Diskussion

I diskussionen diskuteras delar av resultatet som jag funnit vara av särskilt intresse.

Vägledande är studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt fyra olika typer av musikpedagogisk metodik påverkar nyanlända elevers språkinlärning och eventuellt skiljer sig beroende på

modersmål. Jag har gjort detta med hjälp av aktionsforskning, där jag på plats i klassrummet har prövat olika sätt att lära ut sånger. Till min hjälp har jag haft inlärningsteorier av Vygotskij och Pienemann. För att tydliggöra kopplingen till frågeställningarna har jag diskuterat min forskning med dessa som rubriker.

Jag märkte att det var mycket svårt för mig som lärare att inte ta till alla vapen i min arsenal för att göra lärandet lustfyllt och effektivt. För mig är det till exempel självklart att rörelser underlättar inlärningen av en sång, det har jag använt i över trettio år, men i vissa metodmoment fick jag inte lov att använda det. Det var frustrerande även om jag visste att det tjänade ett vetenskapligt syfte.

Det praktiska arbetet i klassen kan beskrivas som ansträngande eftersom det krävde hela min uppmärksamhet i en ny omgivning utan tillgång till mina ordinarie instrument och med nya elever, frustrerande då jag var tvungen att begränsa min pedagogiska arsenal för att kunna se vad som fungerade bättre eller sämre, och tillfredsställande då jag märkte att elevernas uttal och språkliga flyt förbättrades med små medel. Det var också lätt att förlora målbilden, som ju var att utföra en undersökning, och i stället fastna på det kanske mer vanliga sättet att se på skolarbete, nämligen att eleverna ska lära sig och lyckas under lektionen. För bästa resultat i en sådan här forskning bör man kanske vara två pedagoger: en som leder själva instuderingen och en som övervakar och styr vilken metodik som används.

7.1 Hur kan sång och musik hjälpa tonåriga utrikesfödda elever att förbättra sitt ordförråd och sin grammatik?

Sång i undervisningen fyller flera funktioner för utlandsfödda elever. Genom att sjunga sånger blir eleverna mer vana vid uttal och hur man formar munnen för att få det främmande språket att låta så rätt som möjligt (vi är nog många som hört små barn sjunga låtsasengelska med rätt prosodi men ord som inte finns). När eleverna sjunger på sångerna utanför själva utlärningstillfället övar de uttal utan att vara medvetna om det. Även om man bara nynnar eller hör sången tyst inne i huvudet blir det en extra språkträning. Sången kan också skapa en mer positiv atmosfär och en öppnare attityd till själva lärandet i och med att det inte bara är kopplat till prestationen att tala. Här stämmer mitt resultat väl överens med

Pienemanns teorier om likheten i inlärningsmetod mellan första- och andraspråket eftersom själva språkinlärningen blir sekundär och på ett sätt omedveten när eleven fokuserar på att lära sig sången – det vill säga melodin och orden tillsammans.

Sångerna hjälper också till med att frigöra arbetsminnet från baskunskaper, när en sång sjungits tillräckligt många gånger har grammatiken och orden i den

automatiserats. Detta hävdar Martin Ingvar är essentiellt för god inlärning.⁶⁰ Jag tror inte att någon av dessa ungdomar kommer att glömma frasen ”En hand, två händer” och därmed vet de också utan att behöva leta i minnet att det heter en hand, inte ett hand, och vad pluralformen av hand är. Det känns inte alls omöjligt att mer sång i undervisningen generellt kan hjälpa även äldre barn att lättare tillägna sig ett främmande språk.

Ett barn i tonåren som ska lära sig ett nytt språk har svårare än små barn eftersom hjärnan redan passerat de tidiga utvecklingsstadierna, men det är på intet sätt omöjligt att bli flytande i ett språk även i övre tonåren. När man läser om hur olika polyglotta personer gjort för att lära sig nya språk verkar metoderna skifta men två saker vara gemensamma: Att de vågar använda språket i tal och skrift även som nybörjare, och att de har roligt i sitt lärande. Här kan sång och musik fylla en viktig funktion. I sången kan eleverna våga släppa kraven på hur det ska låta när

60Ingvar, (2017), s

man pratar, eftersom det redan är förutbestämt av text och melodi. Det blir också lättare för tungan att forma ovana vokalljud när man övar det som en sång. Detta kräver naturligtvis kontinuitet och ihärdighet från pedagogernas sida när det handlar om elever som är helt ovana vid sång. Den proximala utvecklingszonen kanske här till en början är väldigt liten och på en mycket låg nivå, men det finns i min mening inget som hindrar en snabb utveckling förutsatt att eleven fått en förtroendefull relation till sin pedagog.

