2.1 Läromedel och granskning
För att kunna tala om hur granskning av läromedel går till definieras inledningsvis vad som menas med läromedel och läroböcker. Skolverket (2006b) beskriver ett läromedel som något som används för att uppnå de ställda målen för undervisningen, vilket är en bred tolkning av läromedel. Utifrån denna definition blir användarens avsikt avgörande för om något ska klassificeras som ett läromedel eller ej. Läromedel kan därmed ses som allt som används i undervisningen för att eleverna ska uppnå de ställda målen. Vi kommer dock i denna studie endast att fokusera på läroböcker, som är en typ av läromedel. Detta av flera anledningar. För det första, läromedel i generell mening var för stort och behövde begränsas. För det andra, Skolverkets (2006b, s. 14) undersökning visar på att läroboken har en särställning i användandet inom skolan. Skolverket skriver vidare att just läroboken styr mycket av undervisningens innehåll. Även Englunds (2006) resultat visar att läroboken har en stark ställning inom undervisningen. Englund undersökte genom en enkätstudie hur ofta lärare använder sig av läroböcker i skolan. Resultatet visade att ca 80 % av lärarna i årskurs 9 använder sig av läroböcker varje eller så gott som varje lektion (2006, ss. 6-7). Att analysera läroböcker ansågs därmed relevant.
För att vidare motivera en läroboksanalys är det relevant att veta hur läromedel historiskt sett har granskats. Johnsson Harrie (2009) skriver att Sverige, fram till 1991, hade en centraliserad läromedelsgranskning, men har därefter övergått till en decentraliserad modell. Det blir därmed lärarens uppdrag att granska de läromedel som används i skolan. I och med att läromedel ej längre är granskade av staten menar Johnsson Harrie (2009, s. 224) att användandet av läroböcker i undervisningen skulle minska, dock finns indikationer på att så inte är fallet, av flera anledningar. För det första anser många lärare att kursplaner kan vara svåra att tolka och skapa eget innehåll utifrån. Där fungerar läromedel som en kursplan i praktiken. För det andra så delas det ut fler sponsrade läromedel. Att få billigare eller gratis läromedel kan därmed vara gynnsamt ur ett ekonomiskt perspektiv. Att granska dessa läromedel ligger dock på användaren. Johnsson Harrie diskuterar också nyttan av att gå tillbaka till den centraliserade läromedelsgranskningen i framtiden. Detta då en centralt granskad lärobok skulle gynna likvärdigheten i skolan då samtliga läroböcker i skolan skulle förhålla sig till den rådande läroplanen. Om inte alla läroböcker är granskade uppstår en risk att undervisningen skiljer sig åt beroende vilken lärobok som används. Detta skulle kunna leda till att vissa elever inte jobbar mot målen i läroplanen. Å andra sidan kan en återgång till en centraliserad granskning ses som ett avsägande av lärarnas egen legitimitet att tolka kursplanen och granska läroböcker (Johnsson Harrie, 2009, ss. 223-227).
Ett annat perspektiv på läroböcker är vem som har skrivit dem. Gustafsson (2017) har undersökt detta utifrån ett könsperspektiv. I studien utgick Gustafsson från författarnas namn
för att fastslå det biologiska könet och därefter granskades totalt 700 historieläroböcker som använts mellan åren 1870 - 2000. Resultatet av studien visade att endast 6% av läroböckerna var skrivna av kvinnor och att 9% var skrivna i ett samarbete mellan kvinnor och män (Ibid. s.
60). Gustafssons studie visar även hur kvinnliga läroboksförfattare har blivit vanligare som författare, både som ensamma författare, och som författare i samarbete med en man (Gustafsson, 2017, ss. 59-64). Resultatet visar att de historieläromedel som Gustafsson har analyserat mestadels är skrivna av män.
Sammanfattningsvis visar detta på att läroboken har en stor plats i undervisningen och används flitigt i skolorna. Läroboken styr även både undervisningens riktning och innehåll.
Utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att skolan ska vara lika för alla elever, blir det därmed viktigt att innehållet berör det som står i läroplanen. Granskningen av detta ligger sedan 1991 på lärare och skolor. Att ta reda på vilket innehåll som läroböckerna förmedlar är därmed en ytterligare uppgift som ska lösas av skolan.
2.2 Jämställdhet, i samhället, läroplanen och i läroböcker
Denna studie avser att undersöka normer och genus. Här följer en motivering om varför detta är relevant.
2.2.1 I samhället
Enligt European Institute for Gender Equality (2021) är Sverige det mest jämställda landet i världen utifrån bland annat makt, jobb och pengar. Men Sverige kan trots detta inte säga sig vara helt jämställt och blir därmed något som lärare och skolor ska jobba mot (Lgr 11, 2019).
Jämställdhet går att undersöka på olika sätt, där pengar är ett sätt. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är medellönen i Sverige 36 100 kronor. Män tjänar i snitt 37 900 kronor och kvinnor 34 200 kronor. Enligt SCB kan en del av denna löneskillnad förklaras genom att män och kvinnor jobbar inom olika branscher med olika löneanspråk. Men det är en skillnad på 5% som det inte finns någon statistisk förklaring till. Vidare visar även SCB:s statistik att en ännu större faktor till skillnader i löner är personens utbildningsnivå (Statistiska centralbyrån, 2021). Enligt SCB (2021b) spelar alltså utbildning en stor roll i att det fortfarande inte råder jämställdhet. Åsa Regnér (2017), tidigare jämställdhetsminister, skriver följande angående målet om en jämställd utbildning: “Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller personlig utveckling handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig utveckling”. Resonemanget går att härleda till Lgr 11 och belyser vikten av att jobba för att undervisningen inte ska påverka elevernas livsval i en negativ bemärkelse. Detta utifrån perspektivet jämställdhet och kön.
2.2.2 I läroplanen
Som tidigare diskuterats är lärobokens syfte ofta att konkretisera läroplanen. För att undersöka vad läroplanen (Lgr 11, 2019) säger om kön och genus valde vi att söka efter ord som berör
dessa ämnen vilket gav många träffar på ord som kön, könsöverskridande, normer och jämställdhet. Det står således mycket om dessa ämnen. Här följer en kortare sammanfattning av de krav och mål som lärare och läroböcker, enligt läroplanen, ska förmedla till eleverna.
Under kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Lgr 11, 2019, s. 5) står det att ett grundläggande värde i skolan är “jämställdhet mellan kvinnor och män” (Lgr 11, 2019, s. 5).
Skolan ska därmed förmedla och arbeta för jämställdhet mellan könen. Vidare står det under delkapitlet “En likvärdig utbildning” (Lgr 11, 2019, s. 6) att “Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet [...] Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet (Lgr 11, 2019, s. 6). Vilket kön eleverna har ska således inte påverka elevens undervisning eller framtid. Under kapitlet “Skolans uppdrag” (Lgr 11, 2019, s. 7) ges jämställdhet och kön ett helt eget stycke:
“Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor” (Lgr 11, 2019, s. 7).
Elever ska, som detta citat visar, utveckla en kritisk syn på olika könsmönster som finns och som de stöter på. Genom att synliggöra dessa könsmönster ges en grund för att bryta de könsmönster som begränsar eleverna.
I kursplanen för historia står följande: “Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning” (Lgr 11, 2019, s. 205).
Vidare står även att elever ska ges möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur både kvinnor och män har skapat och förändrat samhället, även livsvillkor för kvinnor och män ska tas upp (Ibid.). Då kursplanen preciserar att eleverna ska lära sig om både kvinnor och män, är ett sätt att tolka kursplanen att eleverna i historieundervisningen ska få studera vad både kvinnor och män gjort.
Som belysts ovan är det enligt läroplanen viktigt att arbeta med jämställdhet, normer och värderingar i både skolan i stort och inom historieämnet. Eftersom att läroboken används i så stor utsträckning är det därmed viktigt att innehållet stämmer överens med läroplanen.
