Textanalytiska aspekter

De textanalytiska ingångarna som används i studien är inspirerade av Luke (2000, s. 456) som menar att alla texter inkluderar en variation av textenheter för att (a) konstruera

verkligheten i text (den möjliga världen) och (b) positionera läsare (i en maktrelation till den möjliga världen). För att analysera sådana textaspekter inkluderar Luke (ibid.) ett antal analysenheter: ordförråd (lexicon), satser (syntax), sammanbindande ord (cohesive ties), diskurser/teman (discourses) och struktur (top level/generic/propositional structure). I

21 denna studie används modifieringar och anpassningar av enheterna lexicon och syntax för att utföra textanalysen.

Analysenheten, lexicon, handlar enligt Luke (2000, s. 456) om författarens formuleringar, namn, metaforer och betydelser för att skapa ett klassifikationsschema som i sin tur skapar den möjliga världen, till exempel användandet av ”vi” och ”dem” för att konstruera självet och den andra. I denna studie har vi utifrån analysenheten lexicon valt att analysera

textenheterna namn och formuleringar (se kategorierna namn och pronomen och övriga formuleringar som signalerar makt) eftersom metaforer och betydelser upplevs kräva en mer omfattande och fördjupande analys. Analysenheten syntax konstruerar makt och synliggör vem som gör vad mot vem (ibid.). Viktigt att poängtera är att enheten syntax i denna studie inte fokuserar på att analysera språkets byggstenar eller språkliga dimensioner utan endast förmedlingen av vem som gör vad mot vem. Det handlar om att beskriva den litterära världen på ett varierat sätt som framhäver karaktärer och handlingar och deras plats och påverkan i den möjliga världen. Anledningen till att aspekterna syntax och lexicon är intressanta för vår studie är för att vi anser att dessa på ett mer relevant sätt kan kopplas till vår analys av maktrelationer än aspekterna cohesive ties, discourses eller top

level/generic/propositional structure som främst fokuserar på teman och ideologier,

sammanbindande ord, språklig struktur och uppbyggnad samt läsarens litteraturerfarenheter.

I denna studie analyseras vad i texten som signalerar någon form av maktrelation genom kategorierna namn och pronomen, känslouttryck och övriga formuleringar som signalerar makt. Detta urval gjordes för att dessa aspekter, i samklang med bokens bilder, kan ge uttryck för maktrelationer. Syftet med denna studie är att analysera hur text och bild framställer maktrelationer och därför är det viktigt att påpeka att den rent språkliga och grammatiska uppbyggnaden inte analyseras eller fördjupas i denna analys. Nedan följer en närmare definition och beskrivning av varje textanalyskategori och avslutningsvis

presenteras en detaljerad tablå med exempel ur varje kategori.

Kategorin namn och pronomen handlar om personnamn såsom Lisa, Max, Robert och Wolfgang och pronomen som ersätter ett namn eller ett substantiv såsom han/honom, hon/

henne, vi, jag och dem (Rehnqvist & Svensson, 2012, ss. 98-99). Denna kategori kopplas till Lukes textaspekter lexicon och syntax (2000, s. 456) som i denna studie konstruerar en maktrelation mellan två motsatta karaktärer där den ena är överordnad den andra och därmed utför en form av makthandling. Detta kan exemplifieras genom maktrelationen mellan mobbarna (dem) och Lisa (hon/jag) i del 1, Wolfgang (han) och Lisa (hon) i del 4 eller förmedling av maktrelationer genom användning av personnamn såsom: “Och nästan varje dag efter skolan, skulle Robert, Nick, och Max jaga henne.”

