Examensarbete för ämneslärarexamen

Examensarbete för ämneslärarexamen

Att sjunga sig till språk

Sång i språkundervisning för nyanlända högstadieelever

Learning second language through singing

Författare: Ingrid Blanck

Handledare: Ann-Louise Sandahl Examinator:

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt examensarbete Kurskod: GPK22K

Poäng: 15

Examinationsdatum:

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstract:

This paper is a study of a class of newly immigrated students, age 13–15, that currently is learning sufficient Swedish to be able to attend the regular education in secondary school, and how they perceive different methods of learning language through music – specifically singing.

By teaching four different songs in four different ways, I have tried to establish if it is possible to distinguish a superiour method for teaching a second language by singing. The survey can see no such method, although some ways of teaching was more popular with the students. They also stated that – even if they disliked the method for learning – they considered it easier to sing than to use spoken word to pronounce correctly, and that most of them learned one or several new words with each song. They remembered the lyrics from one occasion to another.

Research and experience shows that music can be a powerful tool if used correctly when learning foreign languages, and my conclusion is that it would benefit the immigrated students if it could manifest itself more in the Swedish educational system.

Nyckelord:

Secondary school, song, singing, second language, language development

Innehåll

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar... 8

1.2 Några för studien centrala begrepp: ... 8

2. Bakgrund ... 9

2.1 Språkens historiska utveckling ... 9

2.2 Vad för samman sång och språk?... 10

2.3 Beprövade musikdidaktiska metoder – en del av skolans grund ... 10

3. Teori ... 12

4. Tidigare forskning ... 14

5. Metod ... 17

5.1 Aktionsforskning ... 17

5.2 Urval ... 18

5.3 Informanterna ... 19

5.4 Tillvägagångssätt: Aktionsforskning i denna uppsats ... 20

5.5 Material och genomförande ... 21

5.6 Frågeformulär ... 23

5.7 Bearbetning av material ... 23

5.8 Tillförlitlighet ... 23

5.9 Forskningsetiska överväganden ... 23

6. Resultat ... 25

6.1 Sång nummer 1: En hand, två händer ... 25

6.2 Sång nummer 2: Kroppen är fantastisk ... 25

6.3 Sång nummer 3: Känslorna ... 26

6.4 Sång nummer 4: Hur många? ... 26

6.5 Lärarens utvärdering ... 27

7. Diskussion ... 28

7.1 Hur kan sång och musik hjälpa tonåriga utrikesfödda elever att förbättra sitt ordförråd och sin grammatik? ... 29

7.2 Hur fungerar de olika typerna av musikalisk inlärningsmetodik som prövas i uppsatsen? ... 30

7.4 Hur skiljer sig metoderna åt? ... 32

7.5 Metoddiskussion ... 32

7.6 Framtida forskning ... 33

8. Slutsats ... 34

9. Referenser ... 36

10. Bilagor ... 38

1. Inledning

När jag efter en karriär som sångare och skådespelare började arbeta som

musiklärare slogs jag av hur lite man i skolan tog vara på musikämnets didaktiska förmåga att förstärka alla andra ämnen. Musik är naturligtvis ett ämne i sin egen rätt, viktigt för sin egen skull, men det kan också fungera som en katalysator för att förstärka elevernas intresse och inlärningsmöjligheter. Musiken är - tillsammans med övriga estetiska lärprocesser - jämförbar med en turbomotor, den gör alla andra ämnen lite mer intressanta, intensiva och levande.¹

I en högst ovetenskaplig undersökning i augusti 2021 frågade jag mina elever i samtliga klasser (sammanlagt ca 350 individer) hur många timmar om dagen de lyssnade på musik. De allra flesta sa direkt att de lyssnade på musik mer än två timmar om dagen. När jag förtydligade att de skulle räkna med den tid de lyssnade på musik på appen TikTok, såg på film eller spelade dataspel med musik i

bakgrunden svarade alla utom två elever på hela skolan att de lyssnade på musik mer än två timmar om dagen, många så mycket som fem eller sex timmar. Musik kan ur den synvinkeln sägas vara ett av de enskilt viktigaste påverkansmedel vi har på ungdomar idag.

I sin bok Den musiska människan beskriver Jon Roar Björkvold en

attitydundersökning hos tonåringar i USA. Den genomfördes visserligen redan 1986, men den verkar ha relevans i nutid om man ska sätta den i samband med frågan jag ställde till mina elever. Ungdomarna i den amerikanska undersökningen fick frågan ”Vad betyder mest i ditt liv som tonåring?” och 54 olika

svarsalternativ. På första plats kom musik, och på sista plats skola och lärare.² Kanske skulle musik i dag kunna ersättas med sociala medier, men jag tror att resultatet på en sådan undersökning skulle vara i stort sett detsamma.

Under min senaste anställning som musiklärare på en högstadieskola undervisade jag förberedelseklassen för nyanlända i musik en timme i veckan. Det har man i år tyvärr tagit bort från schemat på grund av budgetskäl, något som jag är rädd

1Se t.ex. Fredrik Lindstrand & Staffan Selander (red.), Estetiska lärprocesser – upplevelser, praktiker och kunskapsformer (Lund: Studentlitteratur, 2010), och Eva Alerby & Jórunn Elídottír (red.), Lärandets konst. Betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet (Lund: Studentlitteratur, 2006).

2Jon Roar Björkvold, Den musiska människan, Upplaga 1 (Stockholm: Runa förlag 1991) s 254

kommer ha en negativ inverkan på deras möjligheter att nå godkänt betyg i musik under högstadietiden. Vi sjöng i mitt tycke alldeles för lite då eftersom fokus låg på att hjälpa dem att hinna i kapp de svenska elevernas instrumentfärdigheter, men när vi gjorde det märktes det att de ”smakade” på orden på ett annat sätt än när de talade i klassrummet. Det är lätt att engagera sig i dessa barn och deras kamp för att få gymnasiebehörighet och en väg in i det svenska samhället, och jag började fundera på hur de skulle kunna lära sig mer svenska med hjälp av musik.

Pedagogisk forskning och beprövad erfarenhet visar att musik och sång är

effektiva inlärningsverktyg gällande språk.³ Trots en allmän konsensus kring detta saknas ofta i skolorna en grundläggande kunskap i hur man ska använda sången didaktiskt för att optimera språkutvecklingen hos äldre elever. När jag sökt efter forskningsstudier som undersöker huruvida olika typer av undervisning är mer eller mindre effektiva beroende på kulturell och språklig bakgrund har jag endast funnit ett fåtal för högstadiets åldersgrupp. Om man exempelvis gör en sökning på ämnesorden ”språkutveckling” och ”sång” på Skolverkets hemsida får man bara resultat från förskolan, ingenting för de högre grundskoleåldrarna.⁴ Samma sak när man söker i Diva portal för att få fram så mycket svensk forskning som möjligt.

Dessutom har ämnet musik fått mindre och mindre lektionstid över tid. Senast detta läsår 2020/21 har musik fått färre minuter per vecka på högstadiet.⁵

Språket är essentiellt för integration i samhället och alla sätt att lära sig språk bör därför beaktas.⁶ Skolans läroplan för grundskolan slår fast att ”skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.”⁷ Det stämmer väl med syftet för denna uppsats, som är att utforska den optimala undervisningsmetoden för språkträning med hjälp av sång.⁸

3 Ulf Jederlund, Musik och språk Upplaga 2 (Stockholm Liber 2011)

4 Sök – www.skolverket.se, sökning på orden ”språk och språkutveckling” 2021-10-20

5 I timplanen för LGR80 garanterades musikämnet 246 timmar per år i grundskolan. I 2021 års reviderade timplan ska man hinna med sin undervisning på 230 timmar.

6 Migration Stress-Related Challenges Associated with Perceived Quality of Life: A Qualitative Analysis of Iranian Refugees and Swedish Patients. Ekblad, S., Abazari, A., & Eriksson, N. (1999).

