av material och analys försöker utgå från tidigare forskning och redovisas genom hänvisningar till citat. För att bemöta och uppfylla kriteriet för konfirmering har jag som författare försökt reflektera kring egna värderingar och på ett objekt vis analysera med hjälp av analysmetoder och teorier.
3.6 Analytiskt ramverk
Montin beskriver i Moderna kommuner att begreppet ”kommunal självstyrelse” har, sedan det etablerades, gett kommuner rollen som juridiska personer och en större självständighet.
Samtidigt har kommunerna fått befogenheter och styrts från statligt håll.67 Om det förekommer problem eller målkonflikter inom kommuner och landsting, finns det starka intressen från staten att ta ställning i frågan. Staten väljer då att föra frågan i linje med de statliga intressena. I förhållandet mellan kommun och stat har alltså den statliga styrningen större makt.68
Utgångspunkten för det analytiska ramverket och genomgående i analysen, är att staten innehar större makt än kommunerna i att bedriva politik. Utifrån tidigare forskning om relationen mellan stat och kommun, diskuterar Molander målkonflikten kring självstyrelse, effektivitet och likvärdighet. Förhållandet mellan stat och kommun visar sig utifrån Molanders diskussion vara olika mellan kommuner, men att kravet på likvärdighet alltid är något att sträva efter.69
Exempel på tänkbara formuleringar angående en stark statlig styrning kan vara vid införandet av statsbidrag kan utgå från Molanders målkonflikt. Det kan då exempelvis handla om att staten vill införa förordningar eller förändringar för att stärka kommunens eget arbete med framtida utmaningar. Genom diskussion kring kommuners arbete eller vid införande av ett statsbidrag för att styra kommunernas arbete, kan självstyrandet och effektiviteten påverkas negativt. Detta
66 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011, s. 52
67 Montin, Moderna kommuner, s. 10
68 Montin, Moderna kommuner, s. 110
69 Molander, Självstyrelse, likvärdighet och effektivitet, s. 19
genom att kommunerna påverkas mer av statliga instanser och får mer administrativt arbete vilket hämmar effektiviteten, samtidigt som likvärdigheten kan öka mellan kommuner och för invånare.70 Ytterligare exempel på en motsatt instans, som istället kan visa tecken på mindre statlig styrning, skulle kunna vara att ett införande av riktade statsbidrag inte sker, utan att mer självstyre ges till kommunerna, något som i det fallet möjligen hade kunnat öka effektiviteten.71
70 Molander, Självstyrelse, likvärdighet och effektivitet, s. 19
71 Ibid.