Det finns forskning som visar att musik och språk är nära relaterade till varandra i hjärnan. Det finns också en hel del forskning gällande musik och språkutveckling utförd på elever i förskola och lågstadium. Ulf Jederlund tar exempelvis i sin bok
”Musik och språk” fasta på forskning som sammanfattar att även om studier av personer med hjärnskada visar att sång och tal har olika centra i hjärnan,
fördelade på höger och vänster hjärnhalva, är de tätt sammankopplade. Det verkar som om melodi och text lagras på olika ställen i hjärnan, men att de har en tät kommunikation mellan sig. Studier har också gjorts på personer med både afasi (talstörning) och amusi (musikstörning) där försökspersonerna tidigare varit fullt fungerande men på grund av hjärnskada tappat funktion i höger eller vänster hjärnhalva.
Av dessa kan man dra resultatet att en sång lärs in i två separata nervsystem; ett för melodi och ett för text; och att dessa skapar starkare nervförbindelser med varandra ju fler gånger man sjunger sången.35 Det är relevant med tanke på min frågeställning om hur sång kan stärka ungdomars språkinlärning. Att enbart använda sig av talade ord innebär i så fall att man förlorar en viktig del av
hjärnans kommunikation. Eftersom dessa nervsystem stärker varandra gagnar det språkinlärningen att använda sig av båda.
I boken Kunskapssynen och pedagogiken diskuterar hjärnforskaren Martin Ingvar den moderna skolans konstruktivistiska metod att lära ut. Konstruktivism är en riktning inom samhällsvetenskap och pedagogik som menar att verkligheten är socialt konstruerad, att vi alla förhåller oss till varandra som sociala varelser. I en konstruktivistisk skolform lär sig eleven genom att själv söka kunskap. Läraren är
34Åsa Wedin, Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling, (2012 Skolverket)
35 Jederlund 2011, s 62
mer som en sorts guide än en auktoritet, och att kunna korrekta fakta är inte lika viktigt som förmågan att resonera kring olika fakta.36 Ingvar skriver att i gruppen barn som kommer till Sverige efter att de egentligen skulle ha börjat skolan är läget allvarligt, då många av dem inte lyckas slutföra sin skolgång. Ingvar anser att den didaktik som lärs ut på lärarutbildningarna idag har fallerat av flera skäl. Ett av dem är att de tidigare rättesnörena systematik, progression genom formativ
pedagogisk ledning och förståelse för att det krävs både inlärning av nya kunskaper och repetition av de gamla övergivits till förmån för att människor själva ska söka och kreera kunskap tillsammans med sin omvärld, det vill säga konstruktivism.37 Enligt Ingvar behöver så mycket grundkunskap som möjligt automatiseras för att lämna arbetsminnet fritt att insupa nya lärdomar. Detta blir omöjligt utan repetition, att ”nöta” in kunskaper. Sånger man lär sig och sjunger flera gånger på olika sätt erbjuder sådan repetition utan att det blir alltför tråkigt och enahanda.
Anita Collins, forskare, lärare och musiker, har gjort ett stort arbete med att samla olika undersökningar som alla visar samma sak – musik påverkar hjärnan positivt.
Musik ger hjärnan en workout där den tränar motoriska, auditiva och visuella färdigheter samtidigt. Att spela ett instrument tränar också båda hjärnhalvorna lika mycket, vilket faktiskt är det enda tillfället där det sker.38 Musiken kan vara för språkinlärningen vad styrketräning är för en friidrottare – en viktig del i en komplett träningsform.
Ett exempel på forskning för yngre barn är Lucía Herrera och hennes kollegor som i två år forskade på 3–4-åriga barn i Puerto Rico. En barnklass fick
musikundervisning 20 minuter åt gången minst tre gånger i veckan, medan en annan klass i samma skola inte fick utökad musikundervisning. Jämfört med kontrollgruppen utvecklades experimentgruppens språk signifikant.39 Från början
36Svensk Ordbok på nätet: https://svenska.se/so Hämtad 2021-12-28
37 Martin Ingvar, Inte anpassad för hjärnan, Kunskapssynen och pedagogiken, red Magnus Henrekson (2017) Stockholm: Dialogos, s 115–146
38 Anita Collins: The Music advantage: How music helps your child develop, learn and thrive 2020.
Allen and Undwin
39 Lorenzo, O. Herréra L., Hernández-Candelas, M., & Badea, M., ”Influence of Music Training on Language Development. A Longitudinal Study”. Procedia – Social and Behavioral Sciences, Vol 128, 22 April 2014, Pages 527–530.
