Följande kapitel har jag valt att strukturera i två delar; beskrivning av resultatet och analys av resultatet. I det första avsnittet utgår jag utifrån mina intervjufrågor och beskriver mitt empiriska material. I det andra avsnittet presenterar jag min analys på mitt empiriska material med hjälp av mitt teoretiska perspektiv.
Beskrivning
I följande avsnitt presenteras en beskrivning av de svar som framkommit under de tre
fokusgruppsintervjuerna. I beskrivningsarbetet har öppningsfrågan ej inkluderats då Wibeck (2010) menar att öppningsfrågan ej tas med i analysen, då frågan är till för att gruppen ska lära känna varandra. Dessutom har intervjufrågor som liknat varandra dragits samman till en.
Intervjusvaren
Vad tänker ni på när ni hör ordet idrott och hälsa?
Samtliga fokusgrupper relaterade orden idrott och hälsa till någon typ av fysisk aktivitet. I fokusgrupp 2 relaterades orden framförallt till skolan och eleverna beskrev det som att på fritiden benämns fysisk aktivitet som “att träna” och inte “att idrotta”.
E: Jag tänker på skolan framför allt. Ja men eh om e hemma å rör mig så tänker jag inte att det e idrott. Asså om jag går på en promenad eller joggar så tänker jag inte idrott. Men i skolan e det mer regler å mer fokus så. D: Då e det mer specifikt att man gör det för att göra det eller om man e hemma så gör man det för att man vill göra det asså om man säger så.
Även i fokusgrupp 3 är eleverna överens om att det finns en skillnad på hur fysiska aktivitet definieras utifrån när och var den utövas. Idrott sker på skolan och träning sker på fritiden, vilket gestaltas i följande citat:
D: När jag hör det så tänker jag först å främst på skolan å hur, att det e skolan som håller i själva idrotten å hälsa. Jag venne det e aa. C: Jag tror att alla tänker mer att idrott å hälsa e något som görs i skolan för att vi använder ordet, nu ska vi till idrott. F: Asså om man tränar nånting då säger man att man ska träna å inte idrotta. D: Mm
Vilka förväntningar har ni på skolidrotten? Vilka förväntningar finns på er?
Några elever i fokusgrupp 1 svarade att de förväntade sig roliga aktiviteter som var passande för alla.
Eleverna såg inte vitsen med orientering eller dans, vilket gestaltas i följande citat:
A: Att det ska bli roligare. Mer aktiviteter som vi gillar, nått alla gillar, för ingen gillar dans i klassen.
Ingen, men man e tvungen för att få ett betyg. E: Orientering måste bort. A: Ingen klarar av det å det finns ingen användning för det.
I fokusgrupp 2 förväntade eleverna sig att den nya ordinarie läraren skulle vara mer tillgänglig och på plats. Den tidigare läraren var oftast sjuk och borta vilket skapade frustration hos eleverna och dålig framförhållning hos vikarien. Eleverna var överens om att det blev svårt att prestera utan någon ordinarie lärare på plats. Andra förväntningarna hos eleverna var att göra sitt bästa och höja betyget från föregående terminen.
B: Å ibland så kom han inte. G: Vi fick uppgifter i classroom att vi skulle ut å gå på en promenad i 40min å så. E: Å det var inte alltid vi fick uppgifter. Eller så gick man dit man skulle va när det inte va såhära distanslektioner å då var det ingen information om det. Eller så dyker han inte upp. Så det va våra förväntningar. A: Jag kan faktiskt säga att vi har höga förväntningar nu eftersom vi faktiskt
19
har lektioner nu. G: Mina förväntningar e att anstränga mig så mycket som möjligt. Det e sista året i högstadiet å man vill visa sig så bra som möjligt å göra sitt bästa ifrån sig.
I fokusgrupp 3 nämnde några att dem förväntade sig mycket rörelse och samarbetsövningar och att göra sitt bästa genom att ta in vad andra sagt samt vad läraren sagt. Motivationen till att utöva idrott enligt eleverna var att idrott var betygsgrundande. Kunskapsbildningen upplevdes i yngre dar att man presterade för gemenskapens skull och att det var roligt. Idag presterade man mycket för betygets skull. En deltagare i gruppen nämnde också att idrottshallen var en arena för alla oavsett nivån och det skulle respekteras.
