Teoretisk utgångspunkt
I följande avsnitt presenteras studiens vetenskapliga inriktning, som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Teorin är ett stöd för att styra uppsatsens avgränsningar. Perspektivet anger inriktning och förhållningssätt under forskningsprocessen vid insamling, bearbetning, analys och tolkning av data (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020).
Det sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet utgår från ryske psykologen Lev Vygotskij som på tidigt 1900-tal verkade inom pedagogisk psykologi. Larsson (2016) menar att det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den nuvarande svenska skolans läroplan (Larsson, 2016). I Sverige förknippas det sociokulturella synsättet på lärande med pedagogen Roger Säljö (2014).
Forskning med sociokulturella perspektiv har som utgångspunkt att studera människor och deras handlingar i sitt sociala sammanhang. Människan är en kommunikativ varelse som får sina kunskaper och färdigheter genom interaktion med omgivningens kultur, tradition och förväntningar. Kultur är något som enligt det sociokulturella perspektivet skapats av människan. Människan har en uppsättning av idéer, värderingar, kunskaper och andra resurser som människan fått genom interaktioner med omvärlden (Säljö, 2014).
Lärandet ses som en individuell process och det sker alltid i ett samspel mellan individen och dess omgivning. Ett av människans viktigaste redskap i lärprocesser är språket (Säljö, 2014). Språket utgör länken mellan människan och omgivningen. Det språkliga är redskap som exempelvis används av elever för att beskriva, förklara, förstå och tänka runt sin omvärld. Säljö (2014) menar att ord inte ger aktiviteter sin mening, utan språklig interaktion i aktiviteter bidrar till att ge aktiviteter sin mening. Det handlar inte bara om att lära sig vad de olika begreppen betyder, utan hur man använder sig av
begreppen när man deltar i praktiken (Larsson, 2016). Att förstå syftet med sitt lärande är enligt Säljö (2014) helt centralt för motivation för lärandet.
Centrala begrepp
Enligt Abrahamson Löfström och Rombach (2020) är centrala begrepp de teoretiska verktyg och
“glasögon” som utgör forskarens främsta analytiska verktyg. I det här avsnittet redovisas centrala begrepp som är relevanta för studien och som ingår i det sociokulturella perspektivet.
Mediering och artefakter
Begreppet mediering kommer från tyskans Vermittlung som betyder att förmedla. Säljö (2014) beskriver mediering som länken mellan människor och fysiska redskap. Mediering innebär att människans tänkande och föreställningsvärld grundar sig på individens kultur samt intellektuella och fysiska redskap. Kulturen är främst materiella och språkliga som människan använder sig av och utvecklas genom för att förstå omvärlden. Intellektuella redskap kan vara språkliga redskap som man inte kan ta på, men som ändå används för att klara av uppgifter på ett mer lämplig sätt, t.ex. regler för en idrott eller en lek. De fysiska redskapen kallas för artefakter och är sådana föremål som människan själv har skapat. De är en förlängning av kroppen och ska hjälpa eleven att utveckla och utöka sin befintliga kapacitet. En viktig aspekt i det sociokulturella perspektivet är alltså att en elev formas i samspel med sin omgivning där den lär sig bäst genom att använda artefakter som hjälper eleven att
5
utvecklas. En sådan artefakt kan i sin tur vara olika redskap såsom satsbräda, plintar, trampett på idrotten. Genom mediering med artefakter har eleverna en möjlighet att öka sina kunskaper inom nya områden, tillgodogöra sig en större förståelse och kunna se olika samband som de inte kunnat göra om de inte hade använt sig av de medierande artefakter (Säljö, 2014).
Situerat lärande
Varje social situation har en social inramning, där människan med hjälp av tidigare erfarenheter vet hur den ska agera. Genom förmåga att förtolka situationer vet människan vad som är en adekvat reaktion. Således räcker det inte med att endast besitta fakta och kunskap. Människan behöver sin förmåga att avgöra och kreativt tolka vilken kunskap som är relevant i en viss situation. I det situerade lärandet menar man inom det sociokulturella perspektivet att kunskaper och färdigheter är situerade och lärande sker naturligt i situationer där den lärande är lokaliserad och aktivt engagerad. Det innebär i praktiken att elever har lättare att lära sig idrott i en idrottshall än i ett traditionellt klassrum. Men det situerade lärandet innefattar inte bara det fysiska rummet, utan även hur lärande sker, till exempel genom tävling eller lek (Säljö, 2014).
