Inledning
Intresset för idrott och hälsa har alltid funnits i mitt liv. Sedan barnsben har jag spelat fotboll och det kändes naturligt att utbilda mig till idrottslärare. Syftet med idrott och hälsa har alltid varit tydligt för mig. Idrotten i skolan är en viktig del av skolgången. Den behövs för att främja fysisk aktivitet hos eleverna, vilket är grundläggande för människors välbefinnande. Idrott och hälsa är dessutom ett av skolans populäraste ämnen (Larsson, 2016). Men under mina år som lärare har jag stött på elever som inte har samma syn på idrotten. De ser inget syfte med att delta under idrottslektionerna och finner ingen mening med den fysiska aktiviteten vilket leder till hög frånvaro.
Den miljö och det sammanhang som eleverna befinner sig i, dvs. lärmiljön, upplevs kanske för vissa som otillgänglig och främmande. Vissa elever upplever att de inte kan delta och bara tanken på lektionen kan väcka stor oro. Det kan vara sådana känslor som leder till att elever är frånvarande vid skolidrotten.
Skolverket (2011a) menar att färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Skolverket (2015) skriver vidare att motivation hos elever är en förutsättning för att kunna lösa en uppgift framgångsrikt. Det kan tolkas som att elevers ovilja eller låga aktivitetsgrad kan förklaras med brist på motivation. Med detta som bakgrund har jag valt att undersöka elevernas attityd och uppfattning kring lärmiljön inom ämnet idrott och hälsa.
Idrott och hälsa
Idrott är en form av kroppslig aktivitet, som människor med viss regelbundenhet ägnar sig åt i syfte att uppnå tävlingsframgång eller bättre hälsa (Engström & Redelius, 2002). I kursplanen för ämnet idrott och hälsa beskrivs det att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Genom undervisningen ska eleverna få prova på många olika slags aktiviteter. Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa. Vidare ska eleverna ges förutsättning för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande (Skolverket, 2011a).
Eleverna ska få möjlighet till att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter samt utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska även skapa förutsättningar för eleverna att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans idrott och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011a).
I Skolverkets (2011b) kommentarmaterial till kursplanen ska idrott och hälsa erbjuda en bredd av aktiviteter där eleverna lär sig genom sina erfarenheter. Ämnets kunskapsuppdrag är det primära. Det innebär att skolan inte i första hand ska försöka få eleverna att bli mer fysiskt aktiva, utan framför allt ge dem kunskaper om hur man bäst utvecklar sin kroppsliga förmåga genom att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Det är en avgörande skillnad mellan att aktivera elever och att utbilda elever och barn i, om och genom fysisk aktivitet (Skolverket, 2011b).
2
Men få elever känner till vad som står i kursplanen. De flesta eleverna uppger att den kunskap som de lärt sig under idrotten är “att man mår bra av att röra sig” och “att utföra olika idrottsaktiviteter”.
Enligt eleverna fokuserar ämnet på fysisk aktivitet och för att få godkänt var man tvungen att vara fysiskt aktiv (Skolinspektionen, 2010).
Skolverket (2011a) betonar att eleverna kontinuerligt ska delta i skolans idrott. Men Leijman (2018) visar i sin artikel att 20 procent av alla högstadieelever inte deltar regelbundet på idrottslektionerna.
Undervisningen kritiseras för att vara för traditionell och lägga allt för stort fokus på bollspel och tävlingsmoment. När alla elever förväntas prestera på samma nivå, finns det elever som blir åsidosatta och självmant drar sig undan (Leijman, 2018).
Tidigare studier visar att anledningen till lågt deltagande är flera: Det kan handla om obehag inför omklädningsrummet, kroppslig oförmåga samt kraven på fysiska prestationer och tävlingsmoment. På sikt skapar det en motvilja att gå på lektionerna och man blir socialt utsatt genom att blir retad för att man inte klarar av vissa fysiska moment (Skolinspektionen, 2010).