Transcultural Psychiatry, 36(3), 329–345

7 Läroplan (Lgr11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (första stycket)–

www.skolverket.se

I Skollagens tolfte paragraf regleras vad som anses vara en nyanländ elev: ”Med nyanländ avses i denna lag den som

1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och

3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.”⁹

Skollagen stipulerar också att skolan ska vara jämlik och att alla elever ska vara lika värda och ges samma förutsättningar.¹⁰ Här går något förlorat när man inte ger nyanlända elever möjlighet att inhämta de kunskaper i musik och andra estetiska ämnen som deras svenska klasskamrater redan äger. Detta gäller inte minst sång. I musikens egen läroplan för högstadiet står sång först i det centrala innehållet, vilket kan tolkas som att Skolverket tycker att det är mycket viktigt.¹¹ När Skolinspektionen granskar musikämnet på högstadiet 2019 saknas dock helt perspektiven på både sång och nyanländas rätt till jämlik musikundervisning.¹²

Pedagoger i teoretiska ämnen saknar ofta kunskaper om estetiska lärprocesser och hur man ska kunna integrera dem i teoretiska ämnen.¹³ Även om alla skolämnen har en estetisk dimension drar sig pedagoger för att använda dem. Detta kan ha olika orsaker, en kan vara att pedagogen själv känner sig osäker på sin egen kunskap och förmåga i estetiska ämnen. Många lärare och forskare vittnar om hur de estetiska ämnena nedvärderas i förhållande till de teoretiska. Den teoretiska kunskapen anses vara ”finare” och får ta mer plats på bekostnad av konstnärliga och kreativa värden.¹⁴ Användande av estetiska lärprocesser skulle då kanske anses medföra en reducering av ett teoretiskt ämne till en lägre akademisk nivå.

Det finns inga färdiga läroböcker eller digitalt undervisningsmaterial i musik som kan vara till hjälp. Varje musiklärare skapar sitt eget pedagogiska material,

9 Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen

10 Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen 11LGR 11, Centralt innehåll i musik, www.skolverket.se

12 Musikundervisning i grundskolan årskurs 7–9 (www.skolinspektionen.se)

13 Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare - Skolverket

14 Anneli Einarsson Skuggan: Estetiska ämnen och skolans utmaningar, Skola och Samhälle (skolaochsamhalle.se)

ständigt på jakt efter nya låtar och intressanta pedagogiska vinklingar som kan hjälpa till att nå kunskapskrav samtidigt som det stämmer med det centrala innehållet. Detta tar mycket tid som kunnat läggas på interaktion med andra ämnen.

De estetiska ämnena är en ofta förbisedd resurs för språkinlärning hos utrikesfödda elever i den svenska skolan. Sång och tal är tätt sammankopplade i hjärnan. Sång och musik främjar god språkinlärning hos elever,¹⁵ men frågan är vilken metodik som är den bästa. Även om musik, bild och idrott ofta är de ämnen där dessa individer har sina första lektioner i ordinarie klass finns det ingen särskild metodik att använda som är anpassad för att tillgodose deras behov; de förväntas hänga med i den vanliga undervisningen som enligt statistiken i nästan hälften av alla fall leds av outbildade lärare.¹⁶

Pedagogerna får ingen fortbildning för att veta vad som bör prioriteras i undervisningsmetodiken för utländska elever. Det finns inte heller något i utbildningsinnehållet på musiklärarprogrammet som hjälper en musiklärare med språkutveckling för nyanlända barn.¹⁷

Den här studien kan bli en kompletterande del i forskning för att med hjälp av vetenskap och beprövad erfarenhet stärka musikämnets delaktighet i utrikesfödda elevers språkutveckling.

15Ulf Jederlund, Musik och språk (Liber 2011) kap 5

16 Andelen tjänstgörande lärare med eller utan legitimation per ämne läsåret 2020–21 https://www.skolverket.se/publikationer?id=7908 Hämtad 2021-12-20

17 Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (gu.se) Hämtad 2022-01-24

1.1 Syfte och frågeställningar Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt fyra olika typer av

musikpedagogisk inlärningsmetodik påverkar nyanlända elevers språkinlärning.

Frågeställningar:

 Hur kan sång och musik hjälpa tonåriga utrikesfödda elever att förbättra sitt ordförråd och sin grammatik?

 Hur fungerar de olika typerna av musikalisk inlärningsmetodik som prövas i uppsatsen?

 Hur skiljer sig metoderna åt?

1.2 Några för studien centrala begrepp:

Prosodi

Prosodi är läran om hur språk uttalas och delas upp i intonation, rytm och dynamik. Detta är också centrala begrepp inom sång och musik. Det är stor skillnad mellan ett språk som arabiska, där inga stavelser är betonade, och svenskan – där den fulla innebörden av en mening först kan förstås om den

betonas och intoneras rätt.¹⁸ Nyanlända elever från länder med språk som har svag eller ingen prosodi har därmed andra utmaningar än de som kommer från länder med prosodiskt språk. Ett annat ord för prosodi är språkmelodi.

Estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser kan beskrivas som ett sätt att lära där man använder sig av alla sinnen. De bildar ett gränsområde mellan kognitiv utveckling och konstnärliga uttrycksformer. Med hjälp av rörelse, musik, bild och drama kan teori

konkretiseras och göras greppbar. Tillsammans med en ökad förståelse får man också en inlärning som baseras på fler områden i hjärnan och därmed skapar kontaktnät som ger en djupare förståelse och kunskap som varar längre.¹⁹ Lärprocesser som kombinerar flera estetiska uttryckssätt kan benämnas multimodala.

18 Kortfattat om prosodi, PROSODIA www.prosodia.se Hämtad 2021-10-14

19Märta Andersson, Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser, doktorsavhandling (Luleå tekniska universitet 2014) s 26

Genom att använda sig av fler uttryckssätt än ord och text får man andra möjligheter att se lösningar eller reflektera över den kunskap man erhåller. I historia kan man till exempel lyssna på musik från den tidsperiod man läser om, dansa danser från denna tid, måla på samma sätt som den tidens stora konstnärer och spela upp ett drama som utspelar sig eller är skrivet under denna period.

Ett annat exempel på en estetisk lärprocess är när man sjunger eller läser ramsor för att lära in vissa fakta. Bildstöd, som flitigt används i dagens skola, är också en typ av estetisk lärprocess.

2. Bakgrund

2.1 Språkens historiska utveckling

Studier av mitokondrie-DNA i fossila benrester indikerar att möjligheter till språk fanns hos människosläktet redan för ca 200 000 år sedan, ca 100 000 år innan homo sapiens sapiens emigrerade från Afrika. Språket delades upp i flera huvudfamiljer som sedan spridde sig över världen. Svenska hör – i likhet med många andra europeiska och vissa asiatiska språk - till den indoeuropeiska språkfamiljen som utgår från ett språk som talades för 5–6000 år sedan.

Indoeuropeiska språk har en viss, mer eller mindre nära, släktskap som kan göra det lättare för den som redan talar ett av dem att lära sig ett annat.²⁰

Ser man på vanliga icke-europeiska språk i skolan tillhör kurmanji den

indoeuropeiska språkfamiljen medan arabiska, somaliska och tigrinja är en del av den afroasiatiska, vilket innebär att dessa språk och svenskan har större skillnader i uppbyggnad.²¹ Detta kan eventuellt påverka vilken metod för sånginlärning som passar bäst, eftersom man kan anta att både prosodi och grammatik skiljer mer mellan språk med avlägset släktskap än mellan de som står nära varandra i språkutvecklingen.

