Diskussion - Högstadieelevers attityder och uppfattningar om lärmiljön inom ämnet idrott och hä

I den här delen av studien besvaras forskningsfrågorna genom att slutsatser dras och diskuteras i relation till arbetets vetenskapliga förankring, metodiska avvägningar samt möjligheter och

begränsningar. I diskussionsavsnittet redovisas första analysresultatet kopplat till studiens bakgrund, teori och tidigare forskning. Därefter en metoddiskussion med reflektion över forskningsprocessen i relation till tillförlitlighet och giltighet. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

Slutsatser

Syftet med studien var att beskriva och analysera vilka olika attityder och uppfattningar

högstadieelever upplevde om lärmiljön inom ämnet idrott och hälsa, samt att undersöka om och på vilket sätt eleverna uppfattar lärmiljön inom skolidrotten som meningsfull och tillgänglig. Studiens frågeställningar undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Slutsatser som kan dras efter att studien utförts är att elever uppfattar att material, undervisningsmetoder, språk och lokaler har en stark koppling till motivation och meningsfullhet.

Resultatdiskussion utifrån studiens bakgrund, teori och tidigare forskning

Enligt Skolverket (2011a) ska elever inom ämnet idrott och hälsa ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor och ges kunskap om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Idrott och hälsa ska vara hälsofrämjande och inte prestationsbaserat, för att elever i framtiden ska motiveras att utöva idrott på exempelvis fritiden (2011a). I likhet med Skolinspektionen (2010) finner föreliggande studie att elever inte uppfattar idrottslektionen som hälsofrämjande, utan att den är prestationsbaserad. Eleverna beskriver att syftet med idrott är att röra på sig och för att få godkänt är eleverna tvungna att delta. I analysen av resultatet ses betyget ha en avgörande roll för elevernas motivation och meningsfullhet till idrott och hälsa. Fokuset på att nå ett godkänt betyg kan vara bidragande till att idrotten upplevs som prestationsbaserad och tar över fokuset från att bedriva hälsofrämjande idrott (Wiker, 2017). Vilket kan ses i elevernas uppfattning av att betyg är den huvudsakliga anledningen till motivation, till skillnad från tidigare forskning som menar att känsla av nöje är den huvudsakliga anledningen (Barney et. al., 2016; Murfay et. al, 2020; Roure och Pasco, 2016; Skolforskningsinstitutet, 2020; Layne, 2014).

Kursplanen inom idrott och hälsa ska erbjuda en bredd av aktiviteter där eleverna ska lära sig genom sina erfarenheter (Skolverket, 2011b). Men en bredd av aktiviteter är något som eleverna i

föreliggande studie uttrycker att de saknar. Walseths et. al. (2018) skriver även i sin studie hur lektionsinnehållet på idrotten är enformigt och påverkar inkluderingen av alla elever. Studien visade att lärare ofta väljer traditionella lagsporter t. ex. bollsporter, vilket är i linje med vad elever i föreliggande studie också uppfattade. Wiker (2017) beskriver också hur bollspel är vanligt

förekommande och att lektionsinnehållet inte är tillräckligt varierat. Bollspel gynnar inte elever som är minst motiverade inom idrott och hälsa, utan främjar de redan fysiskt aktiva eleverna, p.g.a. elevernas varierande bollspelsförmåga. Detta kan liknas vid Säljös (2014) exempel på hur olika elever kan se på samma idrottsaktivitet men tolka aktiviteten olika utifrån deras förförståelse. Samtidigt kan den enformiga idrotten bidra till att eleven inte når den proximala zonen, och stannar i sin kompetens. När eleven inte når sin utvecklingszon kan heller inte framtida kompetens nås (Säljö, 2014). Enformig

skolidrott motstrider därför Skolverkets (2011b) kursplan att elever ska erbjudas varierad idrott och ska lära sig genom erfarenhet.

