Aktionsforskning

Aktionsforskning innebär att man tittar på vad som fungerar i praktiken, och tar sin utgångspunkt i frågor om vad eleverna upplever. Lärare och elever samarbetar vid utvecklingen av forskningen.⁴⁷ Forskningen består i att skapa valid kunskap om praktiken. Detta kan innebära insamlande av både kvalitativa och kvantitativa data.

44 Jederlund, 2011, s 138–139 45Björkvold (1991) s 256

46Eva Barkeman: Snabbare väg till svenskan - Språktidningen (www.spraktidningen.se) 2018-02-13, Hämtad 2021-10-15

47 Bryman 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, Libers förlag, s 356

Centrala moment i aktionsforskning är att som praktiker ställa frågor till praktiken, iscensätta en handling, följa processen och reflektera över vad som där sker. ⁴⁸ Det kan vara en så enkel sak som att pröva om en annan placering i klassrummet är mer effektiv än den nuvarande. Vi lärare håller på med aktionsforskning varje dag när vi prövar och omprövar vår undervisning. Jag brukar säga att om jag har samma lektion med alla mina sjundeklassare får den klass som har lektion på fredagen en mycket bättre lektion än den som har lektion på måndagen. Det beror på att jag hela tiden prövar och omprövar hur min lektionsplanering och hur min metod fungerar på de olika eleverna. Om jag skulle ha tid och vara tillräckligt ambitiös för att dokumentera detta i till exempel dagboksform, som en loggbok, skulle det kunna kallas aktionslärande.⁴⁹

Invändningar mot metoden aktionsforskning kan vara att den inte är tillräckligt strukturerad i sin undersökningsmetod och därmed kan ifrågasättas vad gäller objektivitet, samt att den kan brista i styrning.⁵⁰ Den är dock applicerbar i just denna forskning eftersom en stor del av resultatet är elevernas egen upplevelse när de får öva på språkuttal och ordförståelse genom sång.

Exempel på fördelar som deltagare upplevt när de arbetat med aktionslärande är att aktionslärande tydliggör problem, ger verktyg för att nå målen, förstå varför något fungerar eller inte fungerar och kan ge en bekräftelse om att vara på rätt väg.⁵¹ 5.2 Urval

Jag har valt att använda mig av förberedelseklassen för nyanlända på N-skolan 7–

9. För att respektera informanternas anonymitet har jag valt att använda fingerade namn. N-skolan 7–9 är en fyrparallellig skola med cirka 350 elever. Den ligger i en mellanstor stad i södra Norrland. Kommunen försöker blanda elever från olika bostadsområden och socioekonomiska miljöer genom att göra

upptagningsområdena till de olika skolorna så heterogena som möjligt. Detta medför dock att det inte alltid är den skola som ligger närmast geografiskt som blir elevens förstaval. I N-skolans fall gör eleverna från socioekonomiskt starka

48 Rönnerman, 2004

49 Dimenäs, 2020, Vetenskap och beprövad erfarenhet, Libers förlag, s 35

50 Bryman 2011

51 Rönnerman 2004,2012, Aktionsforskning i praktiken, Studentlitteratur s136

områden ofta aktiva val till andra skolor som ligger närmre deras boenden, medan socioekonomiskt svaga elevers föräldrar inte vet eller förstår att de kan göra så, och därmed stannar dessa elever kvar på sin av kommunen anvisade skola.

Läsåret 2020–2021 hade N-skolan en etnisk fördelning i årskurs 7 om 60–70%

elever med annat modersmål än svenska. Skolan genomgick nyligen en renovering och tillbyggnad och har stora ändamålsenliga lokaler, men har på grund av

kommunal budget detta läsår varit tvungna att skära ner på personal i hela skolan, även i förberedelseklassen.

På N-skolan finns en förberedelseklass. Kriteriet för att gå i förberedelseklassen är att man inte gått i svensk skola mer än två år, samt att man på grund av bristande språkkunskaper inte klarar av att hänga med i den ordinarie SVA-undervisningen.