20 James Harrod, The 200,000-Year Evolution of Homo sapiens sapiens Language and Myth Families based on the mtDNA Phylotree, Fossil mtDNA and Archaeology: A Thought Experiment Mother Tongue: Journal of the Association for the Study of Language in Prehistory vol 19: s 1–85 (2014)

21 Harrod, 2014

2.2 Vad för samman sång och språk?

Melodi och text bildar tillsammans en sång. Om man delar upp musik i enstaka toner eller rytmer förlorar den sin mening; det är i sin kompletta form musiken kommer till sin rätt. Samma sak kan sägas med språket. Vårt språk är fraser som hörs i sin helhet och inte bara de talade orden. Vår hjärna förstår orden när de sägs i ett sammanhang, och vi använder oss också av exempelvis kroppsspråk och minspel för att göra oss förstådda. Våra gester och miner kan variera beroende på kulturellt ursprung. Ändå visar forskning att människor oavsett bakgrund förstår musikens känslor.²²

Björkvold har i sin forskning undersökt huruvida det finns någon universell

”urmelodi” eller skala som är gemensam för alla kulturer. Han lyckas inte hitta någon, men menar ändå att det finns vissa tonala intervall som han noterat ofta förekommande i alla barns spontansång, oavsett deras ursprung.²³

2.3 Beprövade musikdidaktiska metoder – en del av skolans grund

Skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menar man att något är prövat flera gånger och visar sig fungera. Skolverket säger att en erfarenhet är beprövad när den är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många²⁴. Jag vill i denna uppsats visa att musik är användbart för att stärka elever i alla ämnen. Som ett lysande exempel på detta finns Feversham Primary Academy i England, som nu haft sin musikcentrerade undervisning sedan 2012. Ansvarig pedagog har valt att använda sig av Kodály- metoden.

Zoltan Kodàly var en ungersk kompositör som levde 1882–1967. Han var mycket begåvad och hängiven musiken och fast övertygad om dess positiva effekt på människor i allmänhet och barn i synnerhet. Enligt Jon Roar Björkvold använde Kodàly sig av ungersk folkmusik och pentatoniska skalor i sin musikutbildning för barn, och resultaten i Ungern blev imponerande. ²⁵ Barnen utvecklade inte bara sin

22Jederlund Ulf, 2011, Musik och språk, s 62–63 23Björkvold (1991) s 121-122

24Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, www.skolverket.se Hämtad 2021-12-24 25 Pentatonisk skala är en femtonsskala som återfinns i både folkmusik från olika länder samt i blues.

egen musikalitet, de blev starten på en ny nationell stolthet och värdighet. När musikpedagoger från andra länder såg detta strömmade de till för att studera Kodàlys metod och tog den tillbaka till sina hemländer utan större eftertanke.

Björkvold menar att den starka nationella förankringen som Kodàly hade var en stor del av själva pedagogiken, och att det inte fungerade lika bra när ryckte den ur sitt sammanhang.²⁶ Det finns säkert forskning som kan bekräfta eller dementera detta, men resultaten från Feversham Primary Academy pekar åt ett allmänt positivt håll som inte stödjer Björkvold i detta. Skolan följer i stort Kodàlys riktlinjer, med musikgrupper för baby och förälder som första ingång till musiken och musikundervisning ända upp till grundskolans sista år. Varje elev har minst sex timmars musikundervisning varje vecka.

Feversham Primary Academy i Bradford, Yorkshire, England var tidigare en grundskola med mycket dåliga resultat När de startade musikprojektet kunde deras elever ingenting om musik. Det var ett fåtal i varje klass som sjöng rent, och deras teoretiska kunskaper om musik var obefintliga. En majoritet av eleverna hade utländskt ursprung och annat modersmål än engelska.

På fem år gick skolan enligt tidningen The Guardian från att vara en av de sämsta skolorna till att ligga bland de översta tio procenten vad gäller skolresultaten i England.²⁷ Jimmy Rotherham säger i intervjun med tidningen att han är övertygad om att musikträningen har hjälpt till inte bara i andra ämnen utan också med att minska mobbning, öka disciplinen i klassrummen och ge en skolanda med god sammanhållning. Skolledningen har klarat detta med samma budget som andra skolor, och har lyckats satsa mer på musikämnet genom att exempelvis dra ner på all personal som inte undervisar. Den enda anställda på skolan som inte undervisar är rektorn själv.

Feversham Primary Academy visar genom beprövad erfarenhet att barn och ungdomar gagnas på alla nivåer av att överösas med musikalisk färdighetsträning.

Detta har relevans för min studie eftersom det visserligen inte är tidigare forskning, men ändå tydligt visar genom ett praktiskt exempel att barn som får

26Jon Roar Björkvold, Den musiska människan, Stockholm: Runa förlag Upplaga 1 (1991) s 244-245 27How to improve the school results: not extra maths but music, loads of it: The Guardian 2017-10- 03 Hämtad 2021-10-01j

musikalisk träning även förbättrar sina språkliga färdigheter.

3. Teori

Jag har i denna uppsats huvudsakligen använt mig av två inlärningsteorier. Dels har jag studerat Lev Vygotskij (1896–1934). Vygotskij betonar det sociokulturella sammanhanget; genom att tillägna sig omgivningens kultur blir barnet integrerat i den. I en utvecklingszon lär sig barnet något med hjälp av en vuxen eller någon annan som kan mer än det självt, för att så småningom kunna göra det

självständigt. Tanken här är att varje barn har stadier i sin kunskapsutveckling där grundnivå är att de klarar att utföra något med hjälp av en vuxen, och så

småningom går vidare med hjälp av lämpliga stödstruktuver tills de klarar att utföra en uppgift själv utan hjälp av någon annan. Stöd och support är essentiellt för utvecklingen.

Mellan dessa två ytterligheter av beroende och oberoende finns olika faser.

Vygotskij anser att varje barn är en egen individ som utvecklas i sin takt och når utvecklingssteg oberoende av sin åldersgrupp. Avståndet från att barnet lär sig något tills att det kan göra det på egen hand kallar Vygotskij för proximal

utvecklingszon.²⁸ Det egna kreativa skapandet är viktigt för att barnets utveckling ska bli optimal.²⁹ Längtan efter att vara en del i ett sammanhang - en social drift - är enligt Vygotskij det som gör att barnet vill kommunicera. Han menar att det finns en längtan efter ett socialt liv till och med före födseln. Redan i fosterstadiet reagerar det ofödda barnet på sin mammas röst och känner sedan igen den utanför magen.³⁰ En viktig del i Vygotskijs teori är att människan måste förstås i sitt sociala, historiska och kulturella sammanhang.³¹ I min uppsats är det

informanterna som främst ska ses på detta sätt. Deras olika språkliga och sociala sammanhang har jag tidigare beskrivit i uppsatsens bakgrund.

Studiens andra utgångspunkt är Processability Theory, utformad av Manfred Pienemann (1951 -). Han har i sin bok Language Processing and second language

28 Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2014), 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur

29 Jederlund, 2011, s 198–199 30Björkvold (1991) s 242–246

31 Claes Nilholm, Teori i examensarbetet, Upplaga 1:3 (Lund: Studentlitteratur AB, 2016) s 57

development beskrivit sin uppfattning att inlärandet av ett andraspråk inte skiljer sig markant från hur man tillägnar sig sitt förstaspråk. Processability Theory består av ett antal stadier, som konkret förklarar vilka steg som tas i vilken ordning när man lär sig ett nytt språk. Man behöver alltså lära sig de olika funktionerna i språket i en viss ordning för att de ska bli tillgängliga och användbara. Detta kan förklara varför en elev inte använder vissa språkliga finesser trots att de lärt sig dem, utan stannar kvar i ett mer primitivt stadium – de andra bitarna i språkpusslet finns helt enkelt inte på plats. Han motsätter sig också tanken att allt lärande sker linjärt och ser snarare att det är flera parallella processer som försiggår samtidigt.

Mer komplexa processer tar inte mer tid egentligen om de lärs in vid rätt tillfälle i en dynamisk lärandeperiod. Det har inte med ålder utan med utvecklingsnivå att göra.³² Detta stämmer i mitt tycke väl överens med Vygotskijs proximala utvecklingszon.

Dessa två teorier är applicerbara på min egen undersökning eftersom de handlar om både språk, personlig utveckling och kreativt skapande sett ur ett holistiskt perspektiv där man tar hänsyn till hela individen och dennes unika förutsättningar.