Skolinspektionen (2010) menar att få elever känner till vad som står i kursplanen, vilket är i likhet med vad eleverna i föreliggande studie beskriver. De uttryckte osäkerhet kring innebörden i

styrdokumenten och upplevde språket i exempelvis betygskriterierna som svårtillgängliga. Det framkom att eleverna önskade att idrottsläraren skulle kommunicera och förtydliga innebörden av styrdokumenten på ett mer tillgängligt språk. Inom det sociokulturella perspektivet är språket ett medel för att kunna delta och påverka sin omgivning (Säljö, 2014). Att involvera eleverna i kursinnehållet, lyssna på eleverna, bredda elevernas kunskap om idrott har en stor betydelse för att stärka eleverna (Walseth et.al., 2018). Med hjälp av ökad kunskap ges bättre förutsättningar till förberedelse menar eleverna i föreliggande studie. Även Skolforskningsinstitutet (2020) tar upp vikten av struktur och menar att det handlar om att göra idrottslektionen förutsägbar i vad som förväntas av eleven och lektionens innehåll genom ett tillgängligt språk. Eleven ska ges möjlighet att ställa frågor och förbereda sig så att eleverna kan känna sig trygga och vilja delta i idrottslektionen

(Skolforskningsinstitutet, 2020).

Skolinspektionen (2010) menar att deltagandet under idrottslektioner kan påverkas av elevernas uppfattning av tävling och utmaning. Motviljan till att delta kan grunda sig i rädslan att bli socialt utsatt genom att bli retad (Skolinspektionen, 2010). I föreliggande studie har eleverna olika attityd kring tävling under idrotten. Vissa ser tävling som motivationshöjande och en drivkraft, medan andra elever uttrycker att tävlingsmoment kan skapa stress och oro för kommentarer från klasskompisar. I likhet med föreliggande studie säger den tidigare forskningen att det finns positiv och negativ syn på tävling under idrott (Layne, 2014; Wiker, 2017; Roure et. al., 2018). Allt för mycket tävling och utmaning kan ta bort det roliga i idrotten och utmaning måste vara anpassad efter elevernas förmågor (Roure, 2018). Enligt Säljö (2014) kan elevernas motivation variera beroende på vilken typ av kontext en idrottsaktivitet utförs i, exempelvis om aktiviteten presenteras som en tävling, lek eller endast som en befallning. Lärarens sätt att presentera en idrottsaktivitet kan därför bidra till hur aktiviteten tas emot av eleverna, då kunskapen är situerad. Layne (2014) betonar också lärarens roll vid tävling för att skapa en positiv lärmiljö. Lärarens främsta uppgifter är att undvika att fokus hamnade på att vinna eller förlora, uppmärksamma alla elevers framsteg, uppmuntra samarbetet mellan elever och motivera elever att lära sig av varandra (Layne, 2014).

Skolverket (2015) menar att motivation är en förutsättning för att kunna lösa en uppgift framgångsrikt, samt att motivationen kan vara orsaken till elevernas ovilja att delta och låga aktivitetsgrad under idrotten. I föreliggande studie uppfattar eleverna att samspelet mellan klasskamraterna är viktigt för motivationen. Eleverna beskriver hur positiv stöttning från klasskamrater och att välkomnas in i gruppen ger goda förutsättningar för att uppleva motivation. Enligt Murfay et. al. (2020) finns det stora fördelar med att uppmuntra elever att samtala och stötta varandra eftersom det är kopplat till känsla av meningsfullhet och tillhörighet. Även Skolforskningsinstitutet (2020) tar upp vikten av tillitsfulla relationer mellan elever, men att det inte alltid är så lätt. Eleverna i föreliggande studie beskriver hur det ibland kan vara svårt att samarbeta i grupp, då vissa tar mer plats än andra och alla inte alltid känner sig välkomnade. Skolforskningsinstituet (2020) menar att det är värdefullt att skapa ett klimat som främjar en gemenskap mellan elever, och att detta hänger ihop med att läraren är lyhörd och ser till att alla elevers olika behov tillgodoses i lärmiljön. Enligt Säljö (2014) gynnar tillitsfulla relationer mellan eleverna deras utveckling och förmåga att ta till sig kunskaper från sina