Skolans personal har blivit vana vid och duktiga på att arbeta med elever som inte har svenska som modersmål. Dessa elever talar till en början sällan svenska annat än på lektionerna i skolan. Deras föräldrar är inte kunniga i svenska språket, och de flesta bor i ett bostadsområde där de egentligen aldrig behöver prata något annat än sitt hemspråk. Flera av dem jag tidigare undervisat kan fyra – fem språk som de lärt sig under tiden på flykt från sitt hemland, men inget av dem särskilt bra. Ibland är de också svaga i sitt modersmål. Förberedelseklassen är en av två som finns i kommunen. När eleverna blivit duktigare på svenska ”slussas de ut” i vanlig klass, till att börja med i de praktisk – estetiska ämnena och sedan gradvis även i andra ämnen.

5.3 Informanterna

Gruppen som är med i forskningsprojektet är en förberedelseklass för nyanlända elever på N-skolan 7–9. ”Syftet med förberedelseklassen är att ge nyanlända elever de kunskaper de behöver för att så snart som möjligt kunna ta del av

undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid.”⁵² Eleverna kan få undervisning i förberedelseklass i upp till två år, men målet ska hela tiden vara att varje individ ska ha undervisning tillsammans med de andra eleverna i sin vanliga klass så snart dennes språkkunskaper tillåter.

52Stöd för nyanlända elever – www.skolverket.se Hämtad 2021-11-28

I dagsläget (november 2021) består denna elevgrupp av 19 elever med olika ursprung. De språk som talas i gruppen är arabiska, persiska, tigrinja, dari och kurmanji. Eleverna är mellan 13 och 15 år gamla.⁵³ Det är en ganska jämn fördelning mellan pojkar och flickor och över de olika årskurserna.

De flesta av eleverna är nybörjare på svenska och kan inte föra lite mer

komplicerade resonemang, så det är svårt att ställa frågor om vad de tycker och tänker om olika sätt att arbeta. En av eleverna är analfabet och kan alltså inte läsa eller skriva ens på sitt eget språk, ännu mindre på svenska. Ingen elev är van vid musik eller att sjunga hemifrån, och de är blyga inför varandra. Några är tydligt negativa till musik, men det är oklart om det är på grund av religiösa dogmer, andra kulturella implikationer eller bara en allmän osäkerhet.

Jag lärde känna några av eleverna förra året när jag undervisade i musik på N-skolan, men de flesta är helt nya för mig.

5.4 Tillvägagångssätt: Aktionsforskning i denna uppsats

Jag ville utforska hur fruktbara olika praktiska sånginlärningsmetoder är för inlärning och språkutveckling. Imitation kan anses vara en av de vanligaste vägarna till ny kunskap – någon gör något som någon annan härmar. Eftersom detta är så grundläggande för samtliga mänskliga individer har jag haft det som utgångspunkt i mitt metodupplägg.⁵⁴

Genom att lära ut fyra olika men liknande enkla svenska sånger på fyra olika sätt kunde jag undersöka hur snabbt eleverna lär sig text och ord med hjälp av

musiken. Jag använde mig av N-skolans förberedelseklass för nyanlända som informanter, och tog hjälp av de ordinarie lärarna där så långt det var möjligt.

Eleverna stannade kvar i sitt vanliga klassrum och jag tog med en bärbar keyboard dit. De metodiska processer jag använde mig av var härmning, skriva ord och rita bilder på whiteboardtavlan, visa med kroppen och använda projektor. Vid ett tillfälle fick de dessutom ut skrivna textblad med bilder.

Jag har träffat eleverna vid fem olika tillfällen. Tisdagarna har varit en mindre grupp på 5–6 elever, torsdagar en större grupp på upp till 15 elever.

53 Enligt samtal med Eva Åberg, ansvarig lärare för Slussen, 2021-11-16

54Peter Gärdenfors, Lusten att förstå – om lärande på människans villkor, Upplaga 1 (Stockholm, Natur & Kultur 2010), s 111