Proximal utvecklingszon
Enligt det sociokulturella perspektivet handlar lärande om hur individen anpassar sig till de krav som omgivningen ställer, vilket sker inom, den proximala utvecklingszonen (ZPD). Den proximala utvecklingszonen är namnet på den zon i vilken balansen mellan kunnande och utmaningar är optimal för lärande. Det innebär att lärande kan uttryckas som balansen mellan vad individen redan kan och de nya utmaningar individen ställs inför. För höga krav leder till uteblivet lärande på grund av att
utmaningarna är för svåra och för låga krav leder till uteblivet lärande på grund av att utmaningarna är för lätta (Larsson, 2016). ZPD inbegriper avståndet mellan vad en individ kan prestera ensam och utan stöd respektive vad man kan prestera under en vuxens ledning eller i samarbete med mer kapabla kamrater. Den betecknar också skillnaden mellan den kunskap som förmedlas genom instruktioner och den kunskap som är ägd (Säljö, 2014).
Tidigare forskning
I följande text presenteras tillvägagångssättet för att söka tidigare forskning som rör studiens syfte.
Genom att söka tidigare forskning fås en översikt av kunskapen som redan finns inom ämnet och författaren får möjlighet att se hur kunskapen har utvecklats genom tiden. Det ger även möjlighet för författaren att identifiera luckor inom forskningsfältet (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020).
Sökning i databaserna
De databaser som valdes för att hitta relevant tidigare forskning kring mitt fenomen var ERIC (via EBSCO), Skolforskningsportalen och SwePub. Nästa steg i processen var att finna passande sökord att använda i databaserna. Genom att utgå från forskningsfrågan kom jag fram till sökorden: “Physical education”, “Attitudes”, “Students perspectives”, “Meaningfulness”, ”Motivation” och “Learning Environment”. I sökningen i ERIC användes inklusionskriterier för att hitta relevant litteratur.
Inklusionskriterier som valdes var artiklar på engelska, peer reviewed och åren 2011–2021. Med peer-review innebär det att de vetenskapliga artiklarna granskats av andra forskare och håller hög kvalité (Olsson, 2021). I sökningarna i Skolforskningsportalen och SwePub var inklusionskriterierna åren 2011–2021. Genom att kombinera sökorden fick jag träffar på artiklar. Därefter läses titlar och abstract där de artiklar som inte var relevanta gallrades bort. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut.
6
Redovisning av tidigare forskning
Här presenteras en översikt av den tidigare forskningen som rör lärmiljö och meningsfullhet inom idrott och hälsa utifrån olika ansatser och perspektiv. Innehållet i de vetenskapliga artiklarna presenteras sammanställt utifrån olika teman som har urskilts. Teman som har urskilts är forskning inom den fysiska lärmiljön, den sociala lärmiljön och den pedagogiska lärmiljön.
Forskningsöversikten ska inte ses som heltäckande och omfattar inte allt som finns publicerat inom området.
Forskning inom den fysiska lärmiljön
Asiyai (2014) studerade hur den fysiska lärmiljön påverkade elevernas lärande och motivation.
Studien utfördes genom ett randomiserat urval av 800 elever från 16 olika skolor, där eleverna fick fylla i varsitt frågeformulär. Frågeformuläret innehöll bland annat frågor om ljussättningen,
ventilationen och om det fanns tillräcklig med utrymme. Studien visade att eleverna upplevde att den fysiska lärmiljön kunde motivera dem till att delta mer aktivt och att det kunde påverka närvaron i skolan. Forskaren betonade i sin slutsats att effektivt lärande inte kunde ske i klassrum med för många elever på en lärare, samt att lärandet påverkades negativt om möbleringen och ljussättningen var bristfälliga (Asiyai, 2014).
I likhet med Asiyai (2014) undersökte Baars, Schellings, Krishnamurthy, Joore, den Brok, & van Wesemael (2021) den fysiska lärmiljön i skolan, och studerade den i relation till den sociala lärmiljön.
64 vetenskapliga artiklar låg till grund för den tematiska litteraturstudien. I resultatet fick forskarna fram tre teman; natur, individualitet och stimuli. Med natur menade forskarna att ljus, ljud, temperatur och luftkvalité spelade en roll vid lärandet. Det andra begreppet individualitet lyfte fram vikten av flexibilitet och anpassning av redskap och möblering till varje elev, samt att eleven fick uppleva känsla av ägandeskap. Det tredje temat stimuli beskrev forskarna hur färger i den fysisk lärmiljö påverkar eleverna psykiskt och emotionellt. I slutsatsen såg forskarna att det fanns en relation mellan fysisk lärmiljö och social lärmiljö men att det krävdes mer forskning inom ämnet (Baars, et. al., 2021).