Pienemanns teori är tillämplig i min uppsats eftersom han anser att ett språk lärs in på samma sätt oavsett när i ålder man lär sig det. Effektivast inlärning bör alltså vara något som följer den naturliga assimilationen av förstaspråket så nära som möjligt. Barndomens sånger och ramsor är något som både hjälper oss att förstå vår omvärld och konkretiserar språket och ordförståelsen, och det gör förmodligen inget om de har lite för hög språklig nivå just när man sjunger dem första gången.

Även om vissa grammatiska former i sånger man lär sig kan vara för svåra för att använda i praktiskt tal vid ett exakt tillfälle, lagras de i hjärnan och dyker upp när de andra språkliga bitarna är på plats. Att eleven inte omedelbart börjar använda nya kunskaper kan bero på att andra kunskaper – nödvändiga vid en tidigare utvecklingsnivå - ännu inte erhållits.³³ Sånger kan därmed introduceras i ett tidigt stadium i språkinlärningen, och medan man i början kan sjunga grammatiskt och ordmässigt enkla sånger bör dessa bli mer avancerade vartefter utbildningen fortskrider. Det stämmer väl överens med min uppfattning att eleverna i min

32 Pienemann, Language processing and second language development: processability theory, (1998, John Benjamins Publishing Company)

33Pienemann, 1998

undersökning uppskattade utmaningar i form av många och svåra ord, och att de tappade intresset när det blev för enkelt (vi sjöng en ny sång med ord de redan kunde), något som också får stöd i Skolverkets rapport om relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling, där författaren Åsa Wedin konstaterar att ett problem i skolan är att vi har för låga förväntningar på våra elever. ³⁴

4. Tidigare forskning

Det finns forskning som visar att musik och språk är nära relaterade till varandra i hjärnan. Det finns också en hel del forskning gällande musik och språkutveckling utförd på elever i förskola och lågstadium. Ulf Jederlund tar exempelvis i sin bok

”Musik och språk” fasta på forskning som sammanfattar att även om studier av personer med hjärnskada visar att sång och tal har olika centra i hjärnan,

fördelade på höger och vänster hjärnhalva, är de tätt sammankopplade. Det verkar som om melodi och text lagras på olika ställen i hjärnan, men att de har en tät kommunikation mellan sig. Studier har också gjorts på personer med både afasi (talstörning) och amusi (musikstörning) där försökspersonerna tidigare varit fullt fungerande men på grund av hjärnskada tappat funktion i höger eller vänster hjärnhalva.

Av dessa kan man dra resultatet att en sång lärs in i två separata nervsystem; ett för melodi och ett för text; och att dessa skapar starkare nervförbindelser med varandra ju fler gånger man sjunger sången.³⁵ Det är relevant med tanke på min frågeställning om hur sång kan stärka ungdomars språkinlärning. Att enbart använda sig av talade ord innebär i så fall att man förlorar en viktig del av

hjärnans kommunikation. Eftersom dessa nervsystem stärker varandra gagnar det språkinlärningen att använda sig av båda.

I boken Kunskapssynen och pedagogiken diskuterar hjärnforskaren Martin Ingvar den moderna skolans konstruktivistiska metod att lära ut. Konstruktivism är en riktning inom samhällsvetenskap och pedagogik som menar att verkligheten är socialt konstruerad, att vi alla förhåller oss till varandra som sociala varelser. I en konstruktivistisk skolform lär sig eleven genom att själv söka kunskap. Läraren är

34Åsa Wedin, Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling, (2012 Skolverket)

35 Jederlund 2011, s 62

mer som en sorts guide än en auktoritet, och att kunna korrekta fakta är inte lika viktigt som förmågan att resonera kring olika fakta.³⁶ Ingvar skriver att i gruppen barn som kommer till Sverige efter att de egentligen skulle ha börjat skolan är läget allvarligt, då många av dem inte lyckas slutföra sin skolgång. Ingvar anser att den didaktik som lärs ut på lärarutbildningarna idag har fallerat av flera skäl. Ett av dem är att de tidigare rättesnörena systematik, progression genom formativ

pedagogisk ledning och förståelse för att det krävs både inlärning av nya kunskaper och repetition av de gamla övergivits till förmån för att människor själva ska söka och kreera kunskap tillsammans med sin omvärld, det vill säga konstruktivism.³⁷ Enligt Ingvar behöver så mycket grundkunskap som möjligt automatiseras för att lämna arbetsminnet fritt att insupa nya lärdomar. Detta blir omöjligt utan repetition, att ”nöta” in kunskaper. Sånger man lär sig och sjunger flera gånger på olika sätt erbjuder sådan repetition utan att det blir alltför tråkigt och enahanda.

Anita Collins, forskare, lärare och musiker, har gjort ett stort arbete med att samla olika undersökningar som alla visar samma sak – musik påverkar hjärnan positivt.

Musik ger hjärnan en workout där den tränar motoriska, auditiva och visuella färdigheter samtidigt. Att spela ett instrument tränar också båda hjärnhalvorna lika mycket, vilket faktiskt är det enda tillfället där det sker.³⁸ Musiken kan vara för språkinlärningen vad styrketräning är för en friidrottare – en viktig del i en komplett träningsform.

Ett exempel på forskning för yngre barn är Lucía Herrera och hennes kollegor som i två år forskade på 3–4-åriga barn i Puerto Rico. En barnklass fick

musikundervisning 20 minuter åt gången minst tre gånger i veckan, medan en annan klass i samma skola inte fick utökad musikundervisning. Jämfört med kontrollgruppen utvecklades experimentgruppens språk signifikant.³⁹ Från början

36Svensk Ordbok på nätet: https://svenska.se/so Hämtad 2021-12-28

37 Martin Ingvar, Inte anpassad för hjärnan, Kunskapssynen och pedagogiken, red Magnus Henrekson (2017) Stockholm: Dialogos, s 115–146

38 Anita Collins: The Music advantage: How music helps your child develop, learn and thrive 2020.

Allen and Undwin

39 Lorenzo, O. Herréra L., Hernández-Candelas, M., & Badea, M., ”Influence of Music Training on Language Development. A Longitudinal Study”. Procedia – Social and Behavioral Sciences, Vol 128, 22 April 2014, Pages 527–530.

var klasserna jämbördiga, men redan vid första testtillfället efter start märktes en skillnad till förmån för musikgruppen och den ökade över tid. Även om

kontrollgruppen också utvecklade sitt språk låg musikgruppen hela tiden före dem i språklig utveckling. Enligt Herreras egna forskningskällor var en anledning att barnen på skolan generellt inte fick så mycket musikalisk träning att deras lärare kände sig osäkra inför uppgiften. Därför gavs pedagogerna extra utbildning och mentorsstöd inför projektet. Hon menar att denna intensiva träning kan ha resulterat i ökat självförtroende hos pedagogerna och att det också gav en positiv effekt åt musikgruppen tack vare förbättrad kvalitet på lektionerna. ⁴⁰

Karin Boberg och Anna Höglund skriver om musik i estetiska lärprocesser och menar att ett utmärkt sätt att automatisera faktakunskaper är genom att sjunga dem. Ramsor och sånger skapar minnesspår i hjärnan som kan sitta kvar mycket länge, vilket alla vet som lärt in tyska verb eller Hallands floder på detta sätt.⁴¹ Saglam, Kayaouglu och Aydini har i sin avhandling Music language and second language acqusition utforskat hur musik kan hjälpa elever att lära sig ett

andraspråk. De kommer fram till att musik kan vara en utmärkt hjälp, men att det ställer krav på läraren att vara uppdaterad, kunnig, och använda sig att rätt

pedagogiska metoder för sånginlärning.⁴²

Inte minst viktig är den forskningssammanställning som Jon Stansell gjorde 2005.

