Denna studies slutsats är att både del 1 och del 4 uppvisar en kontrast i att dels bryta mot stereotypa drag, dels förmedla tydligt traditionella stereotypa drag. Det faktum att
huvudkaraktären är en kvinnlig superhjälte står i kontrast till att de manliga bikaraktärerna innehar en bakgrundsroll. Men samtidigt är det den storvuxne, vite mannen som innehar den främsta maktpositionen och pojkar är de som mobbar genom att jaga, hota och slåss. Vidare kan det konstateras att det finns ett tydligt samband mellan maktrelationerna dominering och maktlöshet. I de flesta fallen är maktrelationen dominering utövad av män som illustreras som stora, med ilsket ansiktsuttryck utifrån ett grodperspektiv, medan maktrelationen maktlöshet främst är utövad av en kvinnlig karaktär illustrerad genom en ihopsjunken kroppshållning och ledset ansiktsuttryck. De traditionella stereotyperna och könsbundna egenskaperna består, med undantag för framställningen av en kvinnlig superhjälte i huvudrollen. Det kan även konstateras att det är viktigt att som lärare analysera litteratur utifrån ett critical literacy-perspektiv, oavsett om det handlar om en analys av
maktrelationer, som i denna studie, eller en analys som baseras på
diskrimineringsgrunderna. Detta på grund av att Handbok för superhjältar tydligt förmedlar traditionella beteenden i stor utsträckning. Vikten kring samtal om det lästa är därmed också stor, där samtalen dels kan synliggöra elevernas funderingar och dels kan belysa mönster och företeelser i elevens omvärld.
Studien har bidragit till att synliggöra hur en analys av maktrelationer av två delar i bokserien Handbok för superhjältar kan genomföras, vilket även kan appliceras på andra sagor och litteratur som riktas till barn. Att som lärare alltid ligga steget före och analysera och undersöka litteraturen och andra texter som intresserar barn gör att grunden för
textsamtal om texten och således också barnets identitet och omvärld inte bara fördjupas och specificeras utan också blir meningsfull. I en och samma text kan ett eller flera teman väljas att lyftas och diskuteras kring där det kan ske diskussioner med jämförelser mellan nutid och dåtid. Det kan även konstateras att samtalen om text bidrar till att nya perspektiv synliggörs och kan bidra till att eleverna inte tenderar att “låsa” sig fast vid stereotypa normer,
förmedlingar av makt och beteenden beroende på vilket kön eleven identifierar sig som och förväntas handla och bete sig utifrån.
Då Handbok för superhjältar är en populär serie för barn i åldrarna 6-9 år vore det intressant med forskning kring hur lärare i praktiken valt att arbeta med denna serie utifrån ett critical literacy-perspektiv och vilka eventuella teman lärarna väljer att belysa. Utöver detta vore det också intressant att undersöka skillnader i bemötande och agerande av elever med lång erfarenhet av critical literacy gentemot elever som har mindre eller ingen erfarenhet av critical literacy. I framtida forskning vore det också intressant att analysera fler aspekter inom critical literacy i Handbok för superhjältar, till exempel en analys baserad på diskrimineringsgrunderna.
43
Referenslista
Bailey, A. H. & Kelley, S. D. (2015). Picture Power: Gender Versus Body Language in Percieved Status, J Nonverbal Behav 39, 317-337.
Bergman, L. (2009). Introduktion. I: Bergman, L., Hultin, E., Lundström, S. & Molloy, G.
(red.). Makt, mening och motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. (s. 8-20) Stockholm: Liber.
Bergöö, K. (2005). Kritisk litteracitet. I: M. Axelsson, K. Jönsson, C. Fast, L. Brink, L.
Kåreland & K. Bergöö (red.), Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 177-190). Stockholm: Liber.
Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn.
Lund: Studentlitteratur.
Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
Bogren, A. (2016). Sexualitet. I: Edling, C. & Liljeros, F. (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. (s. 108-118). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhälleliga vetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Coffey, H. (2010). LEARN NC. Retrieved from K-12 TEACHING AND LEARNING FROM THE UNC SCHOOL OF EDUCATION: Hämtad 2020-04-09 via
http://www.learnnc.org/lp/pages/4437
Comber, B. (2001). Critical Literacies and Local Action: Teacher Knowledge and a ”New”
Research Agenda. I: Comber, B. & Simpson, A. (red.). Negotiating criticial literacies in classrooms. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Comber, B. (2002). Critical literacy in the early years: emergence and sustenance in an age of accountability. I: Larson, J. & Marsh, J. (red.) Handbook of Research in Early Childhood Literacy.
Crisp, T., Knezek, S. M., Quinn, M., Bingham, G. E., Girardeau, K. & Starks, F. (2016).
What’s on Our Bookshelves? The Diversity of Children’s Literature in Early Childhood Classroom Libraries. Journal of children’s literature 42(2), 29-41.
Crivelli, C. & Fridlund, A. J. (2018). Facial Displays Are Tools for Social Influence, Trends in Cognitive Sciences 22(5), 388-399.
Edling, C. & Liljeros, F. (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber.
Efter Nio. 2018.Yle Fi, 10 december. https://arenan.yle.fi/1-50025864 (Hämtad: 2020-05-14).
Endres, B. (2001). A critical read on critical literacy: from critique to dialogue ad an ideal for literacy education, Educational Theory 51(4), 401-413.
Ekman, P. (1979). About brows: emotional and conversational signals. I: von Cranach, M., Foppa, K., Lepenies, W. & Ploog, D. (red.) Human ethology. Cambridge.
Evertsson, M. (2016). Kön. I: Edling, C. & Liljeros, F. (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. (s. 50-73). Stockholm: Liber.
Fahlgren, S. & Sawyer, L. (2010). Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten, Kvinnovetenskaplig tidskrift 0348-8365.; 2005(26):2/3, 95-106.
Felipe Fajardo, M. (2015). A review of critical literacy beliefs and practices of English language learners and teachers, University of Sydney Papers in TESOL 10, 29-56.
Freire, P. (1970). Pedagogy of the oppressed. New York: Herder and Herder.
44 Hillbom, A. (2015). Kroppens språk – om fysiska reaktioner som uttryck för känslor i tre samtida svenska romaner. I: Östman, C. (red.). Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil. Stockholm: Morfem
Janks, H. 2010. Literacy and power. New York: Routledge.
Janks, H. (2012). The importance of critical literacy. English Teaching: Practice and Critique 11(1), 150-163.
Janks, H. & Vasquez, V. (2011). Editorial: Critical literacy revisited: Writing as critique, English Teaching: Practice and Critique, 10(1), 1-6.
Jönsson, K. & Jennfors, E. (2017). Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 2020-04-13 via https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskoleklass/005_Kritiskt-
textarbete/del_01/1.%20Ett%20kritiskt%20spr%C3%A5k-%20och%20kunskapsperspektiv.pdf
Kamler, B. (2017). Critical Literacy: What’s writing got to do with it? Word’s Worth 50(2), 39-51.
Karlsson, A. & Koppfeldt, T. (2008). Visuell retorik: Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. Stockholm: Liber.
Kelley, J. E. (2008). Power Relationships in Rumpelstiltskin: A Textual Comparison of a Traditional and a Reconstructed Fairy Tale. Children's Literature in Education, 39(1), 31-41.
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication.
New York: Routledge.
Kåreland, L. (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, L. & Lindh-Munther, A. (2005). (S)könlitteraturen i förskolan. I: Kåreland, L.
Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. (s. 113- 155). Stockholm: Natur och Kultur.
Körling, A-M. (2003). Läsning från början. I: Norberg, I. Läslust & lättläst (s. 10-25). Lund:
Bibliotekstjänst AB.
Lee, C-J G. (2009). Listening to the Sound Deep Within Critique in Critical Literacy, The Journal of Educational Thought (JET), 43(2), 133-149.
Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Ewald, A. & Garme, B. (Red.). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (s. 25-44). Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling
Liedman, S-E. (2011). Hets! En bok om skolan. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019.