Kategorin känslouttryck handlar om de grundläggande känslorna (basic emotions) enligt Paul Ekman (1992) i Hillbom (2015, s. 43): vrede (anger), vördnad (awe), förakt

(contempt), avsmak (disgust), genans (embarrassment), glädje (enjoyment), upphetsning (excitement), rädsla (fear), skuld (guilt), intresse (interest), sorg (sadness), skam (shame) och förvåning (surprise). Denna kategori är vald eftersom känslor är ett vanligt inslag i

22 skönlitteratur och är således inte baserad på Luke (2000). I denna studie associerar vi

exempelvis vrede, förakt och glädje med maktutövande, medan maktlöshet eller sårbarhet förknippas med till exempel rädsla, sorg eller skam. Känslouttrycken, som tydligt visar eller framhäver en särskild känsla, innefattar både kortare eller längre beskrivningar av fysiska känslor, såsom känslouttrycket ”klump i magen” (Våhlund & Våhlund, 2018, s. 32) och

”ylade av skräck” (Våhlund & Våhlund, 2018, s. 85) men även känsloladdade repliker som

”- Om en enda människa tar ett enda steg till, spränger jag bomberna!” (Våhlund &

Våhlund, 2018, s. 88).

Den tredje och sista kategorin är övriga språkliga formuleringar som signalerar makt. Det handlar om grafiska meningar, ord eller andra formuleringar som förmedlar maktrelationer men som inte passar in i de två tidigare kategorierna. Grafiska meningar inleds med versal och avslutas med skiljetecken punkt, frågetecken eller utropstecken, till exempel ”En lång stund stod han bara och stirrade henne rakt i ögonen.” (Våhlund & Våhlund, 2018, s. 78) eller repliker såsom ”- Ni två har inte sett någonting, sa hon bestämt.” (Våhlund & Våhlund, 2018, s. 51). Med ord menar vi enstaka ord som i sitt sammanhang signalerar makt, såsom väste och fräste (Våhlund & Våhlund, 2017, s. 75). Med övriga formuleringar menar vi delar av grafiska meningar som förmedlar makt, såsom ”spände ögonen i” (Våhlund &

Våhlund, 2018, s. 53).

Beroende på i vilket sammanhang grafiska meningar, ord och övriga formuleringar

framträder kan de få olika betydelser (Bolander, 2012, s. 41), där denna studie fokuserar på sammanhanget maktrelationer. Maktrelationer kan även förstärkas genom samspelet mellan bild och text när den skrivna texten kompletterar informationen för läsaren gällande hur denne tolkar en händelse i boken – grafiska meningar, ord och andra formuleringar kan därmed förstärka illustrationen. Nedan presenteras en tablå med textanalysens kategorier, underkategorier och ett antal exempel från del 1 och del 4.

23 6.2.3 Bildanalytiska aspekter

Bilder i alla dess former representerar olika betydelser, idéer och känslor och kan också kombineras med rörelser, ljud och ord i komplexa föreställningar (Newfield, 2011, s. 82).

Bilder kan också uppfattas som ”sanning” och ”verklighet” och eftersom elever rör sig i världar på internet, i spel, i film och i television ökar betydelsen av ett kritiskt

förhållningssätt till dessa medier markant. Genom bilder kan maktförhållanden iscensättas, vilka beroende på bildens utformning bär vissa former av värden som i sin tur överförs som idéer om makt, jämlikhet och rättvisa till läsaren (ibid.; Schieble, 2014, s. 50).

Bildanalysen utförs med inspiration från Schiebles (2014, s. 50) klassificering av frågor för att synliggöra hur makt kan uttryckas i bilder. Schiebles frågor behandlar aspekter såsom bildens uppbyggnad, avstånd, vinklar, färger och kritiska frågor att ställa till bilden om till exempel vem som representeras eller saknas. Utifrån dessa frågor har vi i denna studie valt att skapa kategorierna vinklar och perspektiv, ansiktsuttryck samt kroppsspråk. Anledningen till att just dessa kategorier valts för bildanalys är för att dessa aspekter möjliggör en direkt uppfattning om maktrelationer i bilden. Eftersom böckernas målgrupp är 6-9-åringar och därmed förmodligen också läses av barn i den åldern, består läsandet troligtvis av att studera bilderna, vilket på så sätt kompletterar, eller i vissa fall ersätter, det texten förmedlar.