Där finns mängder med olika forskningskällor som slutligen får Stansell att fastslå att

The researchers in this literature review show conclusively that music and language should be studied together. Music‟s success is due, in part, to primal human abilities. Music codes words with heavy emotional and contextual flags, evoking a realistic, meaningful, and cogent environment, and enabling students to have positive attitudes, self-perceptions, and cultural appreciation so they can actively process new stimuli and infer the rules of language.⁴³

40Herrera 2014

41Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser / [ed] Anders Burman, Huddinge: Södertörns högskola, 2014, s. 75–91

42 M.Naci Kayaoğlu, Emine Buket Saglam: Music, language and second language acquisition 2nd International Symposium och Sustainable Development, June 8–9, Sarajevo 2010

43Jon Stansell, The use of music for learning languages (2005, University of Illinois)

För att aktivt kunna bearbeta nya stimuli och så snabbt som möjligt föra in grammatik och språkregler i långtidsminnet anser alltså Stansell att musik bör studeras samtidigt som språk. Genom att musik förser ord med känsla och sammanhang får studenterna fler dimensioner till sin språkinlärning.

I sin bok Musik och språk konstaterar Ulf Jederlund att den vokalspråkliga

utvecklingen börjar redan i barnets första ickeverbala ljud, när det jollrar. Det finns två huvudlinjer i talspråksutvecklingen: prosodisk och segmentell. Den prosodiska linjen rör intonation, rytm, betoning och fraslängd, den segmentella innehåller språkljud och där främst vokaler, konsonanter och hur de kan föras samman till ljudföljder och färdiga ord. De prosodiska mönstren lärs in tidigare än de segmentella i spädbarnsåldern och det verkar sedan som att de prosodiska mönstren föregår de segmentella i varje språkligt utvecklingsstadium.⁴⁴

Björkvold beskriver hur musikämnet är placerat i skamvrån i skolan, helt i motsatt proportion till elevernas intresse, och hur modersmålsundervisningen alienerar och slår ut tonåringar i stället för att inkludera och beröra dem.⁴⁵

Trots denna otvetydiga forskning saknas musikperspektivet helt när man 2018 skulle lägga upp en intensivutbildning som syftar till att ge ungdomar

gymnasiebehörighet på bara två år.⁴⁶ Eleverna skulle lära sig 50 nya ord i veckan, men man använde sig inte av sånger eller ramsor för att underlätta inlärningen utan gav dem kort med nya ord skrivna på. De estetiska lärprocesserna verkade helt frånvarande i metodiken.

5. Metod

5.1 Aktionsforskning

Aktionsforskning innebär att man tittar på vad som fungerar i praktiken, och tar sin utgångspunkt i frågor om vad eleverna upplever. Lärare och elever samarbetar vid utvecklingen av forskningen.⁴⁷ Forskningen består i att skapa valid kunskap om praktiken. Detta kan innebära insamlande av både kvalitativa och kvantitativa data.

44 Jederlund, 2011, s 138–139 45Björkvold (1991) s 256

46Eva Barkeman: Snabbare väg till svenskan - Språktidningen (www.spraktidningen.se) 2018-02-13, Hämtad 2021-10-15

47 Bryman 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, Libers förlag, s 356

Centrala moment i aktionsforskning är att som praktiker ställa frågor till praktiken, iscensätta en handling, följa processen och reflektera över vad som där sker. ⁴⁸ Det kan vara en så enkel sak som att pröva om en annan placering i klassrummet är mer effektiv än den nuvarande. Vi lärare håller på med aktionsforskning varje dag när vi prövar och omprövar vår undervisning. Jag brukar säga att om jag har samma lektion med alla mina sjundeklassare får den klass som har lektion på fredagen en mycket bättre lektion än den som har lektion på måndagen. Det beror på att jag hela tiden prövar och omprövar hur min lektionsplanering och hur min metod fungerar på de olika eleverna. Om jag skulle ha tid och vara tillräckligt ambitiös för att dokumentera detta i till exempel dagboksform, som en loggbok, skulle det kunna kallas aktionslärande.⁴⁹

Invändningar mot metoden aktionsforskning kan vara att den inte är tillräckligt strukturerad i sin undersökningsmetod och därmed kan ifrågasättas vad gäller objektivitet, samt att den kan brista i styrning.⁵⁰ Den är dock applicerbar i just denna forskning eftersom en stor del av resultatet är elevernas egen upplevelse när de får öva på språkuttal och ordförståelse genom sång.

Exempel på fördelar som deltagare upplevt när de arbetat med aktionslärande är att aktionslärande tydliggör problem, ger verktyg för att nå målen, förstå varför något fungerar eller inte fungerar och kan ge en bekräftelse om att vara på rätt väg.⁵¹ 5.2 Urval

Jag har valt att använda mig av förberedelseklassen för nyanlända på N-skolan 7–

9. För att respektera informanternas anonymitet har jag valt att använda fingerade namn. N-skolan 7–9 är en fyrparallellig skola med cirka 350 elever. Den ligger i en mellanstor stad i södra Norrland. Kommunen försöker blanda elever från olika bostadsområden och socioekonomiska miljöer genom att göra

upptagningsområdena till de olika skolorna så heterogena som möjligt. Detta medför dock att det inte alltid är den skola som ligger närmast geografiskt som blir elevens förstaval. I N-skolans fall gör eleverna från socioekonomiskt starka

48 Rönnerman, 2004

49 Dimenäs, 2020, Vetenskap och beprövad erfarenhet, Libers förlag, s 35

50 Bryman 2011

51 Rönnerman 2004,2012, Aktionsforskning i praktiken, Studentlitteratur s136

områden ofta aktiva val till andra skolor som ligger närmre deras boenden, medan socioekonomiskt svaga elevers föräldrar inte vet eller förstår att de kan göra så, och därmed stannar dessa elever kvar på sin av kommunen anvisade skola.

Läsåret 2020–2021 hade N-skolan en etnisk fördelning i årskurs 7 om 60–70%

elever med annat modersmål än svenska. Skolan genomgick nyligen en renovering och tillbyggnad och har stora ändamålsenliga lokaler, men har på grund av

kommunal budget detta läsår varit tvungna att skära ner på personal i hela skolan, även i förberedelseklassen.

På N-skolan finns en förberedelseklass. Kriteriet för att gå i förberedelseklassen är att man inte gått i svensk skola mer än två år, samt att man på grund av bristande språkkunskaper inte klarar av att hänga med i den ordinarie SVA-undervisningen.

Skolans personal har blivit vana vid och duktiga på att arbeta med elever som inte har svenska som modersmål. Dessa elever talar till en början sällan svenska annat än på lektionerna i skolan. Deras föräldrar är inte kunniga i svenska språket, och de flesta bor i ett bostadsområde där de egentligen aldrig behöver prata något annat än sitt hemspråk. Flera av dem jag tidigare undervisat kan fyra – fem språk som de lärt sig under tiden på flykt från sitt hemland, men inget av dem särskilt bra. Ibland är de också svaga i sitt modersmål. Förberedelseklassen är en av två som finns i kommunen. När eleverna blivit duktigare på svenska ”slussas de ut” i vanlig klass, till att börja med i de praktisk – estetiska ämnena och sedan gradvis även i andra ämnen.

5.3 Informanterna

Gruppen som är med i forskningsprojektet är en förberedelseklass för nyanlända elever på N-skolan 7–9. ”Syftet med förberedelseklassen är att ge nyanlända elever de kunskaper de behöver för att så snart som möjligt kunna ta del av

undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid.”⁵² Eleverna kan få undervisning i förberedelseklass i upp till två år, men målet ska hela tiden vara att varje individ ska ha undervisning tillsammans med de andra eleverna i sin vanliga klass så snart dennes språkkunskaper tillåter.

52Stöd för nyanlända elever – www.skolverket.se Hämtad 2021-11-28

I dagsläget (november 2021) består denna elevgrupp av 19 elever med olika ursprung. De språk som talas i gruppen är arabiska, persiska, tigrinja, dari och kurmanji. Eleverna är mellan 13 och 15 år gamla.⁵³ Det är en ganska jämn fördelning mellan pojkar och flickor och över de olika årskurserna.