Forskning inom den sociala lärmiljön Relation mellan elev och lärare
I Murfay, Beighle och Erwins (2020) litteraturstudie undersökte forskarna hur redskapet PRAISE kunde användas inom idrott och hälsa för att främja motivation hos eleverna och grundade studien på självbestämmandeteorin. PRAISE beskrevs som en akronym som stod för social interaktion, nöje (enjoyment), utmaning, upplevd fysisk kompetens, personlig relevans och autonomi. Forskarnas slutsats var bland annat att det var viktigt att idrottslärare förstod att den sociala lärmiljön var beroende av lärarens handlingar. Det kunde vara avgörande för om en elev valde att närvara vid idrottslektionen eller inte. Murfay, Beighle och Erwin (2020) betonade att den sociala lärmiljön och lärarens sätt att interagera med eleverna var viktigare än själva innehållet i idrott och hälsa.
Även Gray, Treacy och Hall (2019) kom fram till att förtroendefulla relationer till lärare var en faktor som kunde motivera oengagerade elever. I studien undersökte forskarna hur oengagerade elever kunde motiveras genom att applicera “appreciative inqury”, i studien förkortad som AI. AI beskrevs som ett teoretiskt perspektiv som utgick från att varje elev hade styrkor som kunde utvecklas, och styrkorna var utgångspunkten för positiv utveckling. Genom att intervjua 5 lärare och 3 fokusgrupper av oengagerade elever, studerade forskarna deras uppfattning av vad som fungerar just nu, varför det fungerade och hur det kunde bli i framtiden. Resultatet visade att oengagerade elever kunde återfå sin motivation genom bland annat förtroendefulla relationer till läraren (Grey et. al, 2019).
7
I likhet med Murfay et. al (2020) och Gray et. al. (2019) fann Skolforskningsinstitutet (2020) att tillitsfulla relationer mellan elever och lärare behövdes för att skapa en god lärmiljö.
Skolforskningsinstitutet (2020) undersökte i sin systematiska litteraturstudie 11 artiklar. Studien studerade hur en tillgänglig lärmiljö kunde utformas så att alla elever kunde ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande i ämnet idrott och hälsa. Studien visade att lärarens lyhördhet inför elevernas perspektiv var avgörande. Genom att läraren såg elevers olikheter så kunde läraren stärka individens känsla av att tillhöra gruppen och främja samarbetet mellan eleverna.
Relationen mellan tjejer och killar
Walseth, Engelbretsen och Elvebakk (2018) lyfte i sin studie hur meningsfullheten för elever under idrotten kunde influeras med en aktivistisk approach. Enligt författarna var aktivistisk approach en pedagogisk modell som grundade sig i genusteori och utmanade den traditionellt mansdominerade idrotten. Författarna studerade en klass med både killar och tjejer på 27 elever under en termin. Data i form av bland annat observationer och intervjuer samlades in före, under och efter projektet. Walseth et.al (2018) fann att lärare ofta valde traditionella bollspel som aktivitet och att miljön i idrottshallen var dominerad av killarna, vilket fick tjejerna att dra sig undan. Under studiens gång introducerades en mer varierad bredd av idrottsaktiviteter som inkluderade både killarna och tjejerna, vilket ökade känslan av meningsfullhet för båda grupperna. I diskussionen lyfte forskarna problematiken kring den mansdominerade och traditionella idrotten som kan underminera tjejers upplevelse av meningsfullhet inom idrotten (Walseths et. al., 2018).
Valley och Graber (2017) belyste även i sin studie att det fanns stora brister i idrottslärares
medvetenhet om just jämlikhet mellan könen och hur den bristande kunskapen kring kön hämmade inkludering av alla elever. Genom feministisk teori studeras det hur idrottslärares språk och beteende påverkar lärmiljön för eleverna. Författarna utförde en intervjustudie med fyra idrottslärare från fyra olika skolor. Studiens resultat visade att lärare utövade språk och undervisningsmetoder som förstärkte könsstereotyper och könssegregering (Valley et. al., 2017).