klasskamrater i samspelssituationer. Eleven har en potential som kan utvecklas inom den proximala zonen med stöd från en mer kunnig klasskamrat. Det finns en skillnad mellan vad en elev kan prestera ensam och utan stöd, med vad eleven kan prestera med stöd från en mer kapabel klasskamrat (Säljö, 2014).

Reflektion över forskningsprocessen

I studien har jag valt att utgå från en kvalitativ ansats med fokusgrupp som metod. I relation till studiens syfte som är att förstå elevernas attityder och uppfattningar anses kvalitativ ansats som mest lämplig. Kvalitativ ansats har som syfte att gå in på djupet i ett ämne, till skillnad från kvantitativ ansats som uttalar sig om generella slutsatser om hela populationer. Wibeck (2010) menar att

fokusgruppsstudier inte är avsedd att ge statistiskt generaliserbara resultat och att det intressanta är vad gruppdeltagarna säger. Fokusgruppsintervjuer har gett mig en större förståelse för elevernas handling, uppfattning och deras meningsskapande aktiviteter.

Att bära rollen som moderator under en ostrukturerad fokusgruppsintervju och uppnå validitet, ställer höga krav på mig. Moderatorn bör vara medveten om sin roll och försöka att inte påverka

fokusgruppen med sin föreställning och förförståelse (Wibeck, 2010). I det sociokulturellt perspektiv ses människors handlingar som situationsspecifika och måste förstås i förhållande till de värderingar och normer som präglar sammanhanget där handlingarna utförs, vilket även innefattar moderatorn (Säljö, 2014). En svaghet som kan nämnas i sammanhanget är att eleverna som var mest dominanta tog över samtalen på bekostnad av de mer tillbakadragna. Det kan påverka validiteten då varje deltagare inte får komma till tals på lika villkor (Wibeck, 2010). Det ledde till att jag fick gå in och styra emellanåt och fördela ordet även till personer som har svårt att komma till tals. Däremot har jag försökt att nå reliabilitet genom att fokusgruppsintervjuerna letts av samma moderator och skett i samma lokal. Något som kan tilläggas är att jag som moderatorn under första fokusgruppsintervjun varit novis och under resultatinsamling gång utvecklats. I takt med att jag fått mer erfarenhet i mitt moderatorskap, kan det har resulterat i att de senare fokusgruppsintervjuerna flutit på bättre och givit bättre diskussioner.

Urvalet i föreliggande studie har enligt Wibeck (2010) en betydelse för studiens giltighet. En bra gruppkonstellation är en fördel vid fokusgrupper då det underlättar gruppkoherensen och samtalen, då urvalet delar samma erfarenheter och uppfattningar. I föreliggande studie har varje fokusgrupp gått i samma skola, men varje enskild fokusgrupp var sammansatt av elever från samma klass med erfarenhet av samma idrottslärare. Dessutom har intervjuerna börjat med en öppningsfråga för att gruppen ska lära känna varandra (Wibeck, 2010). Min intention var att inkludera två högstadieskolor för att öka variationen och validiteten i resultatet, men på grund av rådande pandemi tackade en skola nej till att medverka, vilket kan ses som en nackdel för validiteten att de tre fokusgrupperna bestått av elever från samma skola.