De flesta av eleverna är nybörjare på svenska och kan inte föra lite mer

komplicerade resonemang, så det är svårt att ställa frågor om vad de tycker och tänker om olika sätt att arbeta. En av eleverna är analfabet och kan alltså inte läsa eller skriva ens på sitt eget språk, ännu mindre på svenska. Ingen elev är van vid musik eller att sjunga hemifrån, och de är blyga inför varandra. Några är tydligt negativa till musik, men det är oklart om det är på grund av religiösa dogmer, andra kulturella implikationer eller bara en allmän osäkerhet.

Jag lärde känna några av eleverna förra året när jag undervisade i musik på N- skolan, men de flesta är helt nya för mig.

5.4 Tillvägagångssätt: Aktionsforskning i denna uppsats

Jag ville utforska hur fruktbara olika praktiska sånginlärningsmetoder är för inlärning och språkutveckling. Imitation kan anses vara en av de vanligaste vägarna till ny kunskap – någon gör något som någon annan härmar. Eftersom detta är så grundläggande för samtliga mänskliga individer har jag haft det som utgångspunkt i mitt metodupplägg.⁵⁴

Genom att lära ut fyra olika men liknande enkla svenska sånger på fyra olika sätt kunde jag undersöka hur snabbt eleverna lär sig text och ord med hjälp av

musiken. Jag använde mig av N-skolans förberedelseklass för nyanlända som informanter, och tog hjälp av de ordinarie lärarna där så långt det var möjligt.

Eleverna stannade kvar i sitt vanliga klassrum och jag tog med en bärbar keyboard dit. De metodiska processer jag använde mig av var härmning, skriva ord och rita bilder på whiteboardtavlan, visa med kroppen och använda projektor. Vid ett tillfälle fick de dessutom ut skrivna textblad med bilder.

Jag har träffat eleverna vid fem olika tillfällen. Tisdagarna har varit en mindre grupp på 5–6 elever, torsdagar en större grupp på upp till 15 elever.

53 Enligt samtal med Eva Åberg, ansvarig lärare för Slussen, 2021-11-16

54Peter Gärdenfors, Lusten att förstå – om lärande på människans villkor, Upplaga 1 (Stockholm, Natur & Kultur 2010), s 111

Projektet har pågått under en mycket begränsad tid och med få elever i varje språkgrupp. Det är svårt att dra några slutsatser om språk kontra lärande eftersom några av språken talas av endast en eller två elever och det kan vara deras

personliga inställning till sång som påverkat snarare än prosodin i deras hemspråk, men vissa saker gjorde mig ändå lite förvånad och utmanade mina förutfattade meningar. De arabisktalande eleverna var till exempel generellt positiva till

arbetsmetoden sång som inlärning, trots att de inte hade någon sångvana och deras eget språk inte har någon intonation. De persiska eleverna var mer negativa. Elever som talade tigrinja var alla mycket eller ganska positiva till försöket. Värt att notera är, att även om någon elev var negativ till undervisningsmetoden som sådan kunde de ändå tycka att det var lättare att säga orden efter att man hade sjungit dem. I de flesta sånger angav de också att de lärt sig nya ord. Eleverna lärde sig texterna snabbt och mindes dem väl. Vid ett par tillfällen rättade de mig då jag råkade sjunga fel och de svarade gärna när jag började läsa en vers och frågade

”Vad kom sedan...?”

Jag har utfört det praktiska momentet under ett par veckors tid. Tisdagar har det varit mycket färre elever, men de flesta av dem var också på plats på torsdagar.

Därför har jag valt att lära ut två sånger på torsdagarna; dels den som

tisdagsgruppen redan lärt sig, dels en ny sång. Tisdagsgruppen besvarade sin enkät på tisdagen och gjorde det inte en gång till på torsdagen för att inte förstöra forskningsresultaten. Eleverna fick genomföra självskattning med hjälp av färdiga frågor i ett dokument för att utvärdera hur snabbt de lärt sig sången. Frågorna utformades så att man kan svara på dem även om man inte har kommit så långt i svenska språket.

5.5 Material och genomförande

Eleverna fick genomföra självskattning med hjälp av färdiga frågor i ett dokument för att utvärdera hur snabbt de lärt sig sången och vad de tyckte om tillvägagångssättet. Frågorna utformades så att man kan svara på dem även om man inte har kommit så långt i svenska språket.

Jag utvärderade efter varje lektion och skrev en form av loggbok där mina

erfarenheter redovisas. Deras ansvariga lärare fick också göra en kort utvärdering

efter ett par veckor för att se hur eleverna tog till sig sångundervisningen och om det påverkat dem efteråt.

Sångerna kommer från sångboken Sjung språket! som tagits fram speciellt för att komplettera undervisningen i svenska som andraspråk.⁵⁵ De här sångerna är praktiskt inriktade och är skrivna för att hjälpa till med vardagsspråket. Det finns sånger som handlar om varför man ringer 1177, olika yrken och vad de gör, verb och adjektiv och mycket annat. Jag har valt ut fyra sånger som alla handlar om kroppen på ett eller annat sätt. De heter

1. En hand, två händer (s 45 i häftet) Bilaga 1 2. Hur många? (s 54 i häftet) Bilaga 2

3. Kroppen är fantastisk (s 62 i häftet) Bilaga 3 4. Känslorna (s 63 i häftet) Bilaga 4

De olika metoderna jag valt för inlärning är följande:

 Härma, dvs jag sjunger före och eleverna sjunger efter. Ackompanjemang på piano.

 Skandera på en ton med trumrytm.

 Rörelsesång där rörelser kopplas till olika ord.

 Bildstöd och rörelser.

 Bildstöd samt text på papper.

Anledningen att jag valt fyra sånger från just denna sångbok är att de är sinsemellan ganska lika. De är skrivna med moderna ord och syftet att lära ut språk, vilket gör det mer jämförbart än om jag till exempel valt sånger av Astrid Lindgren eller klassiska svenska barnsånger. Orden är användbara i ungdomarnas vardag, något som jag tänkte skulle kunna öka motivationen för inlärning.

När eleverna fått härma har jag sjungit före flera gånger, först korta sekvenser och sedan sammansatta och längre. De har omväxlande fått sitta ner eller stå upp när de sjungit. Bildstöd har dels varit uppritat på tavlan, dels funnits tillgängligt på papper.

55 Sjung språket (www.sjungspraket.se) Hämtad 2021-10-01

5.6 Frågeformulär

Jag satte ihop några enkla frågor till varje sång som jag samlat i häften. Det är upplagt så att även elever med mycket bristande förståelse av svenska ska kunna svara på frågorna. I stället för textalternativ för att beskriva vad man tyckte om sättet att lära ut har jag emojis, till exempel. Det är inte ett häfte till varje elev eftersom de inte är med på varje inlärningstillfälle, utan vid varje sång skriver man vad man har för förstaspråk, och de behöver inte skriva ut namn om de inte vill.⁵⁶

5.7 Bearbetning av material

När sista sångtillfället var över samlade jag ihop alla enkäter och lade in svaren i en Excelfil. Där har jag sorterat varje sång för sig och skrivit in svaren på varje fråga.⁵⁷ Jag förde loggbok i Word efter varje tillfälle och kunde på det sättet jämföra min egen upplevelse med elevernas åsikter.

5.8 Tillförlitlighet

Eleverna hade en väldigt begränsad kunskap i svenska språket och jag kan inte vara säker på att de fullt ut förstått vad de skulle göra och varför. Det kan vara så att de utvecklat strategier för att verka förstå trots att de inte gjort det, något som kan göra att mina förklaringar om exempelvis hur de skulle fylla i enkäten inte uppfattades på rätt sätt. Min uppfattning är trots det att de flesta förstod att det inte handlade om ifall de tyckte om mig eller musik och sång i allmänhet, utan hur de ansåg att sättet att lära ut fungerade. Det är dock svårt att veta om jag har rätt eller inte. När enkäterna skulle fyllas i hjälpte eleverna varandra att förstå frågorna för att kunna svara på dem på rätt sätt. Därför kan det eventuellt finnas fall där en elev fallit för det så kallade kompistrycket och kanske inte svarat helt sanningsenligt.