Kategorin perspektiv och vinklar handlar om att bildvinkeln skapar en uppfattning om ur vilket perspektiv betraktaren ser det som avbildas. Oftast talar man om tre olika perspektiv som kan placeras på en särskild ”maktaxel”: fågelperspektivet avbildar något uppifrån vilket gör att man ”ser ned på” eller uppfattar något som litet eller sårbart, den neutrala vinkeln som avbildar objekt i jämnhöjd med varandra markerar ett jämlikt perspektiv/förhållande medan grodperspektivet avbildar något nedifrån och ger en känsla av att se upp till den som avbildas som då kan se större ut och därmed uppfattas inneha en maktposition (Carlsson &

Koppfeldt, 2008, s. 21). Detta kopplas till Schiebles (2014) aspekt om angles som innebär att det mellan objekt i en bild existerar olika perspektiv och vinklar såsom högt/ovanför (fågelperspektiv), lågt/underifrån (grodperspektiv), lutande eller nära. Följande bilder illustrerar vem som innehar makt (se bild 1) eller vem som är maktlös (se bild 2).

24 Kategorin kroppsspråk handlar om hur bilderna illustrerar karaktärernas kroppsspråk när de innehar en makt eller visar en maktrelation. Bailey & Kelly talar om en vertikal hierarki för att visa skillnader mellan till exempel dominans, makt eller status. Dessa skillnader blir förkroppsligade när sådan makt eller dominans visar mönster av olika former av

kroppsspråk. Personer som står högt på denna vertikala hierarki är individer som tenderar att ta upp mer plats genom en ”bredaxlad” kroppshållning, mer öppenhet, att stå med benen brett isär, utbredning och att ta mer plats (se bild 3) (2015, ss. 318-319). Utifrån denna beskrivning tolkar vi att karaktärer som illustreras som ”mindre”, står med benen i kors eller undviker att ta plats kan kopplas till maktlöshet (se bild 4).

Kategorin ansiktsuttryck handlar om att ansiktsuttryck visar känslor (Ekman, 1999 s. 176).

Crivelli & Fridlund (2018, s. 394) har skapat en uppdelning gällande hur olika

ansiktsuttryck kan identifieras i sociala sammanhang. Att rynka på ögonbrynen, rynka pannan eller på liknande sätt ha en ”bister uppsyn” (scowling) är ett uttryck för ilska eller vrede med det sociala syftet att erövra makt (se bild 5). Ansiktsuttrycket truta med munnen (pouting) är ett uttryck för ledsamhet eller sorgsenhet med det sociala syftet att få hjälp eller skydd och är därmed ett uttryck för sårbarhet (se bild 6).

Att illustrera en flämtning eller dragande efter andan är ett uttryck för rädsla, med syftet att försöka avbryta attacken eller handlingen genom att visa sig underkastad (Crivelli &

Fridlund, 2018, s. 394). Andra ansiktsuttryck som kan förekomma i litteratur är förvåning och glädje (Hillbom, 2015, s. 43) där upphöjda ögonbryn och stora ögon illustrerar

25 förvåning (se bild 7) och leenden illustrerar glädje (se bild 8). Ansiktsuttryck i form av leenden eller hånleenden kan också kopplas till känslorna ilska eller avsmak (se bild 9), till exempel i kombination med andra ansiktsuttryck, såsom att rynka på ögonbrynen eller pannan.

6.3 Genomförande av analys

I genomförandet av analysen har vi importerat informationen från materialanalysen i tre tablåer (se bilaga 2) för att få en kvantitativ överblick av fördelningen mellan

maktrelationerna utifrån textanalysens kategorier och bildanalysens kategorier.

Gällande den kvalitativa delen av analysen har vi observerat materialet och fört egna anteckningar över hur maktrelationer förmedlas i böckerna. För att få en tydlig överblick, rent visuellt, har varje maktrelation tilldelats en färg som vi sedan använt för att ringa in bilder eller markerat text (se bilaga 3). Maktrelationerna tilldelades färger enligt följande:

dominering – blå, maskopi – grön, motstånd – grå, samarbete – gul, maktlöshet – röd och övrigt – rosa.