I transkriberingsstadiet av studien började jag med att lyssna igenom all data och transkribera för att skapa förståelse för helheten. Att transkribera upplevdes som mycket tidskrävande och tog mer tid i anspråk än vad jag förväntade mig när jag påbörjade arbetet. I föreliggande studie transkriberades empirin främst på nivå 3, vilket är en nivå där empirin skrevs ner ordagrant och ej tar hänsyn till t. ex.

betoning, pauser och tvekljud. Jag hade en ambition att transkribera i nivå 2, för att inte förlora möjligheten att analysera interaktionen i gruppen (Linell, 1994). Men på grund av tids- och resursbrist fick transkriptionen ske på nivå 3. För att fånga in varje detalj, icke-verbal kommunikation och stämning i intervjun hade resurser som exempelvis videokamera varit bättre än diktafon (Wibeck, 2010). En annan lärdom jag har fått inför framtida fokusgruppsintervjuer är att jag skulle disponera tiden annorlunda och redan i tidigt stadie lägga stor del av tiden på att transkribera mitt

intervjumaterial och lära känna min empiri som studien grundar sig på. Det skulle möjliggöra för mig att granska min empiri ännu mer på djupet och se det från olika perspektiv.

En utmaning med att använda fokusgrupp som metod är att de data som samlas in är mycket rik och har många möjliga analysingångar. Jag följde Höglund Nielsen och Granskär (2017) analysmetod

kvalitativ innehållsanalys med fokus på tolkning av texten. Materialet har bearbetats i många omgångar för att hitta relevanta aspekter och föreställningar utifrån mina forskningsfrågor. Enligt Höglund Nielsen och Granskär (2017) ska tolkningen av data göras i medvetenhet till rådande kultur, personlig historia och livsvillkor. Även sociokulturellt perspektiv utgår från att människors handlingar är situationsspecifika och måste förstås i förhållande till de värderingar och normer som präglar sammanhanget där handlingarna utförs (Larsson, 2016). Eftersom jag som författare också är människa, finns det risk av att studien präglas av mina olika värderingar och normer. En text kan därför få flera olika tolkningar beroende på vem som läser och analyserar texten. Detta gör så att analysen blir beroende av forskaren och dess upplevelse av verkligheten. Därför menar Larsson (2016) att studier med sociokulturellt perspektiv alltid erbjuder kunskap utifrån ett visst perspektiv och inte objektiv kunskap. Jag har därför eftersträvat att vara tydlig i min beskrivning av tillvägagångssättet under analysen för att uppnå trovärdighet. Kvalitativ innehållsanalys menar att det inte finns en sanning, utan flera olika tolkningar, som kan vara giltiga även om de är olika (Höglund Nielsen &

Granskär, 2017).

Betydelse

Målsättningen med studien var att bidra med ökad kunskap och fylla kunskapsluckor gällande lärmiljön inom ämnet idrott och hälsa, för att som idrottslärare kunna ta evidensbaserade beslut som gynnar elevernas känsla av meningsfullhet. Elevernas uppfattningar och attityder hade både likheter och skillnader sett till forskningsfråga och det är genom dessa som studiens resultat kan bidra till att ge en ökad kunskap om, med ett fokus på lärmiljön. Den kvalitativa ansatsen ger inga generaliserbara svar, men det kan leda andra personer till vidare reflektion eller funderingar. Med andra ord, det finns goda möjligheter för lärarna, specialpedagoger eller skolledare att föra frågan vidare om resultatet uppfattas som giltig. Resultatet beskriver att det finns en stark koppling mellan lärmiljön och elevernas känsla av motivation och meningsfullhet.

Nya frågor/vidare forskning

En fortsatt forskning skulle kunna undersökas på samma sätt med samma frågeställning som denna studie har fast från olika vinklar så kallad triangulering som observationsstudie som tillägg. Det innebär att författaren inte bara efterfråga elevernas uppfattningar i fokusgrupp utan författaren är med i idrottshallen och observera (Höglund Nielsen & Granskär, 2017). Det hade sedan varit intressant att jämföra data från fokusgrupper med data som samlats in med observationsstudie. Enligt Abrahamson Löfström och Rombach (2020) är det lämplig att använda observationer om du är intresserad av beteende, skeende, ageranden eller fysiska uttryck. Med andra ord, observation har använts för att studera många olika fenomen och sociala sammanhang, vilket skulle vara passande för denna typ av studie. Exempelvis betydelse av elevernas klädsel, liksom platsers användning och betydelse är några fenomen som kan studeras i en observationsstudie (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020).