5.9 Forskningsetiska överväganden

Innan man genomför en forskningsstudie är det viktigt att man känner till sitt ansvar genom att göra olika etiska överväganden som syftar till att undvika negativa konsekvenser för intervjudeltagare under undersökningar. Deltagare för

56 Se bilaga 1–4

57 Se bilaga 5

forskares undersökningar har rätt till skydd såsom sekretess, där inga personliga uppgifter eller uppgifter som gör att individen kan identifieras får utlämnas till allmänheten. Dessutom får individer inte utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkande behandling.

Dessa krav kan sammanfattas med individskyddskravet, som består av fyra huvudkrav.

 Informationskravet, som innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om studiens syfte och vad deras deltaganden innebär och på vilka villkor det sker.

 Samtyckeskravet, som innebär att deltagarna i studien har rätt att bestämma ifall de vill medverka eller inte, alltså har deltagaren rätt att dra sig ur i efterhand.

 Konfidentialitetskravet, som innebär att inga personuppgifter som samlas in i studien inte får utlämnas till obehöriga eller allmänheten.

 Nyttjandekravet, som innebär att den insamlade data om enskilda personer endast får användas i syftet av den aktuella forskningen eller studien.⁵⁸

För att minimera risken för igenkänning av mina informanter har jag i enkäten inte lagt in några personliga uppgifter mer än förstaspråk. Eleverna har inför varje tillfälle fått information om studien och syftet, samt blivit försäkrade om att deras personuppgifter är skyddade. Jag har inte själv några elevuppgifter om klassen och det jag skrivit om gruppens sammansättning med mera bygger på egna

observationer och samtal med ansvarig lärare, inte på några listor. Ingen elev har tvingats att sjunga eller fylla i enkäten, vilket innebär att det ibland varit fler elever på plats än jag har enkätsvar. Det forskningsmaterial jag samlat in har endast använts till min egen forskning gällande denna uppsats och får inte lånas ut till eller användas av någon annan forskare.

58 Vetenskapsrådet 2009

6. Resultat

Jag presenterar resultatet utifrån sång, i den ordning vi arbetade med dem. Sist i detta avsnitt redovisar jag den ordinarie lärarens upplevelse av undersökningen.

6.1 Sång nummer 1: En hand, två händer

Här deltog fyra persisktalande, fem arabisktalande, tre som talar kurmanji och fyra som talar tigrinja som modersmål. Alla elever svarade dock inte på frågorna.

Undervisningsmetoden i denna sång var att härma med call and response, det vill säga att jag sjöng före och eleverna sjöng efter.

Det gick fortare för eleverna att lära sig sången än jag hade trott. De var försiktiga och ville inte gärna sjunga för varandra, men efter en stund gick det bättre. En sjöng inte alls, men störde inte heller undervisningen. Det kändes som om de inte ville ta några egna initiativ. Jag är van att använda kroppsspråk när jag lär ut och det var mycket svårt att låta bli. Kompromissen blev att jag använde rörelser för att öka förståelsen av själva ordet, men eleverna gjorde inte rörelser själva.

Merparten av eleverna var positiva till denna undervisningsmetod.

På frågan om det var lättare att uttala orden när man sjöng svarade sju ja, en nej och tre kanske.

På frågan om de lärt sig något nytt ord svarade sju ja och tre nej.

6.2 Sång nummer 2: Kroppen är fantastisk

Den här sången är uppbyggd på samma sätt som sång nummer 1, så att man härmar i verserna (en försångare sjunger före och gruppen sjunger tillbaka likadant) och att alla sjunger gemensamt i refrängerna. Versen har ganska lätt melodi, refrängen är något svårare, men det är en ganska svängig låt.

Vi lärde oss genom härmning, svåra ord skrevs upp och förklarades på tavlan, och vi gjorde rörelser tillsammans.

Jag valde att undervisa i den här sången dels på tisdagslektionen, då sex elever deltog och två avvek ganska tidigt för att ha en annan lektion; dels på

torsdagslektionen för att få fler respondenter.

Nio elever har fyllt i svarsenkäten för denna sång. De flesta hade tigrinja som modersmål. Dessutom fanns dari, arabiska, persiska, kurdiska och kurmanji representerade som förstaspråk. Här är resultaten mer blandade. Flera var negativa

till undervisningsmetodiken. Det var tydligt av deras miner och kroppspråk att de tyckte att det var jobbigt att göra rörelserna och så fort jag inte drev på dem blev de passiva i kroppen. Jag fick också bryta på torsdagen och återigen förklara varför vi gjorde det här, och att det var viktigt att de faktiskt försökte använda sig av sitt svenska talspråk. Jag frågade dem när de egentligen tänkt lära sig prata svenska eftersom de inte ville ta chansen att göra det nu. Efter det blev det bättre.

Trots det ljumma betyget angav alla utom en att de tyckte att det var lättare att sjunga orden än att tala dem, och fem av dem hade lärt sig nya ord (vilket i och för sig kan hänvisa till sång nummer 3, som lärdes ut vid samma tillfälle för flera av dem).

6.3 Sång nummer 3: Känslorna

Den här sången innehåller många abstrakta ord, dels själva känslan, dels hur man känner sig (till exempel ”När jag är stolt lyser jag”). Jag valde att gå igenom alla ord genom att skriva dem på tavlan och rita bilder bredvid som visade känslan.

Den har en refräng som alla sjunger och verser som i originalet är rappade, men som jag valde att läsa i en fast rytm med en handtrumma till hjälp för att alla skulle höra och läsa i samma takt.

Det här var ett av de populäraste tillfällena. Här fanns ett tydligt syfte, många ord som var nya för eleverna och minimalt med sång. Vi hade inte heller några rörelser till som kan ställa till det för blyga och obekväma tonåringar. Tolv elever var på plats, fem av dem med tigrinja som modersmål, tre arabiska, två persiska och två kurmanji. De svarade inte på alla frågor och en elev som är analfabet svarade inte alls.

Endast en elev ringade in den sura emojin, övriga var positiva. Sju av eleverna tyckte att det var lättare att uttala orden när de fick läsa i takt. Tio elever skrev att de lärt sig ett eller flera nya ord, en elev att den inte lärt sig något nytt ord.

6.4 Sång nummer 4: Hur många?

Det här är en sång som inte innehåller så svåra ord och de flesta orden hade vi gått igenom i tidigare sånger. Liksom de andra sångerna jag använt handlade den om kroppen. Här använde jag mig av bild- och textstöd på ett papper som delades ut bland eleverna. Metodiken jag valt var att jag läste före och de efter, och vi arbetade extra med uttal som kan vara svårt som till exempel u som i ”hur” och

vårt mjuka ng-ljud. Sedan fick de sjunga efter mig, och slutligen sjunga hela sången. De ville inte så gärna sjunga men jag sjöng på och tänkte att det kan vara bra för dem att lyssna också.

Det här var svåraste sången att lära ut. Eleverna var passiva och motvilliga. Jag tror att de kanske tyckte att orden var för lätta, och eftersom åttorna denna gång inte var på plats blev de andra mer självmedvetna och vågade inte låta så mycket.

En elev vägrade sjunga helt.

Modersmålen var persiska, tigrinja, dari och kurdiska. De flesta var positiva eller neutrala till undervisningsmetoden.

Fyra elever tyckte att det blev lättare att uttala orden efter att vi arbetat med dem, medan bara en hade lärt sig något nytt ord.

6.5 Lärarens utvärdering

Den ansvariga läraren för förberedelseklassen fick följande frågor av mig på mejl:

Hur uppfattade du eleverna under lektionerna: som tystare, gladare, surare osv än vanligt, eller som vanligt?

Har du märkt någon skillnad i deras vilja att prata svenska sedan de fick öva sången?

Har de sjungit spontant sedan jag var hos er?

Har de själva sagt något om projektet i efterhand, och i så fall vad?

(negativt/positivt).