Forskning inom den pedagogiska lärmiljön Autonomi
Roure och Pasco (2016) undersökte vilka faktorer som påverka det situationella intresset hos elever inom ämnet idrott och hälsa. Det situationella intresset beskrevs som det intresset som lärare kunde påverka utifrån. Situationellt intresse byggde på elevernas bakgrundskunskaper, känsla av utmaning, förmåga att behålla uppmärksamhet, nyfikenhet och omedelbar känsla av nöje (enjoyment). I studien används “The theory of interest” som på svenska kan översättas till intresseteori. Forskarna förklarade att i intresseteori sågs intresset som en förutsättning för att kunna uppleva motivation och att individer kunde uppleva två former av intresse; individuellt och situationsbetingat. Elever från 25 klasser i sex olika skolor deltog i studien och svarade på frågeformuläret “the French situational interest scale”.
Forskarna kartlade sedan relationen mellan meningsfullhet, situationellt intresse och totalt intresse, och fann att autonomi ökade intresset för idrott. Lärare borde därför involvera eleverna i
beslutstagandet för att främja autonomin, exempelvis genom problemlösning (Roure & Pasco, 2016).
Wiker (2017) ansåg i sin avhandling att elevers autonomi inte främjades och att möjlighet till
delaktighet var låg vid lektionsplaneringen. Forskaren hade som syfte att öka kunskap och förståelsen för elevernas perspektiv inom idrott och hälsa. Utifrån social representationsteori och genom
fokusgruppsintervjuer med 62 elever i årskurs 9 fann forskaren ett resultat. Resultatet visade att eleverna hade en önskan om ett mer varierat lektionsinnehåll samt möjlighet att önska och diskutera
8
lektionsinnehållet med idrottsläraren. Det fanns en stor risk att elevernas upplevelse av brist på autonomi påverkade deras motivation, lust och engagemang negativt (Wiker, 2017).
Tidigare forskning inom idrott och autonomi visade att elevernas känsla av autonomi hade en stor påverkan på motivation och meningsfullhet. Oengagerade elever kunde återfå sin motivation genom att läraren involverade eleverna i beslutsfattandet och tillät eleverna att påverka lektionsinnehållet.
Autonomi gav eleverna känsla av ägandeskap och stärkte deras självtillit. Lektionsinnehåll som eleverna inte upplevde som roligt kunde kompromissas och anpassas så att eleverna fann ett värde i aktiviteten. Genom delaktighet blev innehållet i idrottslektionen mer förutsägbar och det blev tydligare för eleverna vad som förväntades av dem. Autonomin förstärkte även relationen mellan elever och lärare, då lärare kunde visa att de hade förtroende för eleverna (Grey et. al, 2019;
Skolforskningsinstitutet, 2020; Walseth et. al., 2018).
Tävling, straff och känsla av nöje (enjoyment)
Layne (2014) visade i sin studie hur en pedagogisk modell kallad Sports Education (SE) inom ämnet idrott och hälsa kunde öka känslan av glädje vid tävlingsinriktade idrottsaktiviteter. Syftet i studien var att öka kunskapen kring hur tävling inom idrott kunde vara till allas fördel och Layne (2014) byggde sitt resultat på tidigare forskning. Forskaren menade att tävling var en naturlig del av sport och idrott och att fördelarna vägde tyngre än nackdelarna. Tävling kunde bidra till en trygg och stöttande
lärmiljö om läraren tog sitt ansvar och arbetade utifrån SE-modellen. Lärarens främsta uppgifter var att undvika att fokus hamnade på att vinna eller förlora, uppmärksamma alla elevers framsteg, uppmuntra samarbetet mellan elever, motivera elever att lära sig av varandra och skapa en positiv lärmiljö (Layne, 2014).
I motsats till Layne (2014) menade Wiker (2017) att tävling kunde påverka känslan av glädje negativt under idrottslektionen. När idrotten var tävlings- och prestationsinriktad upplevde elever att idrotten ej var tillgänglig för alla, och på så vis försämrades känslan av solidaritet och tillhörighet. Wiker (2017) menade att det fanns en stor vinst i att övergå från tävlings- och prestationsinriktad idrott till en mer hälsofrämjande idrott, i form av ökat deltagandet och motivation till en mer aktiv livsstil.
