I detta kapitel förs en diskussion utifrån föregående kapitel av resultatet och analyserna, kopplat till kapitlen bakgrund och teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. I det första avsnittet diskuteras maktrelationer och stereotypa drag i litteraturen. I kapitlets andra avsnitt förs en diskussion om hur del 1 och del 4 i superhjälteserien kan användas i
undervisningen ur ett critical literacy-perspektiv.
8.1 Maktrelationer och stereotypa drag
Critical literacy cirkulerar kring aspekter såsom klass, kön och etnicitet - aspekter som i samhället skapar ständiga konflikter och frågor om vem som erhåller kunskap, status och materiella tillgångar (Morgan, 1997, s. 1). Comber (2002, s. 3) menar också att critical literacy har en nära koppling till mångkultur och i analysen av studiens material
framkommer en mångfald eller mångkultur som representerar karaktärer med till exempel olika etnicitet, kön och från olika klassförhållanden. Det centrala i denna studie är
maktrelationer och i verkligheten innehas maktpositioner främst av manliga personer och personer med vit hudfärg (Sernhede 2016, s. 82: SOU, 2006:79, ss. 11-13). I en koppling till del 1 och del 4 av Handbok för superhjältar kan det utifrån resultatet konstateras att de karaktärer som Lisa främst strider mot, och som därmed innehar maktpositioner, är pojkar eller män med den gemensamma hudfärgen vit. För att exemplifiera detta har Roberts medhjälpare Nick och Max mörkare hudfärg men Robert, som har ett västerländskt
utseende, är ledare i mobbningen, vilket framhävs genom textexemplet “Robert den blonda ledaren [...].” Lee (2009, ss. 135-136) menar däremot, i framförd kritik mot critical literacy att makthavare kan anses vara både maktinnehavare och maktlösa, beroende på vilket sammanhang eller kontext som makten utspelas i. Maktförhållandena mellan till exempel Lisa och mobbarna i del 1 eller Lisa och Wolfgang i del 4 varierar under berättelsens gång vilket visar på dynamiken i maktrelationerna och deras kännetecken beroende på vilket sammanhang de framträder i.
Feminism har enligt Comber (2002, s. 3) och Kelley (2008, s. 33) en nära koppling till critical literacy. I en diskussion om feminism kan huvudkaraktären Lisa lyftas som ett tydligt exempel. Lisa, som är flicka, är placerad i en självständig roll och tvivlar ständigt på sin egen förmåga; handfallen och vanmäktig inför många situationer och händelser. Lisa framställs ofta som maktlös i både text och bild, till exempel genom ihopkrupen
kroppsposition och textexemplet “- Och då kommer han att krossa mig.” (Våhlund &
Våhlund, 2018, s. 35). Detta kan ses som en fördel eller en nackdel för just gruppen kvinnor, som antingen inte känner igen sig i denna kvinnoroll, eller uppfattar och identifierar sig med den tydliga bilden av den i (barn)litteratur traditionellt sårbara, känsliga kvinnan (Kelley, 2008, s. 33; Nikolajeva, 1998, s. 65). Det är tydligt att Lisa är en karaktär som ständigt utövar maktrelationen motstånd mot de som utför maktrelationen dominering, till exempel mot mobbarna i del 1 och Wolfgang i del 4 genom att i bild ha en bred kroppsposition och i text genom exemplet ”Men den här gången vägrade Lisa att springa.” (Våhlund & Våhlund,
39 2017, s. 51). Lisa är därmed en mångfacetterad karaktär genom att hon dels framställs som hjälplös och sårbar, dels som självständig och självuppoffrande. I motsättning till detta är Wolfgang i del 4 en manlig karaktär som främst utövar maktrelationen dominering genom de traditionellt manliga egenskaperna ilska, våldsamhet, storlek och styrka. Dessa
egenskaper förekommer också i del 1, då förmedlade av manliga banditer. Textexemplet
“Det är lika bra att du ger upp, sa Lisa. Det är bara du kvar. Du har inte en chans.” (Våhlund
& Våhlund, 2018, s. 92) förmedlar ett sammanhang där Wolfgang som annars främst utövar maktrelationen dominering, faktiskt blir maktlös när Lisa har en överlägsen position.