Zoltan Kodàly menade att möjligheten att utveckla absolut gehör och högre musikalisk förståelse är som störst mellan 3–6 år, men även i andra åldrar kan musik påverka hjärnans utveckling positivt.⁶¹ Det finns olika metoder som man kan använda sig av, som t ex Suzuki eller El Sistema, men de flesta påpekar vikten av att börja med musik tidigt för att få så bra effekt som möjligt. Björkvold anser å sin sida att man inte ska börja för tidigt med att styra barn från spontansång till ordnat musicerande. Risken om man organiserar sången för tidigt är att barnen förlorar den spontana glädjen som hör till musik. Därmed kan det kanske vara positivt att börja sin musikundervisning i en senare ålder?⁶² Det behöver i alla fall inte vara något negativt att komma i gång med musik först som tonåring.

7.2 Hur fungerar de olika typerna av musikalisk inlärningsmetodik som prövas i uppsatsen?

När man ser hur mina anteckningar ser ut är det lätt att tro att eleverna var passiva och negativa större delen av tiden, men det är faktiskt inte min uppfattning. Jag tror att de tyckte att det var en välkommen omväxling i en annars ganska rutinmässig och monoton skoldag. Vissa av dem tog också till sig sången som inlärningsinstrument på ett bättre sätt än andra. Ett par av de elever som arbetade mer aktivt var ute i ordinarie klass i musik och hade haft specialmusik i Slussen läsåret tidigare, något som eventuellt kan ha påverkat dem till det bättre tack vare deras större vana vid musikämnet.

De flesta spontant positiva kommentarerna fick jag efter första och sista tillfället samt när vi gjort den svåra låten om känslorna, något som får mig att tro att de gärna ville ha utmaningar och lära sig fler abstrakta värdeord som kryddar språket

61Birgitta Aurell-Keczán, Kodàly-metoden (2012) Göteborgs Universitet 62Björkvold, (1991) s 250–251

och förbättrar möjligheterna att uttrycka sig och göra sig förstådda. Detta stämmer väl överens med det jag funnit hos Pienemann och Vygotskij, att eleverna vill kunna göra sig förstådda samtidigt som de vill ha utmaningar på den språkliga utvecklingsnivå de befinner sig på.⁶³⁶⁴ De mindes väldigt väl från gång till gång och kunde alla texter, även om ”En hand, två händer” var favoritlåten.

Vissa elever var mer negativa till konceptet än andra, och det tror både jag och deras lärare var de som inte hade någon vana vid musik över huvud taget. Det kan vara kulturellt eller bara just i deras familjer, men det märktes tydligt att de var ovana vid situationen. Om projektet hade pågått under en längre tid, eller om de haft musik som ämne varje vecka under sin tid på Slussen, hade de troligtvis ändrat inställning så småningom. Det man kan se i reportagen från Feversham Academy är att eleverna i inledningen inte hade någon musikvana alls, men att de nu anser att musiken är fullständigt självklar i alla sammanhang. Musikämnet har enligt de ansvariga påverkat övriga delar av deras sociala utveckling positivt och bidragit till bättre klimat på skolan i stort.⁶⁵

Något jag också tyckte mig märka var att pedagogen och pedagogiken spelar stor roll för elevernas engagemang. Även om det är mycket svårt att utröna något om effektiviteten i de olika undervisningsmetoderna kan man se på enkätsvaren att vissa sätt att lära sig på var mer populära än de andra. Att skandera text till trumrytm var exempelvis ett ”tryggt” sätt jämfört med att sjunga. Om jag börjat med den metoden hade den kanske inte varit lika populär, men nu framstod den som enkel jämfört med att sjunga mer eller mindre komplicerade melodier. Om man som lärare känner sig obekväm med att sjunga kan man gärna använda sig av denna metod för att förbättra ordkunskap och uttal.

När våra nyanlända elever kommer till en svensk skola har många av dem aldrig själva skapat musik. De har kanske kommit i kontakt med musik på radio och tv, men de har inte haft någon musikundervisning och aldrig övat sig i sång. De möter en kultur där musiken i stället är allestädes närvarande och mycket viktig. Deras

63 Pienemann, Language processing and second language development: processability theory, (1998), John Benjamins Publishing company

64Nilholm (2016), s 57–58

65 Singing up a storm – Feversham Primary makes the case for music education. 2018-01-30, www.musicmark.uk.org (okänd författare) Hämtad 2021-10-15

svenska kamrater går ständigt med hörlurar och musik i öronen. För att kunna integreras på ett djupare plan behöver de kunskaper i musik. Detta är naturligtvis inte begränsat till praktiskt utövande av sång och instrument, de måste också få lyssna på många olika typer av musik.