Vi har utifrån detta tillvägagångssätt sorterat våra observationer och överfört dem till den maktrelation som de främst överensstämt med. Vi har försökt att sortera detta på ett så strikt sätt som möjligt, men i vissa fall har observationerna placerats i flera kategorier. Till

exempel kan makten i en bild förmedlas genom ett argt ansiktsuttryck (kategorin ansiktsuttryck) men samtidigt genom en bred kroppsposition (kategorin kroppsspråk);

kategorier som båda är avgörande för hur vi uppfattar bildens förmedling av makt. Detta har medfört att antalet beskrivningar av maktrelationer inom kategorierna är flera och varierade - vi har således räknat flera maktrelationella uttryck inom samma händelse. En stor scen eller händelse har analyserats för att sålla ut och sortera exakt vad, vilka kategorier, som i scenen eller händelsen som förmedlar maktrelationen, och det är dessa observationer som antecknats - inte händelsen i sin helhet.

Vi vill också belysa att det har uppstått svårigheter i att avgränsa kategorierna och gränsfall har därmed förekommit. Detta gällde exempelvis ord i kategorin övriga formuleringar som signalerar makt där ord som gormade, väste och fräste kan uppfattas vara ett uttryck för känslor. Dessa ord är däremot varken en beskrivning av en fysisk känsla eller en

26 känsloladdad replik, som kategorin känslouttryck handlar om. Vi valde därför att

kategorisera sådana ord som en övrig formulering som signalerar makt. För att exemplifiera:

i en replik där makt förmedlas används ordet gormade som i sitt sammanhang då främst förstärker repliken eller den specifika händelsen - känslan är därmed inte det centrala.

6.4 Reflektioner över metoden

Bryman (2011) beskriver begreppen trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och

konfirmering för att beskriva den kvalitativa undersökningens kvalitet och tillförlitlighet.

Trovärdighet är en motsvarighet till intern validitet och handlar om forskarens beskrivning av hur resultatet representerar en social verklighet och hur trovärdig denna beskrivning uppfattas vara i andra människors ögon. Eftersom denna studie analyserar texter kan inte resultatet motsvara eller beskriva en social verklighet som respondenter ska validera och denna aspekt av tillförlitlighet är därmed inte relevant för denna studies objektivitet.

Däremot är överförbarhet, pålitlighet och konfirmering i allra högsta grad relevanta (2011, s. 52, ss. 354-355).

Överförbarhet innebär att resultaten ska gå att överföra till en annan kontext, miljö eller en senare situation och fortfarande vara accepterade (Bryman, 2011). I denna studie tolkas analysmaterialet på ett sätt och kommer därmed medföra ett resultat som kanske inte överensstämmer med resultatet som framkommer om analysen utförs av någon annan. Att då noggrant beskriva tillvägagångssättet och alla faser i forskningsprocessen ökar inte bara överförbarheten utan även studiens pålitlighet. Det är i sin tur viktigt att utföra analysen på ett sätt där värderingar påverkar resultatet i så liten utsträckning som möjligt, konfirmering. I genomförandet av analysen är det därför viktigt att förhålla sig så objektivt som möjligt till det empiriska materialet. Vi är medvetna om att personliga värderingar och förutfattade meningar kan påverka alla delar av forskningsprocessen men strävar efter att uppfylla kravet om objektivitet. Personliga värderingar och tidigare eller nyligen erövrade erfarenheter kan även påverka studiens reliabilitet, som enligt Bryman handlar om huruvida resultaten blir desamma vid ett nytt genomförande av undersökningen eller om resultaten kan påverkas av tillfälliga omständigheter eller faktorer. Således är våra uppfattningar och tidigare

erfarenheter en omständighet som kan variera över tid och i relation till samhället. Gällande aspekten extern validitet kan vi inte utifrån resultaten av varken den kvantitativa eller kvalitativa undersökningen i del 1 och del 4 dra några generaliserande slutsatser om maktrelationer som gäller för hela bokserien (2011, ss. 43-44, 49, 51, 355).