Stockholm: Skolverket
Luke, A. (2000). Critical Literacy in Australia: A matter of context and standpoint, Journal of Adolescent & Adult Literacy 43(5), 448-461.
Luke, A. (2012). Critical Literacy: Foundational Notes, Theory Into Practice 51(1), 4-11.
Luke, A. (2014). Defining critical literacy. I: Zacher Pandya, J. & Ávila, J. (red.). Moving critical literacies forward. A new look at praxis across contexts. (s.19-31) New York:
Routledge.
45 Lundgren, B. & Damber, U. (2015). Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå
universitet.
Lynch, L. (2016). Where Are All the Pippis?: The Under-representation of Female Main and Title Characters in Children’s Literature in the Swedish Preschool, Sex Roles 75, 422-433.
Löthagen, A. (2003). Litteraturarbete i svenska som andraspråk. I: Norberg. I. Läslust och lättläst (s. 149-167). Lund: Bibliotekstjänst AB.
Monoyiou, E & Symeonidou, S. (2016). The wonderful world of children's books?
Negotiating diversity through children's literature, International Journal of Inclusive Education, 20(6), 588-603
Morgan, W. (1997). Critical Literacy in the Classroom. The art of the possible. New York:
Routledge.
Newfield, D. (2011). From visual literacy to critical visual literacy: An analysis of educational materials, English Teaching: Practice and Critique 10(1), 81-94.
Nikolajeva, M. (1998). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, I. (2003). Läslust & lättläst (s. 40-45, 60-80). Lund: Bibliotekstjänst AB.
Rimsten-Nilsson, K. (1981). Barnböcker och läslust. Göteborg: Stegelands.
Rosario-Ramos, E. M. & Johnson, L. R. (2014). Communities as counter-storytelling (con) texts*. The Role of Community-Based Educational Institutions in the Development of Critical Literacy and Transformative Action. I: Zacher Pandya, J. & Ávila, J. (red.).
Moving critical literacies forward. A new look at praxis across contexts. New York:
Routledge.
Schieble, M. (2014). Reading images in “American Born Chinese” through Critical Visual Literacy, The English Journal, 103(5), 47-52.
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån’ som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro: Örebro universitet.
Sernhede, O. (2016). Etnicitet. I: Edling, C. & Liljeros, F. (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. (s. 74-96). Stockholm: Liber.
Shor, I. (1999). What is Critical Literacy? Journal of Pedagogy, Pluralism, and Practice (1)4, 2-32.
Skolverket. (2016). Kritisk litteracitet I: Stödmaterial: Grundläggande litteracitet för vuxna med svenska som andraspråk. Hämtad 2020-04-29 via
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c728/1553967154456/p df3722.pdf
SOU 2006:79. Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning.
Stockholm: Statens offentliga utredningar
Stockslager, T. (2017). Seeing Oneself and Others in Children’s Literature, Delta Kappa Gamma Bulletin 84(2), 11-12.
Svensson, K. 2017. Dags för andra hjältar än killar. https://www.svd.se/dags-for-andra-hjaltar-an-killar (Hämtad 2020-05-14).
von Friesen, A. 2018. 250 000 sålda ex är bara början för Handbok för superhjältar.
https://www.boktugg.se/2018/12/20/250-000-salda-ex-ar-bara-borjan-for-handbok-for-superhjaltar/ (Hämtad 2020-05-14).
46 Våhlund, E. & Våhlund, A. (2017). Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken.
Stockholm: Rabén och Sjögren.
Våhlund E. & Våhlund, A. (2018). Handbok för superhjältar. Del 4: Vargen kommer.
Stockholm: Rabén och Sjögren.
Åslund, A. 2019. Succéförfattaren bakom barnböckerna: ”Det tog år av slit innan vi kom hit”. https://www.metrojobb.se/artikel/8512-succ%C3%A9f%C3%B6rfattaren-bakom-barnb%C3%B6ckerna-det-tog-%C3%A5r-av- (Hämtad 2020-05-14).
47