Utifrån del 1 och del 4 kan det baserat på de karaktärer som analyserats konstateras att män eller manliga karaktärer är maktutövare i större utsträckning än kvinnor eller kvinnliga karaktärer. De kvinnliga karaktärerna framställs, i de flesta fall, som svaga och har höga förväntningar på sig, vilket överensstämmer med traditionella samhälleliga könsnormer och stereotyper inom litteratur. Detta stämmer överens med framställningen av hur Lisa ofta känner en maktlöshet inför att möta fiender som banditerna och Wolfgang - ett tydligt exempel på de höga förväntningar som ställs på Lisa, vilket i sin tur resulterar i en sårbarhet och tvivel på den egna förmågan. Samtidigt störs också dessa traditionella stereotyper då det är en självständig tjej som innehar en superhjälteroll. Lynch (2016, s. 424) och Kelley (2008, s. 33) framhäver att karaktärers egenskaper och beteenden sänder tydliga signaler till barn om hur samhället fungerar.
Både pojkar och flickor tar enligt Lynch (2016, s. 424) efter de stereotypa drag och ageranden som framhävs i litteratur, vilket då påverkar deras uppfattningar om vad som förväntas av pojkar och flickor. Både del 1 och del 4 signalerar i text och bild att män/pojkar ska vara starka, våldsamma och aggressiva precis som banditerna, mobbarna Robert, Nick och Max och Wolfgang, medan de kvinnliga/flickiga karaktärerna Lisa och mormor är sårbara, självuppoffrande och omsorgsfulla. Intressant är också att Lisa inte får bo hos sin pappa (som inte heller nämns i varken del 1 eller del 4) och istället får flytta till sin mormor, vilket förstärker de traditionella normerna om den omsorgsfulla, omhändertagande
mammarollen (Nikolajeva, 1998, ss. 64-65). Detta kan spela en roll i barns
identitetsskapande då det är vid litteraturens förmedling av hur könen representeras av karaktärerna som pojkar och flickor noterar vilket agerande som respektive kön förväntas använda i verkligheten (Lynch, 2016, s. 424).
För att exemplifiera ovanstående resonemang kan starka och känslomässigt orubbliga manliga superhjältar eller hjältar nämnas; om Lisa hade varit en pojke hade de stereotypa dragen hos den manliga hjälten ställts på sin spets om de sårbara, emotionella egenskaperna hos Lisa inkluderats. Hur hade berättelsen och maktrelationerna utspelat sig om den möjliga världen i del 1 och del 4 såg annorlunda ut? (Luke, 2000, s. 456). Om Lisa hade varit en pojke; om mormor som tar hand om Lisa hade varit morfar; om mobbarna i boken var flickor; om Wolfgang, den stora fienden, var en kvinna. Vad hade förmedlats till läsaren om Wolfgang istället för att vara stor, ilsken och bredaxlad var liten och sårbar?
40 Handbok för superhjältar belyser också, precis som mycket annan litteratur, kampen mellan det goda och det onda. Vem som framställs som vinnaren i denna kamp rättfärdigar enligt Kelley (2008, s. 40) vem som innehar en maktposition, vilket förmedlar idén om att det är så världen ser ut. I del 1 och del 4 vinner alltid Lisa kampen, vilket skapar en distinktion mellan flickors makt att göra skillnad; samtidigt som kvinnor upplever en ojämställd samhällsposition gentemot män i synnerhet – män som Lisa har besegrat i böckerna. Dessa orättvisa, eller “felaktiga” framställningar av makt är aspekter som kan påverka läsaren och bör därför ifrågasättas och diskuteras (Morgan (1997, ss. 1-2). I anknytning till Lgr11 (Skolverket, 2019, s. 7) och studiens didaktiska relevans, uppstår då frågor om uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt och hur det påverkar människors möjligheter och livsvillkor.
8.2 Litteratursamtalsaspekter av Handbok för superhjältar ur ett critical literacy-perspektiv i undervisningen
Makt som förmedlas i litteratur måste på olika sätt ifrågasättas och diskuteras, eftersom de annars riskerar (eller möjliggör) ett överförande till samhället. Att då använda sig av ett kritiskt förhållningssätt i undervisningssituationer och i klassrummet ger eleverna en bild av, eller en möjlighet för eleverna att själva upptäcka, litteraturens förmåga att driva, motarbeta eller främja olika former av maktstrukturer och maktförhållanden som återfinns i samhället och barnets omvärld (Kelley, 2008, s. 40). Gällande Handbok för superhjältar främjas Lisas maktposition som tjej, medan hon motarbetar de maktstrukturer som traditionellt manliga karaktärer innehar, samtidigt som hon visas sårbar. Det kan uppfattas som en uppmaning till andra tjejer att göra motstånd och stå på sig, för att motsätta sig den utsatta position de ofta placeras i (Kelley, 2008, s. 33). Detta kan återigen kopplas till feministiska idéer om kvinnors frigörelse och revolution mot förtryck i allmänhet.