27 6.4.1 Reflektioner efter genomförande

Modifieringarna och användningen av Kelleys (2008), Lukes (2000), Schiebles (2014) analysingångar har fungerat förhållandevis väl. Analysmallen skapade en tydlig överblick över fördelningen av maktrelationerna och gjorde överförandet till cirkeldiagrammen

smidig. Att dessutom färgkoda varje maktrelation gjorde att analysen av materialet dels gick smidigare, dels blev tydlig. Däremot uppstod under analysen av materialet i vissa fall

svårigheter med hur ett sammanhang eller händelse skulle antecknas då det kunde

förekomma två eller flera kategorier i en och samma maktrelation. För att motverka dessa svårigheter hade vi kunnat göra en pilotstudie på ett annat liknande material, såsom del 2 och/eller del 3 av Handbok för superhjältar-serien, och därefter modifierat analysmodellen ytterligare.

6.5 Etiska överväganden

I denna studie analyseras empiriskt material i form av för allmänheten tillgängliga böcker som kan lånas på bibliotek och finns ute för försäljning och således behövs inget

medgivande från författarna men förlaget (Rabén & Sjögren) kontaktades för att erhålla tillåtelse att publicera bildexempel från boken. Utifrån Bryman (2011, s. 132) handlar etiska principer om att (1) inte åsamka skada för deltagarna, (2) garantera samtycke från

deltagarna, (3) inte inkräkta på privatlivet och (4) inte begå bedrägerier, erbjuda falska förespeglingar eller undanhålla information. Studien syftar till en objektiv analys utifrån ett critical literacy-perspektiv och är inte menad att framföra varken positiva eller negativa värderingar om eller åsamka skada för verken, deras författare eller konkurrenter.

6.6 Arbetsfördelning

Arbetsfördelningen gäller dels skrivandet av uppsatsen, dels genomförandet av analysen.

Gällande skrivandet av uppsatsen har Emma skrivit bakgrundskapitlet medan Sara har skrivit metodkapitlet. Tillsammans har vi sedan skrivit om de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen, även resterande kapitel skrevs tillsammans. Gällande

arbetsfördelningen av genomförandet av analysen analyserade vi del 1 och del 4 på skilda håll först för att bilda oss en individuell uppfattning om böckernas maktrelationer. Därefter redogjorde vi för våra respektive uppfattningar för varandra och genomförde en gemensam analys utifrån analysmodellen som mynnade ut i ett resultat.

28

7. Resultat och analys

Kapitlet redogör för resultatet av den kvantitativa och den kvalitativa delen. Analyser sker parallellt. Avslutningsvis presenteras en jämförelse mellan del 1 och del 4.

7.1 Resultat av kvantitativ textanalys

I detta avsnitt behandlas frågeställningen Vilka typer av maktrelationer förekommer i böckerna och är någon eller några av dem mer eller mindre förekommande än andra?

Resultatet redovisas i form av cirkeldiagram där den totala fördelningen av maktrelationer sammanställts i de större cirkeldiagrammen (se figur 1 och 3) medan fördelningen av maktrelationer i analysens underkategorier redovisas i de tre mindre cirkeldiagrammen (se figur 2 och 4).

Resultatet av textanalysen i del 1 (se figur 1) visar att maktrelationen dominering är mest förekommande. Gällande textanalysens underkategorier (se figur 2) visar resultatet att

29 maktrelationen dominering är mest förmedlat genom användningen av namn och pronomen.

De karaktärer som framställs som maktlösa omnämns ofta med pronomen, medan karaktärer som framställs som dominerande omnämns med namn. Detta exemplifieras genom: “- Du behöver inte vara ledsen, tröstade Robert och började dra i hennes öron” (Våhlund &

Våhlund, 2017, s. 13). Robert är den som är dominerande medan Lisa (du, henne) är maktlös. Gällande maktrelationen maktlöshet förmedlas den mest genom kategorin

känslouttryck och Lisa är i allmänhet, utifrån alla kategorier, den karaktär som i majoriteten av fallen framställs som maktlös. Vidare är maktrelationen motstånd mest förekommande i kategorin övriga formuleringar som signalerar makt medan kategorin samarbete inte förekommer. Lisa är den karaktär som främst utför motstånd mot sina “fiender” mobbarna och så småningom banditerna. Samtidigt präglas Lisas situation i del 1 av ensamhet, vilket är en förklaring till att samarbete inte förekommer då den maktrelationen handlar om ett samarbete eller kollegialt maktutövande; Lisa är ensam.