Lärmiljön
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) beskriver lärmiljön som ett samspel mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön. Skolverket (2016) beskriver att lärmiljön kan innefatta det material som används, undervisningsmetoder, ett specifikt ämnesspråk och de lokaler som skolidrotten äger rum i. Lärmiljöer innefattar hela den miljö och de sammanhang som elever vistas i under sin utbildning. En god lärmiljö innebär att såväl byggnader som läroplaner, material och
undervisningsmetoder, språk, information och bedömning samt att en social gemenskap är tillgängligt.
I praktiken kan det handla om att alla elever ska kunna ta till sig och delta i aktiviteten, förstå
instruktionen till det som ska göras och ha möjlighet att utveckla sina sociala förmågor i en gemenskap tillsammans med andra elever (Skolverket, 2016).
Wallin (2019) skriver i sin artikel om brister i lärmiljön i dagens skolor och hur den försvårar lärande och koncentrationen för elever. Bristerna som tas upp är bland annat buller som enligt
Arbetsmiljöverket är det största arbetsmiljöproblemet i svenska skolor. Vid bristande lärmiljö uppstår distraktioner som försvårar elevernas förmåga att fokusera och bidrar till stress, vilket i sin tur påverkar lärande negativt. Vid stress försämras lärandet och elever får svårare att lösa pedagogiska problem. Artikeln betonar att elever med svenska som andraspråk, elever med psykisk ohälsa, de med otrygga familjeförhållanden eller funktionsnedsättningar är särskilt utsatta grupper (Wallin, 2019).
Mot bakgrund av att tidigare artiklar visat på brister i lärmiljön (Wallin, 2019), att deltagandet i skolidrotten har visat sig vara lågt (Leijman, 2018) samt att anledningen till detta inte helt är klarlagd, vill jag med denna studie undersöka elevers attityder och uppfattningar vidare.
Elevers attityd
Enligt Egidius (u.å.) definieras begreppet attityd som en inställning till något. Attityder är ett brett begrepp som kan ses från flera olika vinklar. Det kan handla om allt från det yttre beteende och till det inre tänkandet. Enligt forskare kan en attityd förklara vilka förinställda mönster en individ har i olika sociala sammanhang (Nationalencyklopedin, u.å.).
Skolverket (2019) publicerade en sammanställning av attityder till skolan under året 2018 som visade att elever har mindre lust att lära sig än tidigare år. En mindre andel elever känner att det de lär sig i skolan kommer vara till nytta i framtiden (Skolverket, 2019). Lärarnas tidning (2004) förklarar att
3
elevernas inställning till skolan är viktigt för skolarbetet och skolresultat. Om det finns möjlighet att vända trenden och att främja elevers positiva attityd kan det i sin tur ge positiv inverkan på framtiden.
Det finns också andra studier som visar hur föräldrarnas inställning och engagemang i ämnet kan vara viktig för elevernas attityd, närvaro och resultat i ämnet. En del lärare uppger att föräldrars syn på idrott och hälsa påverkar elevernas motivation för ämnet (Skolinspektionen, 2010).
Attityden kan således kopplas till ett beteende och genom att undersöka attityden kan läraren få ökad förståelse för elevens handling. I följande studie kommer attityden definieras som en personlig inställning som påverkar beteendet och känslan av sammanhang.
Syfte och problem
Syfte
Syftet med studien är att undersöka några högstadieelevers attityder och uppfattningar om lärmiljön inom ämnet idrott och hälsa, samt att undersöka om och på vilket sätt eleverna uppfattar lärmiljön inom skolidrotten som meningsfull och tillgänglig.
Forskningsfrågor
• Vilka attityder till material, undervisningsmetoder, språk och lokaler inom idrott och hälsa kommer till uttryck hos eleverna?
• Vilka faktorer anger elever som viktiga för att skapa en meningsfull och tillgänglig lärmiljö?
4