Projektet har pågått under en mycket begränsad tid och med få elever i varje språkgrupp. Det är svårt att dra några slutsatser om språk kontra lärande eftersom några av språken talas av endast en eller två elever och det kan vara deras

personliga inställning till sång som påverkat snarare än prosodin i deras hemspråk, men vissa saker gjorde mig ändå lite förvånad och utmanade mina förutfattade meningar. De arabisktalande eleverna var till exempel generellt positiva till

arbetsmetoden sång som inlärning, trots att de inte hade någon sångvana och deras eget språk inte har någon intonation. De persiska eleverna var mer negativa. Elever som talade tigrinja var alla mycket eller ganska positiva till försöket. Värt att notera är, att även om någon elev var negativ till undervisningsmetoden som sådan kunde de ändå tycka att det var lättare att säga orden efter att man hade sjungit dem. I de flesta sånger angav de också att de lärt sig nya ord. Eleverna lärde sig texterna snabbt och mindes dem väl. Vid ett par tillfällen rättade de mig då jag råkade sjunga fel och de svarade gärna när jag började läsa en vers och frågade

”Vad kom sedan...?”

Jag har utfört det praktiska momentet under ett par veckors tid. Tisdagar har det varit mycket färre elever, men de flesta av dem var också på plats på torsdagar.

Därför har jag valt att lära ut två sånger på torsdagarna; dels den som

tisdagsgruppen redan lärt sig, dels en ny sång. Tisdagsgruppen besvarade sin enkät på tisdagen och gjorde det inte en gång till på torsdagen för att inte förstöra forskningsresultaten. Eleverna fick genomföra självskattning med hjälp av färdiga frågor i ett dokument för att utvärdera hur snabbt de lärt sig sången. Frågorna utformades så att man kan svara på dem även om man inte har kommit så långt i svenska språket.

5.5 Material och genomförande

Eleverna fick genomföra självskattning med hjälp av färdiga frågor i ett dokument för att utvärdera hur snabbt de lärt sig sången och vad de tyckte om tillvägagångssättet. Frågorna utformades så att man kan svara på dem även om man inte har kommit så långt i svenska språket.

Jag utvärderade efter varje lektion och skrev en form av loggbok där mina

erfarenheter redovisas. Deras ansvariga lärare fick också göra en kort utvärdering

efter ett par veckor för att se hur eleverna tog till sig sångundervisningen och om det påverkat dem efteråt.

Sångerna kommer från sångboken Sjung språket! som tagits fram speciellt för att komplettera undervisningen i svenska som andraspråk.⁵⁵ De här sångerna är praktiskt inriktade och är skrivna för att hjälpa till med vardagsspråket. Det finns sånger som handlar om varför man ringer 1177, olika yrken och vad de gör, verb och adjektiv och mycket annat. Jag har valt ut fyra sånger som alla handlar om kroppen på ett eller annat sätt. De heter

1. En hand, två händer (s 45 i häftet) Bilaga 1 2. Hur många? (s 54 i häftet) Bilaga 2

3. Kroppen är fantastisk (s 62 i häftet) Bilaga 3 4. Känslorna (s 63 i häftet) Bilaga 4

De olika metoderna jag valt för inlärning är följande:

 Härma, dvs jag sjunger före och eleverna sjunger efter. Ackompanjemang på piano.

 Skandera på en ton med trumrytm.

 Rörelsesång där rörelser kopplas till olika ord.

 Bildstöd och rörelser.

 Bildstöd samt text på papper.

Anledningen att jag valt fyra sånger från just denna sångbok är att de är sinsemellan ganska lika. De är skrivna med moderna ord och syftet att lära ut språk, vilket gör det mer jämförbart än om jag till exempel valt sånger av Astrid Lindgren eller klassiska svenska barnsånger. Orden är användbara i ungdomarnas vardag, något som jag tänkte skulle kunna öka motivationen för inlärning.

När eleverna fått härma har jag sjungit före flera gånger, först korta sekvenser och sedan sammansatta och längre. De har omväxlande fått sitta ner eller stå upp när de sjungit. Bildstöd har dels varit uppritat på tavlan, dels funnits tillgängligt på papper.