Jag fick följande svar:

Det var blandat med olika känslor, en del var sura och jag tror att det har att göra med att de inte är vana vid att sjunga eller lyssna på musik överhuvudtaget, en annan elev som var sur hade dagen innan fått reda på att hans farbror hade dött i en trafikolycka så det kan vara mycket som spelar in. Några var glada och sjöng med och de har jag även hört under lektionstid att de nynnar på någon sång eller del av sång. De har även frågat om du kommer tillbaka.

Jag har inte märkt någon markant skillnad på deras vilja att vilja prata svenska sedan du var här men jag var på en föreläsning med Gudrun Svensson som arbetar som arbetar som lektor i SVA vid Linnéuniversitetet och då ställde jag frågan om hur man kan få elever att börja våga prata svenska. Då svarade hon att körläsning är bra för då känner inte någon sig utpekad. Hon sade att vi var välkomna att kontakta henne för frågor så om du behöver referensmaterial eller vill diskutera kan du kontakta henne.”⁵⁹

59 Mejl från Eva Åberg 2021-12-10

Det är med andra ord svårt att avgöra vad elevernas eventuella ovilja kan bero på, men deras lärare tror också precis som jag att det till stor del kan bero på ovana och rädsla att exponera sig inför klassen. Intressant är också att lektor i SVA vid Linnéuniversitetet enligt min källa anser att läsa i kör är bra för att få eleverna att prata, men inte nämner sång i kör som alternativ. Det styrker min tes att lärare generellt är ovana vid eller osäkra på att använda sång i undervisningen.

7. Diskussion

I diskussionen diskuteras delar av resultatet som jag funnit vara av särskilt intresse.

Vägledande är studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt fyra olika typer av musikpedagogisk metodik påverkar nyanlända elevers språkinlärning och eventuellt skiljer sig beroende på

modersmål. Jag har gjort detta med hjälp av aktionsforskning, där jag på plats i klassrummet har prövat olika sätt att lära ut sånger. Till min hjälp har jag haft inlärningsteorier av Vygotskij och Pienemann. För att tydliggöra kopplingen till frågeställningarna har jag diskuterat min forskning med dessa som rubriker.

Jag märkte att det var mycket svårt för mig som lärare att inte ta till alla vapen i min arsenal för att göra lärandet lustfyllt och effektivt. För mig är det till exempel självklart att rörelser underlättar inlärningen av en sång, det har jag använt i över trettio år, men i vissa metodmoment fick jag inte lov att använda det. Det var frustrerande även om jag visste att det tjänade ett vetenskapligt syfte.

Det praktiska arbetet i klassen kan beskrivas som ansträngande eftersom det krävde hela min uppmärksamhet i en ny omgivning utan tillgång till mina ordinarie instrument och med nya elever, frustrerande då jag var tvungen att begränsa min pedagogiska arsenal för att kunna se vad som fungerade bättre eller sämre, och tillfredsställande då jag märkte att elevernas uttal och språkliga flyt förbättrades med små medel. Det var också lätt att förlora målbilden, som ju var att utföra en undersökning, och i stället fastna på det kanske mer vanliga sättet att se på skolarbete, nämligen att eleverna ska lära sig och lyckas under lektionen. För bästa resultat i en sådan här forskning bör man kanske vara två pedagoger: en som leder själva instuderingen och en som övervakar och styr vilken metodik som används.

7.1 Hur kan sång och musik hjälpa tonåriga utrikesfödda elever att förbättra sitt ordförråd och sin grammatik?

Sång i undervisningen fyller flera funktioner för utlandsfödda elever. Genom att sjunga sånger blir eleverna mer vana vid uttal och hur man formar munnen för att få det främmande språket att låta så rätt som möjligt (vi är nog många som hört små barn sjunga låtsasengelska med rätt prosodi men ord som inte finns). När eleverna sjunger på sångerna utanför själva utlärningstillfället övar de uttal utan att vara medvetna om det. Även om man bara nynnar eller hör sången tyst inne i huvudet blir det en extra språkträning. Sången kan också skapa en mer positiv atmosfär och en öppnare attityd till själva lärandet i och med att det inte bara är kopplat till prestationen att tala. Här stämmer mitt resultat väl överens med

Pienemanns teorier om likheten i inlärningsmetod mellan första- och andraspråket eftersom själva språkinlärningen blir sekundär och på ett sätt omedveten när eleven fokuserar på att lära sig sången – det vill säga melodin och orden tillsammans.

Sångerna hjälper också till med att frigöra arbetsminnet från baskunskaper, när en sång sjungits tillräckligt många gånger har grammatiken och orden i den

automatiserats. Detta hävdar Martin Ingvar är essentiellt för god inlärning.⁶⁰ Jag tror inte att någon av dessa ungdomar kommer att glömma frasen ”En hand, två händer” och därmed vet de också utan att behöva leta i minnet att det heter en hand, inte ett hand, och vad pluralformen av hand är. Det känns inte alls omöjligt att mer sång i undervisningen generellt kan hjälpa även äldre barn att lättare tillägna sig ett främmande språk.

Ett barn i tonåren som ska lära sig ett nytt språk har svårare än små barn eftersom hjärnan redan passerat de tidiga utvecklingsstadierna, men det är på intet sätt omöjligt att bli flytande i ett språk även i övre tonåren. När man läser om hur olika polyglotta personer gjort för att lära sig nya språk verkar metoderna skifta men två saker vara gemensamma: Att de vågar använda språket i tal och skrift även som nybörjare, och att de har roligt i sitt lärande. Här kan sång och musik fylla en viktig funktion. I sången kan eleverna våga släppa kraven på hur det ska låta när

60Ingvar, (2017), s

man pratar, eftersom det redan är förutbestämt av text och melodi. Det blir också lättare för tungan att forma ovana vokalljud när man övar det som en sång. Detta kräver naturligtvis kontinuitet och ihärdighet från pedagogernas sida när det handlar om elever som är helt ovana vid sång. Den proximala utvecklingszonen kanske här till en början är väldigt liten och på en mycket låg nivå, men det finns i min mening inget som hindrar en snabb utveckling förutsatt att eleven fått en förtroendefull relation till sin pedagog.

Zoltan Kodàly menade att möjligheten att utveckla absolut gehör och högre musikalisk förståelse är som störst mellan 3–6 år, men även i andra åldrar kan musik påverka hjärnans utveckling positivt.⁶¹ Det finns olika metoder som man kan använda sig av, som t ex Suzuki eller El Sistema, men de flesta påpekar vikten av att börja med musik tidigt för att få så bra effekt som möjligt. Björkvold anser å sin sida att man inte ska börja för tidigt med att styra barn från spontansång till ordnat musicerande. Risken om man organiserar sången för tidigt är att barnen förlorar den spontana glädjen som hör till musik. Därmed kan det kanske vara positivt att börja sin musikundervisning i en senare ålder?⁶² Det behöver i alla fall inte vara något negativt att komma i gång med musik först som tonåring.

7.2 Hur fungerar de olika typerna av musikalisk inlärningsmetodik som prövas i uppsatsen?

När man ser hur mina anteckningar ser ut är det lätt att tro att eleverna var passiva och negativa större delen av tiden, men det är faktiskt inte min uppfattning. Jag tror att de tyckte att det var en välkommen omväxling i en annars ganska rutinmässig och monoton skoldag. Vissa av dem tog också till sig sången som inlärningsinstrument på ett bättre sätt än andra. Ett par av de elever som arbetade mer aktivt var ute i ordinarie klass i musik och hade haft specialmusik i Slussen läsåret tidigare, något som eventuellt kan ha påverkat dem till det bättre tack vare deras större vana vid musikämnet.

De flesta spontant positiva kommentarerna fick jag efter första och sista tillfället samt när vi gjort den svåra låten om känslorna, något som får mig att tro att de gärna ville ha utmaningar och lära sig fler abstrakta värdeord som kryddar språket

61Birgitta Aurell-Keczán, Kodàly-metoden (2012) Göteborgs Universitet 62Björkvold, (1991) s 250–251