Barney, Pleban, Fullmer, Griffiths, Higginson och Whaley (2016) undersökte om idrottslärare använde sig av en pedagogisk strategi där det förekom “straff”, t ex i form av extra löpning runt idrottshallen eller extra armhävningar inom idrotten. Urvalet bestod av 180 elever på universitetsnivå mellan 19 och 36 år. Genom att svara på ett frågeformulär fick forskarna reda på elevernas perspektiv och fick resultatet att straff är ett vanligt fenomen under idrottslektioner. Eleverna upplevde att det tog bort glädjen från idrotten samt att de upplevde skam inför sina kamrater när de utsattes för straff. Forskarna belyste att straff inte var ett effektivt sätt att lära ut disciplin och ändra elevers beteende. Istället fanns det större risk att eleverna blev fysiskt aggressiva. I längden fanns det risk för att den negativa lärmiljön kunde påverka elevernas attityd kring fysisk aktivitet i privatlivet (Barney et. al., 2016).
Murfay et. al. (2020) kom fram till slutsatsen att njutning och känsla av glädje under idrotten var den huvudsakliga anledningen till att elever deltog i idrotten. Flera tidigare studier visade att nöje och glädje hade positiv effekt på känslan av meningsfullhet vid idrott. Men om aktiviteten upplevdes som tråkig och inte tillräckligt utmanande så försvann glädjen hos eleverna. För att hitta en balans mellan utmaning och glädje menade flera forskare att läraren borde anpassa lärmiljön efter elevernas förmågor. En lärare borde sträva efter att skapa en känsla av glädje hos elever genom att hjälpa eleverna att lyckas i sitt lärande och få ett ökat självförtroende (Barney et. al., 2016; Layne, 2014;
Murfay et. al, 2020; Roure och Pasco, 2016; Skolforskningsinstitutet, 2020).
9 Sammanfattning
Sammanfattningsvis har denna översikt av tidigare forskning visat att lärmiljön inom idrott och hälsa är komplex och kan delas in i fysisk, social och pedagogisk lärmiljö. Majoriteten av studierna beskriver att det finns en stark koppling mellan lärmiljön och elevernas upplevelse av motivation och meningsfullhet. Känsla av glädje och nöje är de största anledningarna till att elever vill delta i idrotten (Baars et. al., 2021; Barney et. al., 2016; Layne, 2014; Murfay et. al, 2020; Roure och Pasco, 2016;
Skolforskningsinstitutet, 2020; Wiker, 2017).
Viktiga aspekter som lyfts i den tidigare forskningen om fysisk lärmiljö är dess påverkan på elevernas sinnestillstånd och känsla av motivation (Asiyai, 2014; Baars et.al., 2021). Den tidigare forskningen inom fysisk lärmiljö fokuserar främst på lärande som sker i det traditionella klassrummet. Det finns därmed kunskapsluckor att fylla gällande elevers uppfattning av den fysiska lärmiljön på idrotten.
Den tidigare forskningen inom den sociala lärmiljön betonar vikten av gemenskap, trygghet,
inkludering och tillit mellan elever och till lärare. Idrottsläraren ska ta en aktiv roll i skapandet av den sociala lärmiljön genom att tydliggöra normer och värderingar. Studier visar nämligen att en passiv lärare kan bidra till känsla av utanförskap för vissa elever och främja en mansdominerad lärmiljö (Valley et. al., 2017; Walseths et. al., 2018).
Det finns stora förbättringsmöjligheter inom den pedagogiska lärmiljön. Tidigare forskning visar att elever ofta vill vara mer delaktiga i sitt lärande, men att autonomin inte är en självklar del i lärmiljön (Grey et. al, 2019; Skolforskningsinstitutet, 2020; Walseth et. al., 2018; Wiker, 2017). Det som var mer vanligt inom den pedagogiska lärmiljön var tävling. Inom den tidigare forskningen finns det olika synsätt på tävling i lärosyfte, där vissa forskare menar att det är utvecklande och andra säger att det är negativt (Layne, 2014; Wiker, 2017).
Av de 11 valda artiklarna om lärmiljö saknade 5 studier teoretiska perspektiv och dessa studier var a-teoretiska.
Genom att studera tidigare forskning har författaren sett att det finns kunskapsluckor gällande
lärmiljön inom idrott och hälsa. Författaren avser att, i likhet med Wiker (2017), främst öka kunskapen kring elevers uppfattning och attityd på idrotten, men med ett fokus på lärmiljön. Författaren har som förhoppning att kunna komplettera den kunskap som redan finns om ämnet med ytterligare aspekter från elever, för att idrottslärare i framtiden ska kunna ta evidensbaserade beslut som gynnar elevernas känsla av meningsfullhet.
10