55 Sjung språket (www.sjungspraket.se) Hämtad 2021-10-01

5.6 Frågeformulär

Jag satte ihop några enkla frågor till varje sång som jag samlat i häften. Det är upplagt så att även elever med mycket bristande förståelse av svenska ska kunna svara på frågorna. I stället för textalternativ för att beskriva vad man tyckte om sättet att lära ut har jag emojis, till exempel. Det är inte ett häfte till varje elev eftersom de inte är med på varje inlärningstillfälle, utan vid varje sång skriver man vad man har för förstaspråk, och de behöver inte skriva ut namn om de inte vill.⁵⁶

5.7 Bearbetning av material

När sista sångtillfället var över samlade jag ihop alla enkäter och lade in svaren i en Excelfil. Där har jag sorterat varje sång för sig och skrivit in svaren på varje fråga.⁵⁷ Jag förde loggbok i Word efter varje tillfälle och kunde på det sättet jämföra min egen upplevelse med elevernas åsikter.

5.8 Tillförlitlighet

Eleverna hade en väldigt begränsad kunskap i svenska språket och jag kan inte vara säker på att de fullt ut förstått vad de skulle göra och varför. Det kan vara så att de utvecklat strategier för att verka förstå trots att de inte gjort det, något som kan göra att mina förklaringar om exempelvis hur de skulle fylla i enkäten inte uppfattades på rätt sätt. Min uppfattning är trots det att de flesta förstod att det inte handlade om ifall de tyckte om mig eller musik och sång i allmänhet, utan hur de ansåg att sättet att lära ut fungerade. Det är dock svårt att veta om jag har rätt eller inte. När enkäterna skulle fyllas i hjälpte eleverna varandra att förstå frågorna för att kunna svara på dem på rätt sätt. Därför kan det eventuellt finnas fall där en elev fallit för det så kallade kompistrycket och kanske inte svarat helt sanningsenligt.

5.9 Forskningsetiska överväganden

Innan man genomför en forskningsstudie är det viktigt att man känner till sitt ansvar genom att göra olika etiska överväganden som syftar till att undvika negativa konsekvenser för intervjudeltagare under undersökningar. Deltagare för

56 Se bilaga 1–4

57 Se bilaga 5

forskares undersökningar har rätt till skydd såsom sekretess, där inga personliga uppgifter eller uppgifter som gör att individen kan identifieras får utlämnas till allmänheten. Dessutom får individer inte utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkande behandling.

Dessa krav kan sammanfattas med individskyddskravet, som består av fyra huvudkrav.

 Informationskravet, som innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om studiens syfte och vad deras deltaganden innebär och på vilka villkor det sker.

 Samtyckeskravet, som innebär att deltagarna i studien har rätt att bestämma ifall de vill medverka eller inte, alltså har deltagaren rätt att dra sig ur i efterhand.

 Konfidentialitetskravet, som innebär att inga personuppgifter som samlas in i studien inte får utlämnas till obehöriga eller allmänheten.

 Nyttjandekravet, som innebär att den insamlade data om enskilda personer endast får användas i syftet av den aktuella forskningen eller studien.⁵⁸

För att minimera risken för igenkänning av mina informanter har jag i enkäten inte lagt in några personliga uppgifter mer än förstaspråk. Eleverna har inför varje tillfälle fått information om studien och syftet, samt blivit försäkrade om att deras personuppgifter är skyddade. Jag har inte själv några elevuppgifter om klassen och det jag skrivit om gruppens sammansättning med mera bygger på egna

observationer och samtal med ansvarig lärare, inte på några listor. Ingen elev har tvingats att sjunga eller fylla i enkäten, vilket innebär att det ibland varit fler elever på plats än jag har enkätsvar. Det forskningsmaterial jag samlat in har endast använts till min egen forskning gällande denna uppsats och får inte lånas ut till eller användas av någon annan forskare.

58 Vetenskapsrådet 2009

6. Resultat

Jag presenterar resultatet utifrån sång, i den ordning vi arbetade med dem. Sist i detta avsnitt redovisar jag den ordinarie lärarens upplevelse av undersökningen.

6.1 Sång nummer 1: En hand, två händer

Här deltog fyra persisktalande, fem arabisktalande, tre som talar kurmanji och fyra som talar tigrinja som modersmål. Alla elever svarade dock inte på frågorna.

Undervisningsmetoden i denna sång var att härma med call and response, det vill säga att jag sjöng före och eleverna sjöng efter.