7.4 Hur skiljer sig metoderna åt?

Resultaten från min aktionsforskning gav inte vid handen att elevernas modersmål spelade någon roll för hur de uppfattade olika undervisningsmetoder. Det är dock svårt att dra några slutsatser från dem då elevunderlaget var litet och projektet pågick kort tid. Vissa metoder verkade mer populära än andra och det var framför allt de som jag uppfattar som tydliga och med flera olika sätt att ge information, samt de som utmanade eleverna mer. Detta tycker gör att mitt resultat

överensstämmer med Vygotskijs sociokulturella teori om en proximal

utvecklingszon.⁶⁶Ju tydligare jag som lärare är när jag förmedlar kunskap, desto tryggare blir eleverna i sitt lärande. De vill till en början guidas av en auktoritet och gärna få svåra saker att lära sig, men inom ramen för vad de klarar av. När de känner sig säkra vill de ha svårare uppgifter.

7.5 Metoddiskussion

Denna forskning skulle gagnas av en längre tidsperiod. Det skulle behövas minst en termin, helst längre, för att kunna dra riktiga slutsatser av arbetet. Jag tycker att aktionsforskning var en metod som lämpade sig mycket väl för detta ändamål och skulle inte ändra på det. För att ytterligare optimera analysmöjligheterna kan man försöka hitta ännu en förberedelseklass där samma sånger kommuniceras med annan metodik för att undersöka hur elevernas upplevelse blev i det fallet.

Något som skulle underlätta mycket för dokumentation och analys vore ett tvålärarsystem där två pedagoger kan hjälpas åt: en håller i själva

metodikmomentet, och den andra kontrollerar att man inte rycks med av

situationen och börjar ta till metoder som inte ska användas i just det momentet.

Två vuxna som sjunger med skapar också trygghet för eleverna i det att de inte

66Nilholm (2016), s 57

riskerar att just deras röst hörs alltför mycket. Det hjälper dem att våga använda nya ord och öva på sitt uttal.

7.6 Framtida forskning

Ett intressant projekt vore om man exempelvis kunde jämföra olika

förberedelseklasser – eller dela upp en klass i två grupper - där en fick sjunga varje vecka och en annan inte alls, och se i slutet av en termin vilken klass som hade störst ordförråd och bäst uttal. Där skulle det också gå att undersöka om större elevantal i språkgrupperna skulle kunna avslöja ett mönster i metodikpreferenser beroende på modersmål.

Ett annat forskningsprojekt vore att fortbilda SVA-pedagoger i sång som

språkutveckling och se om det gjorde någon skillnad i deras undervisningsresultat, och i så fall på vilket sätt. Dessutom det jag skrev om i förra avsnittet: att ta fram ett pedagogiskt material som integrerar estetiska och multimodala lärprocesser som en naturlig del av undervisningen i grundskolans högre stadium.

I Gävle har Kulturskolan ett projekt som heter Dream Orchestra, där nyanlända ungdomar i gymnasieålder och uppåt börjat lära sig ett orkesterinstrument. De har repeterat med sin egen orkester en gång i veckan och till exempel fått ha konserter med Gävle symfoniorkester. Det vore intressant att forska på deras upplevelse av detta, deras språkutveckling och deras mentala hälsa, jämfört med nyanlända i samma ålder som inte gjort samma sak.

När den stora flyktingvågen kom 2015 startades många så kallade

integrationskörer och körer på SFI som skulle främja både de nyanländas kontakter med etniska svenska och en god språkutveckling. En del har lagt ner, men vissa finns fortfarande kvar. Hur uppfattade nyanlända som deltog körerna, och anser de att deras svenska förbättrades av dessa körer?

Att fokusera på estetiska lärprocesser i samtliga ämnen på en F-9 skola under en treårsperiod och sedan jämföra med en liknande skola skulle kunna ge värdefulla insikter om den eventuella påverkan dessa processer skulle kunna ha.

När jag sökte forskning inom området fann jag ganska många uppsatser på kandidat- eller masternivå som rörde sång som språkutvecklande arbetssätt i förskolan, men i stort sett obefintligt på högre forskningsnivå. I detta ämne borde det forskas mer även på högre nivå - och om alla skolans stadier.