A: Asså när man va yngre då tänkte man inte på betyg för då va min idrott såhära aa nu gör ni såhär samarbete, nu man ska kunna släppa tag i det man gör i skolarbete å ha roligt, men nu när jag blivit äldre då e idrott mer som man gör det för betyget, man gör sitt bästa för att man ska få högt betyg. C:
Jag håller med dig men jag tror inte alla skulle hålla med dig. F: Frågan var ju liksom vad förväntar vi oss av å jag förväntar mig att inom idrotten ska alla olika sorters personer få ta del på samma sätt att liksom jag tycker det e jätteviktigt att man kan se att alla kommer från olika asså att man måste respektera alla.
Hur ser ni på idrottslektionerna, hur de är upplagda med olika moment och aktiviteter?
I fokusgrupp 1 upplevde eleverna att det saknades variation av lekar och spel under idrotten. Det var återkommande lekar så som fotboll, spökboll och badminton. Eleverna menade att de ville prova nya saker som de tidigare inte hade gjort förut och mer utmanande aktiviteter. Det önskade mer
samarbetsaktiviteter.
E: Det känns som att vi gör samma sak hela tiden asså spökboll. A: Mm Harry Potter nää badminton!
Det känns som att vi gör om å om som att du har scheman. C: Vi vill prova nya saker. E: Aa saker vi inte har gjort förr. E: Exakt. Nya aktiviteter som inte e sådär fotboll, spökboll, badminton. C: Som till exempel göra tävling mot andra klasser eller nått D: Jag tycker vi borde ha mer såhära
samarbetsaktiviteter för alla.
Fokusgrupp 2 menade istället att upplägget under lektionen var väldigt bra. Idrottsläraren var tydlig under lektionen och momenten består oftast av en uppvärmningsdel och sedan gick läraren över till huvudmoment. När det kom till lektionsplanering var det en variation av bollsporter, dans och mycket konditionsbaserat övningar.
A: Vi håller på med bollsporter just nu eh jag gillar. Dem e inte dåliga heller. E: De e väldigt mycket bättre när vi inte hade några om vi ska liksom se det så. Jag tycker det e ganska bra Gruppen: Mmh mycket. F: Vi tränade kondition inför skol-maran. B: Jag hade så ont i benet å ändå kom jag först i klassen. D: Just nu e det mest bollsporter iallafall C: Jag tycker upplägget e ganska bra vi har ju uppvärmning som först. Asså vi får ju springa, springa runt som uppvärmning å det e ganska jobbigt å sen har vi bollsporter därefter.
Fokusgrupp 3 uttryckte sig att det har varit svårt att hålla sig motiverad till att gå till idrotten på grund av att lektionerna ofta letts av en vikarie. Eleverna upplevde att det inte blev någon kontinuitet och att det uppstod ett avbrott i relation till kursplanen. När en vikarie hållit i idrottslektionen har det ofta förekommit enklare och återkommande aktiviteter.
B: Asså jag kan känna att ibland kan det bli lite oklart vad vi ska göra speciellt när vi har vikarie å så som vi har haft ganska mycket senaste perioden men annars så tycker jag att det är ganska bra planerat att vi vet vad vi ska göra å att vi får en uppfattning om vad som kommer hända på nästa lektion. A: När det e vikarie efter vikarie ibland för mig känns det såhära varför ska jag gå till den här lektionerna om jag ändå inte ska bli bedömd. B: Mycket aktiviteter som återupprepas. Spökboll 8 gånger i rad eller pingis.