Att eleverna läser och bearbetar litteratur som är inom deras erfarenhetsvärld är en fördel då de på så sätt kan identifiera sig med och känna en samhörighet till litteraturens karaktärer och eleverna känner då en trygghet till både sig själva och till litteraturen (Rimsten-Nilsson, 1981, s. 20). Eftersom temana i Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017, 2018) är ensamhet och mobbning kan en förklaring till böckernas popularitet vara att de just
behandlar aspekter av något som många barn upplever, har upplevt eller kommer att uppleva. Detta förmedlas i böckerna genom Lisas uppgivenhet, till exempel då hon sitter ihopkrupen inne på biblioteket och gömmer sig för mobbarna och tänker att ”Hon skulle inte orka mycket längre nu. Hon måste få ett slut på det här” (Våhlund & Våhlund, 2017, s. 21).
Detta textexempel, och böckerna i allmänhet, kan därmed skildra något tryggt och
igenkännbart för elever. Däremot är det viktigt att barnen också läser och bearbetar litteratur som finns utanför deras erfarenhetsvärld och trygghetszon då barn genom ”otrygg” litteratur vidgar både kunskaper, erfarenheter och identitet (Stockslager, 2017, s. 11; Monoyiou &
Symeonidou, 2016, s. 589). Sådan litteratur kan till exempel innehålla manliga och
kvinnliga karaktärer som inte överensstämmer med traditionella beteenden och egenskaper.
41 Lärare behöver vara observanta gällande vilka intressen eleverna har och inkludera dem i undervisningen. Topplistorna över utlåningsstatistiken från Bibliotek Uppsala och
Biblioteken på Gotland visar att många barn är intresserade av Handbok för superhjältar-serien och kan därför utgöra ett lämpligt undervisningsmaterial. De bärande ämnena ensamhet och mobbning är med största sannolikhet en medveten handling från författarnas sida med en särskild publik i åtanke, det vill säga barn (Kelley, 2008, s. 33). I den konkreta undervisningssituationen med Handbok för superhjältar blir det, med tanke på att ensamhet och mobbning kan orsaka mycket skada för enskilda barn, allt viktigare att läraren är medveten om elevernas bakgrund och erfarenheter i planeringen och anpassningen av undervisningen, men även att behålla denna medvetenhet i litteratursamtalen (Lundberg &
Damber, 2015, s. 25).
Litteratursamtal ger rika möjligheter till att diskutera fördjupade resonemang för att träna elevernas kritiska tänkande. Däremot menar Liedman (2016, s. 63) att de fördjupande resonemangen ofta prioriteras bort till följd av tidsbrist. Shor (1999, s. 2) och Luke (2014, s.
21) menar att critical literacy handlar om hur vi använder vårt språk för att analysera och ifrågasätta maktrelationer i relation till omvärlden, likväl som att förändra de traditionella och vardagliga normer som framställs. Handbok för superhjältar kan då användas för att analysera och ifrågasätta hur maktrelationer förmedlas genom att föra fördjupade
resonemang och diskussioner om bokseriens karaktärer. Sådana diskussioner är viktiga för att utveckla elevens demokratiska identitet, en framträdande värdegrundsaspekt i den svenska skolans läroplan, Lgr11 (2019, s. 12).
Samhället förändras och så även texter som produceras i det (Janks & Vasquez, 2011, s. 2).
Kress (2010, s. 6) nämner en kritik mot att critical literacy fokuserar på företeelser från dåtiden och dess effekter i nutid, eftersom människor som utfört dåtida handlingar inte kan hållas ansvariga för nutida effekter. Dessa tankar ger inkorrekta antydningar om vad critical literacy handlar om. Eftersom samhället är i ständig förändring, betyder det också att våra ageranden i nuet förändras. Hur andra agerat förr i tiden har gett effekter i nutid och våra ageranden i nuet påverkar samhället och vår omvärld, vilket således ger framtida effekter.
Utifrån resultatet kan det konstateras att Handbok för superhjältar utmanar och ifrågasätter de traditionella stereotypa dragen som förekom förr i tiden vilket kan kopplas till Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump som sedan år 1945 varit en framträdande karaktär för den icke-stereotypa, normbrytande, fria och självständiga flickan (Lynch, 2016, s. 422).
Att belysa och ägna tid åt frågor som behandlar människors villkor, maktrelationer, demokrati, normer och stereotypa roller och beteenden gör att dagens elever erbjuds en arena att påverka och agera på för att så småningom åstadkomma förändring.
42