Det gick fortare för eleverna att lära sig sången än jag hade trott. De var försiktiga och ville inte gärna sjunga för varandra, men efter en stund gick det bättre. En sjöng inte alls, men störde inte heller undervisningen. Det kändes som om de inte ville ta några egna initiativ. Jag är van att använda kroppsspråk när jag lär ut och det var mycket svårt att låta bli. Kompromissen blev att jag använde rörelser för att öka förståelsen av själva ordet, men eleverna gjorde inte rörelser själva.

Merparten av eleverna var positiva till denna undervisningsmetod.

På frågan om det var lättare att uttala orden när man sjöng svarade sju ja, en nej och tre kanske.

På frågan om de lärt sig något nytt ord svarade sju ja och tre nej.

6.2 Sång nummer 2: Kroppen är fantastisk

Den här sången är uppbyggd på samma sätt som sång nummer 1, så att man härmar i verserna (en försångare sjunger före och gruppen sjunger tillbaka likadant) och att alla sjunger gemensamt i refrängerna. Versen har ganska lätt melodi, refrängen är något svårare, men det är en ganska svängig låt.

Vi lärde oss genom härmning, svåra ord skrevs upp och förklarades på tavlan, och vi gjorde rörelser tillsammans.

Jag valde att undervisa i den här sången dels på tisdagslektionen, då sex elever deltog och två avvek ganska tidigt för att ha en annan lektion; dels på

torsdagslektionen för att få fler respondenter.

Nio elever har fyllt i svarsenkäten för denna sång. De flesta hade tigrinja som modersmål. Dessutom fanns dari, arabiska, persiska, kurdiska och kurmanji representerade som förstaspråk. Här är resultaten mer blandade. Flera var negativa

till undervisningsmetodiken. Det var tydligt av deras miner och kroppspråk att de tyckte att det var jobbigt att göra rörelserna och så fort jag inte drev på dem blev de passiva i kroppen. Jag fick också bryta på torsdagen och återigen förklara varför vi gjorde det här, och att det var viktigt att de faktiskt försökte använda sig av sitt svenska talspråk. Jag frågade dem när de egentligen tänkt lära sig prata svenska eftersom de inte ville ta chansen att göra det nu. Efter det blev det bättre.

Trots det ljumma betyget angav alla utom en att de tyckte att det var lättare att sjunga orden än att tala dem, och fem av dem hade lärt sig nya ord (vilket i och för sig kan hänvisa till sång nummer 3, som lärdes ut vid samma tillfälle för flera av dem).

6.3 Sång nummer 3: Känslorna

Den här sången innehåller många abstrakta ord, dels själva känslan, dels hur man känner sig (till exempel ”När jag är stolt lyser jag”). Jag valde att gå igenom alla ord genom att skriva dem på tavlan och rita bilder bredvid som visade känslan.

Den har en refräng som alla sjunger och verser som i originalet är rappade, men som jag valde att läsa i en fast rytm med en handtrumma till hjälp för att alla skulle höra och läsa i samma takt.

Det här var ett av de populäraste tillfällena. Här fanns ett tydligt syfte, många ord som var nya för eleverna och minimalt med sång. Vi hade inte heller några rörelser till som kan ställa till det för blyga och obekväma tonåringar. Tolv elever var på plats, fem av dem med tigrinja som modersmål, tre arabiska, två persiska och två kurmanji. De svarade inte på alla frågor och en elev som är analfabet svarade inte alls.

Endast en elev ringade in den sura emojin, övriga var positiva. Sju av eleverna tyckte att det var lättare att uttala orden när de fick läsa i takt. Tio elever skrev att de lärt sig ett eller flera nya ord, en elev att den inte lärt sig något nytt ord.

6.4 Sång nummer 4: Hur många?

Det här är en sång som inte innehåller så svåra ord och de flesta orden hade vi gått igenom i tidigare sånger. Liksom de andra sångerna jag använt handlade den om kroppen. Här använde jag mig av bild- och textstöd på ett papper som delades ut bland eleverna. Metodiken jag valt var att jag läste före och de efter, och vi arbetade extra med uttal som kan vara svårt som till exempel u som i ”hur” och

vårt mjuka ng-ljud. Sedan fick de sjunga efter mig, och slutligen sjunga hela

vårt mjuka ng-ljud. Sedan fick de sjunga efter mig, och slutligen sjunga hela