20 Hur uppfattar ni de platser och lokaler där ni har idrott?
I första fokusgruppen beskrev eleverna att det fanns tillgång till två olika lokaler som benämndes som:
“uppe” och “nere”. Idrottslokalerna varierade i storlek och storleken påverkade vilka aktiviteter som kunde utföras och upplevdes skapa en begränsning. I en liten lokal beskrev fokusgruppen att de ej blev utmanade och endast kunde utöva aktiviteter som upplevdes som barnsliga, vilket gestaltas i följande citat:
A: Eh man kan inte köra badminton nere för det finns inga hål som det gör uppe. D: För lite utrymme. E: Man kan bara köra kull typ. A: Å det börja bli lite tröttsamt, vi har blivit äldre, att köra kull. E: Det e lite barnsligt. B: Vi vill såhär utmana. Moderatorn: Kan du utveckla? B: Köra nått nytt å inte såhär springa å köra kull å sånt hela tiden. Vi vill såhär utmana. Moderatorn: Hur uppfattar du D kring material? D: Ja, samma som de. Det e mycket bättre uppe. Det finns mycket mer saker att göra än vad man kan göra här nere.
Även eleverna i den andra fokusgruppen beskrev att om en lokal var för liten så begränsades möjligheten att utföra en idrottsaktivitet.
E: Egentligen så ska det va 2 till 4 på varje bana, det slutar med att det blir jättemånga på varje sida av nätet. Kanske runt 6 personer eller så vid varje istället för 2 som man kanske helst hade velat va.
E: Det finns liksom inte möjlighet att man själv e med i ett lag som man har valt utan man klumpar ihop sig med dem andra som man egentligen inte ska vara med. E: Eller så e det så att när folk ha väl tagit banan så får man stå emellan nätet å det funkar inte riktigt.
I den tredje fokusgruppen såg de det som en fördel att det fanns tillgång till flera olika lokaler i varierande storlek. Fördelen var att det fanns lämpliga lokaler för alla olika idrottsaktiviteter.
C: Dessutom har vi andra salar som vi har tillgång till men det beror på vad man gör. D: Man har olika för olika moment. B: Det finns lokaler till allting Gruppen: Mm, aa precis D: Kanske för att det e så mycket olika grejer man gör på idrotten så passar några lokaler bättre än andra. Gruppen: Exakt, aa. D: Ja, dans e bättre där nere å om vi ska köra innebandy så e det bättre att köra där uppe för att det e större yta. C: Mm det e lite svårt att köra basket här nere det går inte på samma sätt som det går där uppe men där uppe så har man bara en stor sal om man ska köra dans till exempel å då e det bättre att kunna ha enskilda rum som man kan vara i. D: Har man typ boxning då e det bättre att vara här nere också då vi har en liten boxningsrum. C: Ja vi har ju liksom mer tillgångar till andra saker en som gymmet å som pingisrummet å det e ju bra det tror jag verkligen inte att alla idrottshallar har liksom tillgång som e specifika rum. D: Ja, om vi skulle ha typ 30 armhävning eller nån massa grejer då tror jag större salen skulle vara bättre men tanke på att det har en större yta. Gruppen Exakt. B: Ja, olika lokaler passar till olika saker å så e det här iallafall å det tycker jag e bra.
I samtliga fokusgrupperna beskrev eleverna att idrottshallen var placerade långt ifrån skolan. Det långa avståndet påverkade elevernas motivation och det upplevdes som att det tog mycket tid ifrån eleverna, vilket gestaltas nedan.
D: Att gå från H till idrotten tar kanske 25 min å sen ska man byta om å så. Vi ska hinna duscha efter.
D: vår lektion e under dagarna kommer bli längre å då kommer vi bli trötta å då kanske vi blir griniga under lektionen. Det påverkar också lite av lektionen. A: Mm, aa efter lektionen blir man negativ.
Man e trött efter idrottslektionen sen ska man gå ända till nästa lektion. Man blir bara grinig till nästa lektion. Man blir negativ.
Hur uppfattar ni det material som används i idrotten?
Fokusgrupp 1 var överens om att tillgång till material var beroende av lokalen. De beskrev att i den större lokalen, som benämns som “uppe”, hade större tillgång till redskap än i lokalen, som benämns som “nere” hade. Det fanns även en önskan om att helst ha idrottslektioner i den stora lokalen där man hade större tillgång till material.
