2.1 Språkens historiska utveckling
Studier av mitokondrie-DNA i fossila benrester indikerar att möjligheter till språk fanns hos människosläktet redan för ca 200 000 år sedan, ca 100 000 år innan homo sapiens sapiens emigrerade från Afrika. Språket delades upp i flera huvudfamiljer som sedan spridde sig över världen. Svenska hör – i likhet med många andra europeiska och vissa asiatiska språk - till den indoeuropeiska språkfamiljen som utgår från ett språk som talades för 5–6000 år sedan.
Indoeuropeiska språk har en viss, mer eller mindre nära, släktskap som kan göra det lättare för den som redan talar ett av dem att lära sig ett annat.20
Ser man på vanliga icke-europeiska språk i skolan tillhör kurmanji den
indoeuropeiska språkfamiljen medan arabiska, somaliska och tigrinja är en del av den afroasiatiska, vilket innebär att dessa språk och svenskan har större skillnader i uppbyggnad.21 Detta kan eventuellt påverka vilken metod för sånginlärning som passar bäst, eftersom man kan anta att både prosodi och grammatik skiljer mer mellan språk med avlägset släktskap än mellan de som står nära varandra i språkutvecklingen.
20 James Harrod, The 200,000-Year Evolution of Homo sapiens sapiens Language and Myth Families based on the mtDNA Phylotree, Fossil mtDNA and Archaeology: A Thought Experiment Mother Tongue: Journal of the Association for the Study of Language in Prehistory vol 19: s 1–85 (2014)
21 Harrod, 2014
2.2 Vad för samman sång och språk?
Melodi och text bildar tillsammans en sång. Om man delar upp musik i enstaka toner eller rytmer förlorar den sin mening; det är i sin kompletta form musiken kommer till sin rätt. Samma sak kan sägas med språket. Vårt språk är fraser som hörs i sin helhet och inte bara de talade orden. Vår hjärna förstår orden när de sägs i ett sammanhang, och vi använder oss också av exempelvis kroppsspråk och minspel för att göra oss förstådda. Våra gester och miner kan variera beroende på kulturellt ursprung. Ändå visar forskning att människor oavsett bakgrund förstår musikens känslor.22
Björkvold har i sin forskning undersökt huruvida det finns någon universell
”urmelodi” eller skala som är gemensam för alla kulturer. Han lyckas inte hitta någon, men menar ändå att det finns vissa tonala intervall som han noterat ofta förekommande i alla barns spontansång, oavsett deras ursprung.23
2.3 Beprövade musikdidaktiska metoder – en del av skolans grund
Skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menar man att något är prövat flera gånger och visar sig fungera. Skolverket säger att en erfarenhet är beprövad när den är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många24. Jag vill i denna uppsats visa att musik är användbart för att stärka elever i alla ämnen. Som ett lysande exempel på detta finns Feversham Primary Academy i England, som nu haft sin musikcentrerade undervisning sedan 2012. Ansvarig pedagog har valt att använda sig av Kodály-metoden.
Zoltan Kodàly var en ungersk kompositör som levde 1882–1967. Han var mycket begåvad och hängiven musiken och fast övertygad om dess positiva effekt på människor i allmänhet och barn i synnerhet. Enligt Jon Roar Björkvold använde Kodàly sig av ungersk folkmusik och pentatoniska skalor i sin musikutbildning för barn, och resultaten i Ungern blev imponerande. 25 Barnen utvecklade inte bara sin
22Jederlund Ulf, 2011, Musik och språk, s 62–63 23Björkvold (1991) s 121-122
24Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, www.skolverket.se Hämtad 2021-12-24 25 Pentatonisk skala är en femtonsskala som återfinns i både folkmusik från olika länder samt i blues.
egen musikalitet, de blev starten på en ny nationell stolthet och värdighet. När musikpedagoger från andra länder såg detta strömmade de till för att studera Kodàlys metod och tog den tillbaka till sina hemländer utan större eftertanke.
Björkvold menar att den starka nationella förankringen som Kodàly hade var en stor del av själva pedagogiken, och att det inte fungerade lika bra när ryckte den ur sitt sammanhang.26 Det finns säkert forskning som kan bekräfta eller dementera detta, men resultaten från Feversham Primary Academy pekar åt ett allmänt positivt håll som inte stödjer Björkvold i detta. Skolan följer i stort Kodàlys riktlinjer, med musikgrupper för baby och förälder som första ingång till musiken och musikundervisning ända upp till grundskolans sista år. Varje elev har minst sex timmars musikundervisning varje vecka.
Feversham Primary Academy i Bradford, Yorkshire, England var tidigare en grundskola med mycket dåliga resultat När de startade musikprojektet kunde deras elever ingenting om musik. Det var ett fåtal i varje klass som sjöng rent, och deras teoretiska kunskaper om musik var obefintliga. En majoritet av eleverna hade utländskt ursprung och annat modersmål än engelska.
På fem år gick skolan enligt tidningen The Guardian från att vara en av de sämsta skolorna till att ligga bland de översta tio procenten vad gäller skolresultaten i England.27 Jimmy Rotherham säger i intervjun med tidningen att han är övertygad om att musikträningen har hjälpt till inte bara i andra ämnen utan också med att minska mobbning, öka disciplinen i klassrummen och ge en skolanda med god sammanhållning. Skolledningen har klarat detta med samma budget som andra skolor, och har lyckats satsa mer på musikämnet genom att exempelvis dra ner på all personal som inte undervisar. Den enda anställda på skolan som inte undervisar är rektorn själv.
Feversham Primary Academy visar genom beprövad erfarenhet att barn och ungdomar gagnas på alla nivåer av att överösas med musikalisk färdighetsträning.
Detta har relevans för min studie eftersom det visserligen inte är tidigare forskning, men ändå tydligt visar genom ett praktiskt exempel att barn som får
26Jon Roar Björkvold, Den musiska människan, Stockholm: Runa förlag Upplaga 1 (1991) s 244-245 27How to improve the school results: not extra maths but music, loads of it: The Guardian 2017-10-03 Hämtad 2021-10-01j
musikalisk träning även förbättrar sina språkliga färdigheter.