Referenser

Abrahamson Löfström, C. & Rombach, B. (red.) (2020). Andra hjälpen: allt du behöver veta för att skriva en uppsats. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Attityd. (u.å.). I Nationalencyklopedin, Hämtad 21 september 2021, från http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd

Asiyai, R. (2014). Students' Perception of the Condition of Their Classroom Physical Learning Environment and Its Impact on Their Learning and Motivation. College Student Journal, 48(4) 716-726.

Baars, S., Schellings, G., Krishnamurthy, S., Joore, J., den Brok, P. & van Wesemael, P. (2021). A Framework for Exploration of Relationship between the Psychosocial and Physical Learning Environment. Learning Environments Research, 24(1) 43-69.

Barney, D., Pleban, F. T., Fullmer, M., Griffiths, R., Higginson, K., & Whaley, D. (2016). Appropriate or Inappropriate Practice: Exercise as Punishment in Physical Education Class. Physical Educator, 73(1), 59–73.

Egidius, H. (u.å). I Natur & Kulturs psykologilexikon. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.

Engström, L. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förl..

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm:

Liber.

Gray, S., Treacy, J. & T. Hall, E. (2019). Re-engaging disengaged pupils in physical education: an appreciative inqury perspective. Sport Education and Society, 24(3) 241-255.

Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Layne, T. (2014). Competition within Physical Education: Using Sport Education and Other Recommendations to Create a Productive, Competitive Environment. Strategies: A Journal for Physical and Sport Educators, 27(6) 3-7.

Leijman, S. (2018, 25 oktober). Många högstadieelever skippar idrotten. SVT. Hämtad från:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/manga-hogstadieelever-skippar-idrotten

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Linköping: Univ., Tema kommunikation.

Lärarnas tidning. (2004, 24 april). Positiva attityder till skolan. Lärarnas tidning. Hämtad från:

https://www.lararen.se/nyheter/annat/positiva-attityder-till-skolan-34

Murfay, K., Beighle, A. & Erwin, H. (2020). Motivating High School Students with PRAISE. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 92(1) 27-35.

Olsson, U. (Författare). (2021). Tidigare forskning. [Film]. Sverige.

Roure, C. & Pasco, D. (2018). Exploring Situational Interest Sources in the French Physical Education Context. European Physical Education Review, 24(1) 3-20.

Skolforskningsinstitutet. (2020). En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa - med fokus på socialt samspel. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Skolinspektionen (2010). På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2011a). Läroplan (Lgr11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015). Motivational strategies to enhance effective learning in teching struggling student.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer?.Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Attityder till skolan 2018.Stockholm: Skolverket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Tillgänglighetsmodell. Hämtad 13 november 2021 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Valley, J. A., & Graber, K. C. (2017). Gender-Biased Communication in Physical Education. Journal of Teaching in Physical Education, 36(4), 498–509.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Wallin, F. (2019, 24 januari). Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön. Skolvärlden. Hämtad från:

https://skolvarlden.se/artiklar/sa-paverkas-skolan-av-den-fysiska-larmiljon

Walseth, K., Engelbretsen, B., & Elvebakk, L. (2018). Meaningful experiences in PE for all students:

An activist research approach. Physical Education and Sport Pedagogy, 24(3) 235-249.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wiker, M. (2017). “Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, Fakulteten för humaniora och

samhällsvetenskap). Från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf

In document Högstadieelevers attityder och uppfattningar om lärmiljön inom ämnet idrott och hälsa (Page 33-40)