A: Vi har mer material där uppe. E: Här e det bara massa bollar. F: Plintar å så e uppe. E:
Basketkorgar finns där uppe å stora fotbollsmål. A: Här e som en danshall som vi har idrott i. E:
Precis den e så liten. A: Det mest optimala e att ha lektioner där uppe. E: Ja, att ha alla våra lektioner där uppe. B: Man vill ha lektioner på de stora.
21
I fokusgrupp 2 beskrev eleverna att utbudet av material fanns oavsett vilken idrottsaktivitet som skulle utövas, men att materialen kunde variera i skick. Mycket material upplevdes som gammal och sliten.
Bollar kunde vara dåligt pumpade, tennisnät kunde vara trasiga och att vissa handtag på racket kunde vara spruckna.
A: Asså några saker kan vara bra å några saker kan vara väldigt använda sådär. Asså de beställer ju olika saker ibland som de här nya bollarna å sånt där så det kan vara bra ibland. Asså några e bra fast några e såhär ganska gamla å trasiga. Generellt e sakerna bra nu, fast fotbollarna kan ha varit lite bättre. Det e racket som T sa kan också förbättras.
I likhet med fokusgrupp 2 beskrev fokusgrupp 3 också att det fanns stor variation och tillgång till material. De har förståelse för att materialen ibland kunde vara slitna eftersom redskapen används av många och används flitigt. Men till skillnad från fokusgrupp 2, upplevde fokusgrupp 3 inte att materialen som användes var trasiga.
C: Det används av många å det används flitigt å då e det klart att det blir liksom använt men det e klart att det inte får gå till en överdrift utan det tycker jag inte att det gör. Jag tycker att dom jamen det e ändå fina redskap som går använda. C: Det blir liksom inte sönder eller trasig eller så. A: Mm.
D: Asså de e inte sämre för att de e fula utan för att de e slitna för att många andra har haft dom.
Hur uppfattar ni genomgångar och instruktioner under lektionerna?
Fokusgrupp 1 upplevde att idrottsläraren gav tydliga genomgångar med instruktioner på vad som skulle göras, hur det skulle göras och varför det skulle göras. Om elever inte förstod så kände de att det fanns utrymme att säga till och ställa frågor. Vilket en av eleverna beskrev som en trygg relation mellan elever och lärare.
A: Vår idrottslärare förklarar tydligt på vad man ska göra å hur man ska göra å varför. B: Asså om vi inte förstår så säger vi till vår idrottslärare å då förklarar han på ett tydligare sätt. A: Eller såhär visar han hur man ska göra. C: Relationen e bra också. Det känns alltid bra när han visar.
Fokusgrupp 2 var överens om att genomgångarna var bra när de skedde muntligt och samtidigt skriftligt på en tavla. Då upplevde eleverna att de under lektionens gång kunde gå tillbaka till tavlan och se om de missat eller glömt något. Samtidigt var det positivt om idrottsläraren under lektionen gick runt till varje elev för att stötta och visa hur man skulle göra.
A: Han brukar samla in oss, han har en liten tavla sen skriver han instruktionerna å allt. Asså det e lätt att fatta. G: Han brukar skriva upp det på eeh han brukar skriva upp en lektionspunkt på tavlan å om man inte förstår så e det bara att gå dit å kolla. E: Ja tycker det e bra. Det e inget speciellt jag tänker på det e väl tydligt. C: Ja, asså först går han igenom i början å sen när vi väl utövar sporten så brukar han också gå runt å typ säga till om jag något fel å visar hur man gör.
Även i fokusgrupp 3 lyfte eleverna upp att det var bra med muntlig, skriftlig och visuell genomgång eftersom varje individ förstår på olika sätt. Vissa hade svårare att ta in muntliga instruktioner och fick bättre förståelse genom visuell demonstrering.
C: Dom där stegen e jättebra å jag tror också att dom e viktiga för att det finns ju vissa som förstå sig bättre genom att nån berättar men vissa förstå sig bättre genom att se å då e det bra att man gör det så.
D: Ja, det e ju individuella personer å det e bra att han visar alla olika förslag så att alla förstå.
Vidare var fokusgrupp 3 den enda gruppen som lyfte att genomgången blev mer intressant och roligare att lyssna på om idrottsläraren gjorde det underhållande. Att ge intressanta och underhållande
genomgångar upplevde eleverna inte att alla lärare gjorde.