var klasserna jämbördiga, men redan vid första testtillfället efter start märktes en skillnad till förmån för musikgruppen och den ökade över tid. Även om
kontrollgruppen också utvecklade sitt språk låg musikgruppen hela tiden före dem i språklig utveckling. Enligt Herreras egna forskningskällor var en anledning att barnen på skolan generellt inte fick så mycket musikalisk träning att deras lärare kände sig osäkra inför uppgiften. Därför gavs pedagogerna extra utbildning och mentorsstöd inför projektet. Hon menar att denna intensiva träning kan ha resulterat i ökat självförtroende hos pedagogerna och att det också gav en positiv effekt åt musikgruppen tack vare förbättrad kvalitet på lektionerna. 40
Karin Boberg och Anna Höglund skriver om musik i estetiska lärprocesser och menar att ett utmärkt sätt att automatisera faktakunskaper är genom att sjunga dem. Ramsor och sånger skapar minnesspår i hjärnan som kan sitta kvar mycket länge, vilket alla vet som lärt in tyska verb eller Hallands floder på detta sätt.41 Saglam, Kayaouglu och Aydini har i sin avhandling Music language and second language acqusition utforskat hur musik kan hjälpa elever att lära sig ett
andraspråk. De kommer fram till att musik kan vara en utmärkt hjälp, men att det ställer krav på läraren att vara uppdaterad, kunnig, och använda sig att rätt
pedagogiska metoder för sånginlärning.42
Inte minst viktig är den forskningssammanställning som Jon Stansell gjorde 2005.
Där finns mängder med olika forskningskällor som slutligen får Stansell att fastslå att
The researchers in this literature review show conclusively that music and language should be studied together. Music‟s success is due, in part, to primal human abilities. Music codes words with heavy emotional and contextual flags, evoking a realistic, meaningful, and cogent environment, and enabling students to have positive attitudes, self-perceptions, and cultural appreciation so they can actively process new stimuli and infer the rules of language.43
40Herrera 2014
41Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser / [ed] Anders Burman, Huddinge: Södertörns högskola, 2014, s. 75–91
42 M.Naci Kayaoğlu, Emine Buket Saglam: Music, language and second language acquisition 2nd International Symposium och Sustainable Development, June 8–9, Sarajevo 2010
43Jon Stansell, The use of music for learning languages (2005, University of Illinois)
För att aktivt kunna bearbeta nya stimuli och så snabbt som möjligt föra in grammatik och språkregler i långtidsminnet anser alltså Stansell att musik bör studeras samtidigt som språk. Genom att musik förser ord med känsla och sammanhang får studenterna fler dimensioner till sin språkinlärning.
I sin bok Musik och språk konstaterar Ulf Jederlund att den vokalspråkliga
utvecklingen börjar redan i barnets första ickeverbala ljud, när det jollrar. Det finns två huvudlinjer i talspråksutvecklingen: prosodisk och segmentell. Den prosodiska linjen rör intonation, rytm, betoning och fraslängd, den segmentella innehåller språkljud och där främst vokaler, konsonanter och hur de kan föras samman till ljudföljder och färdiga ord. De prosodiska mönstren lärs in tidigare än de segmentella i spädbarnsåldern och det verkar sedan som att de prosodiska mönstren föregår de segmentella i varje språkligt utvecklingsstadium.44
Björkvold beskriver hur musikämnet är placerat i skamvrån i skolan, helt i motsatt proportion till elevernas intresse, och hur modersmålsundervisningen alienerar och slår ut tonåringar i stället för att inkludera och beröra dem.45
Trots denna otvetydiga forskning saknas musikperspektivet helt när man 2018 skulle lägga upp en intensivutbildning som syftar till att ge ungdomar
gymnasiebehörighet på bara två år.46 Eleverna skulle lära sig 50 nya ord i veckan, men man använde sig inte av sånger eller ramsor för att underlätta inlärningen utan gav dem kort med nya ord skrivna på. De estetiska lärprocesserna verkade helt frånvarande i metodiken.