2.2.3 I läroböcker
Berge & Widding (2006) analyserade på uppdrag av Skolverket (Skolverket, 2006a) hur stort utrymme som tilldelades kvinnor, män och transpersoner i läroböcker. I analysen använde Berge & Widding (2006) en matris som baserades på statens jämställdhetsdiskurs för att granska om diskriminering eller kränkningar förekom kopplat till män och kvinnor. Berge &
Widding (2006, s. 6) konstaterar att statens jämställdhetsmål är vagt formulerade och att det förekommer olika sätt att se på kön, och att detta sker inom ett och samma dokument.
Jämställdhetsmålen säger att hänsyn ska tas till könens olika särart och att detta ska ske utan att könen särbehandlas. Detta innebär att både flickor och pojkars förutsättningar bör beaktas.
Samtidigt ska en jämn fördelning mellan kvinnor och män råda där kön inte får utgöra grund eller leda till särbehandling (Ibid. ss. 6-7). För läroboksförfattare innebär detta således att hänsyn ska tas till könens egenart utan att särbehandla dem (Ibid.). Genom den diffusa definitionen av bland annat kön och hur jämställdhet ska tolkas blir följden att olika läromedelsförfattare gör olika tolkningar. Berge & Widding (2006, s. 7) förklarar att de otydliga formuleringarna kring vad som menas med jämställdhet kan leda till att många olika uppfattningar och varianter ges uttryck för, samt legitimeras. Risken med detta är enligt Berge
& Widding att vissa tolkar de olika könen som jämlika men ändå olika, och att vissa kommer utgå från att olikheterna är biologiska och psykologiska och därmed anpassa läroböckerna efter det (Ibid.).
Berge & Widding (2006, s. 31) konstaterar att tendensen i läroböckerna är att varje enskilt avsnitt ger en bild av att deras definition av kön är den enda rätta, vilket därmed försvårar förståelsen av att kön kan förstås på många olika sätt. En risk som beskrivs med att endast utgå från en biologisk tolkning av kön är att bland annat transpersoner hamnar i kläm, detta för att de inom denna tolkning kategoriseras som onormala i relation till kategorierna formulerade och att läroboksförfattare har olika syn på vad kön är så ges vi i den här studien en möjlig förståelse för eventuella skillnader i jämställdheten mellan kön i läroböckerna.
Detta då vissa författare kommer utgå från biologiska och psykologiska skillnader mellan kön, och andra författare kan göra andra tolkningar.
2.3 Sammanfattning
Läromedel är som beskrivits en del av undervisningen och ett medel för att stödja lärare och elever att nå undervisningens mål (Skolverket, 2006b). Denna studie är begränsad till att studera läromedel i form av historieläroböcker. Efter 1991 upphörde den statliga granskningen av läromedel och ansvaret övergick då till läromedelsförlagen, lärarna och skolan. Det finns dock ingen lag som säger att läromedelsföretag måste granska att de egna läromedlen förhåller sig till läroplanen (Johnsson Harrie, 2009, ss. 223-227). Läromedel styr i
stor grad fortfarande både innehållet och inriktningen på undervisningen hos flera lärare (Skolverket, 2006b; Englund, 2006). Att de läromedel som används i skolan förhåller sig till läroplanen blir därmed viktigt. Sverige är i hög grad ledande inom jämställdhetsfrågor, men har fortfarande mål att jobba mot. Det råder fortfarande skillnader inom frågor om pengar och utbildning beroende på vilket kön man tillhör (Statistiska centralbyrån, 2021; Regnér, 2017;
European Institute for Gender Equality, 2021). I skolans nuvarande läroplan (Lgr 11, 2019) står att skolan ska arbeta för att både bryta könsmönster och normer, samt förebygga diskriminerande stereotyper och jobba för jämställdhet mellan könen. Vidare står det i kursplanen för historia att eleverna ska få läsa om både män och kvinnor historiskt (Lgr 11, 2019, s. 205). Frågan blir då vilken historia som förmedlas i historieläroböcker. Vi avser med denna studie undersöka hur kön och genus både ges plats och förmedlas i historieläroböcker för årskurs 4–6.