B: Aa han redovisar ju på ett otroligt snabbt bra å effektivt sätt å särskild dessutom gör han det underhållande, det e ju rätt kul. D: Aa. B: När han kör det praktiska å skojar. D: Han förklarar också så att det e intressant att lyssna på. Alla lärare gör inte det.
Fokusgrupp 2 beskrev att de upplevde att genomgång i grupp ibland kunde vara stökiga på grund av prat i bakgrunden. Även i fokusgrupp 3 upplevde eleverna att genomgångarna kunde vara stökiga och
22
behövde upprepas på grund av att vissa i klassen ej lyssnat under den första genomgången eller att de eleverna som förstod uppgiften ville sätta igång direkt utan att ge de andra tid att sätta sig in i
aktiviteten.
C: Sen e det så att vissa inte förstår fortfarande det kan vara så att vissa vill dra igång direkt, dom kanske har kört leken förut eller sådär å då kan man inte man kan inte bara tänka att alla har kört man måste ändå liksom berätta hur det går till.
Vad är viktigt för att det ska kännas meningsfullt att delta i idrott- och hälsa?
I fokusgrupp 1 var alla överens om att idrotten upplevdes som meningsfull när den inkluderade alla.
Samspelet och den sociala biten med klasskompisarna gjorde idrotten meningsfull, samt att lära sig hur fysisk aktivitet utövas så att kunskapen kunde bäras med in i framtiden. Flera av eleverna lyfte även att betyg gav idrott och hälsa meningsfullhet. En elev uttryckte att utan betyg hade hen inte deltagit i idrotten, vilket gestaltas i följande citat:
A: Att vi ska få betyg på idrotten. Annars e det inte meningsfullt. Asså hade jag inte fått betyg på idrotten så hade jag inte kommit hit. Det hade känts onödigt att komma hit. Då isåfall om jag känner att jag vill motionera eller jobba med konditionen hade jag gjort det på min fritid, men eftersom det e ett ämne i skolan som man får betyg på så gör jag det för att få en framtid.
Fokusgrupp 2 gav flertalet exempel på vad som gjorde idrott och hälsa meningsfullt bland annat utveckling, känsla att man blev bättre och att läraren lyssnade.
G: Det e viktigt att läraren lyssnar på en. Om läraren inte lyssnar på en så skulle jag säga att det inte finns nån poäng med idrotten. Om du har en allmän fråga eller en fråga om vad du ska göra under lektionen kan han kanske svara varför lyssnar du inte på genomgången så märker man liksom att han inte intresserad av att hjälpa utan om han istället svara det här det här ska göras då känner man liksom välkommen å det blir roligare att ha idrott.
I fokusgrupp 3 lyfte eleverna att det var viktigt att förstå bakgrunden och anledningen till vissa idrottsaktiviteter, så att de kunde finna motivation och meningsfullhet. Exempelvis hur en viss
aktivitet kunde påverka betyget. Men framförallt beskrev gruppen att det kändes meningsfullt med gott samarbete i grupp där man lär sig av varandra, peppar varandra och även fick positiv feedback
tillbaka.
D: Det e viktigt också att kunna samarbeta med alla också. B: Mm verkligen A: Man ger någon annan en chans B: Mm. C: Mm å det aldrig lönar sig att liksom tänka själviskt utan att man tänker som. Att man tänker som ett lag å då kan lyfta alla B: Exakt, om man till exempel spelar fotboll eller nånting å så delas lagen in i två å ett lag blir, att alla e typ svindåliga, men att en e jätteduktig på fotboll. Bara den lyfter fram det berättar hur man gör å vad dom kan göra bra så tror jag. D: Då lär man av
varandra också B: Exakt, man behöver inte va bäst på allting. A: Nä. A: Samarbeta tror jag också kan vara bra liksom motivation att liksom att alla hjälps till å alla peppar varandra.
Vad är viktigt för att ni ska känna er bekväma att delta i idrotten?
Vad är viktigt för att ni ska känna er bekväma att delta i idrotten?