Gällande det kvantitativa resultatet för del 4 (se figur 3 och 4) är maktrelationen dominering mest förekommande i allmänhet, där den främste utövaren är fienden Wolfgang, men Lisa är också en aktiv utövare av denna typ av maktrelation i jämförelse med del 1. Maktrelationen dominering är även mest förekommande i kategorin namn och pronomen (se figur 4) där

30 användningen för att visa vem som utför dominering och vem som gentemot detta är

maktlös används i huvudsak på samma sätt som i del 1. Maktrelationen maktlöshet är mest förekommande i kategorierna känslouttryck och övriga formuleringar som signalerar makt, vilket främst utövas av Lisa i likhet med del 1, men även av Wolfgang i vissa sammanhang.

Följande textexempel illustrerar en situation där Wolfgang är maktlös: ”Smärtan fick honom att förlora balansen och falla till marken.” (Våhlund & Våhlund, 2018, s. 79).

Maktrelationen motstånd utövas främst av Lisa, samtidigt som maktrelationen samarbete förmedlas genom att Lisa samarbetar med andra karaktärer för att slutligen bekämpa Wolfgang. Maktrelationerna maskopi och samarbete förekommer endast i kategorin namn och pronomen där maktrelationen maskopi främst förmedlas genom Wolfgangs medhjälpare och i ett fall då Lisa drömmer om att Robert och Nick samarbetar med Wolfgang.

7.2 Resultat av kvantitativ bildanalys

I detta avsnitt redovisas det kvantitativa resultatet av bildanalysen för del 1 och del 4 i syfte att behandla frågeställningen Vilka typer av maktrelationer förekommer i böckerna och är någon eller några av dem mer eller mindre förekommande än andra? Även här redovisas resultatet i form av cirkeldiagram där den totala fördelningen av maktrelationer

sammanställts i de större cirkeldiagrammen (se figur 5 och 7), medan fördelningen av maktrelationer i analysens underkategorier redovisas i de tre mindre cirkeldiagrammen (se figur 6 och 8).

I figur 5 redovisas resultatet för den kvantitativa delen av bildanalys i del 1. I allmänhet är maktrelationen maktlöshet mest förekommande, främst förmedlad genom kategorin ansiktsuttryck (se figur 6).

31 Lisa är, precis som i texten i del 1, den karaktär som främst framställs som maktlös. Detta förmedlas i bild genom trutande med munnen, ledsna ögon och ihopkrupen kroppsposition.

Gällande maktrelationen dominering är den mest förekommande i kategorierna vinklar och perspektiv och kroppsspråk där den dominerande karaktären ses utifrån ett grodperspektiv och har en bred kroppsposition med benen brett isär. Däremot illustreras ofta maktrelationen motstånd på liknande sätt – maktrelationen avgörs av sammanhanget. Maktrelationen

maskopi förmedlas främst genom användningen av vinklar och perspektiv och mer specifikt genom att karaktärerna står bakom och uppfattas som mindre i storlek än den som utför maktrelationen dominering. Maktrelationen samarbete förekommer inte i bild vilket överensstämmer med resultatet från den kvantitativa textanalysen.

32 Resultatet för den kvantitativa delen av bildanalysen i del 4 redovisas i figur 7. Fler

maktrelationer förekommer i kategorin vinklar och perspektiv än i de andra kategorierna, där maktrelationen maskopi främst illustreras genom att karaktärerna är placerade bakom den som utövar maktrelationen dominering (se figur 8). Maktrelationen samarbete illustreras endast genom perspektiv och vinklar och visar att karaktärerna är på en jämlik nivå.

Maktrelationen dominering är mest förekommande i kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv, medan maktrelationen maktlöshet är mest förekommande i kategorin ansiktsuttryck, vilket överensstämmer med den kvantitativa bildanalysen för del 1; dessa maktrelationer illustreras alltså på ett liknande sätt i de båda delarna. Fördelningen av maktrelationen motstånd är likadan i kategorierna vinklar och perspektiv samt kroppsspråk.

7.3 Resultat av kvalitativ text- och bildanalys

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultatet av de kvalitativa text- och bildanalyserna

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultatet av de kvalitativa text- och bildanalyserna