Studiens syfte är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. Här diskuteras inledningsvis den metod som användes i studien, därefter diskuteras resultatet i relation till bakgrund, teori och tidigare forskning.
Avslutningsvis diskuteras eventuell vidare forskning samt studiens didaktiska relevans.
8.1 Metoddiskussion
Bryman (2018) lyfter reliabiliteten och transparensen som två stora fördelar med en kvantitativ innehållsanalys. Detta eftersom att det är möjligt att tydligt synliggöra hur man gått tillväga i studien, vilket ökar reliabiliteten samt genomskinligheten i studien (Bryman, 2018, s. 377). Detta anser även vi vara en stor fördel med den här studiens kvantitativa del.
Reliabiliteten i studien anser vi vara hög då vi är transparenta med vad och hur vi har genomfört studien, vilket redovisas i metodavsnittet. Vidare lyfter även Bryman (2018) vissa nackdelar med kvantitativa innehållsanalyser. En av dessa är att det är omöjligt att skapa en kodningsmanual som inte bygger på en viss tolkning av kodaren. Vidare lever även kodaren i en viss kontext där värderingar påverkar kodarens uppfattningar (Bryman, 2018, s. 380).
Detta är något vi är medvetna om och försökt minska denna påverkan så mycket det går. Vi lever i en kontext där det bland annat finns normer gentemot vissa namn och där vissa namn tillskrivs könstillhörigheter. På dessa namn blev vi, som beskrivet i metoden, därmed tvungna att se om det fanns andra markörer som skulle kunna härleda till om det var namnet på en man eller kvinna. Om det inte gick att utläsa utifrån kontexten gjordes en sökning på Statistikmyndigheten, SCB, för att avgöra om namnet hade en manlig eller kvinnlig majoritet.
Namnet markerades sedan som manligt eller kvinnligt. En studie som genomförs på ett liknande sätt i en annan kultur skulle därmed kunna uppnå ett annat resultat än det resultat som denna studie uppvisar. Då läsare av läroböckerna med stor sannolikhet inte bedömer individers namn med hjälp av statistik, utan istället bildar en uppfattning vid första mötet med namnet, skulle en möjlig variant på denna studie kunna koppla namn till det kön som läsaren tänker sig vid första anblicken.
I denna studie användes Nikolajevas (2004) motsatsschema som analysverktyg för att synliggöra stereotypa och normbrytande egenskaper i den andra delen av analysen. En fördel med detta var att vi fick ett tydligt analysverktyg och en teori att bearbeta materialet med. En nackdel var dock att vi till viss del blev styrda av schemat och vissa ytterligare egenskaper kan därmed ha missats. Nikolajevas motsatsschema är även relativt gammalt och vad som ses som manliga och kvinnliga egenskaper kan ha förändrats sedan skapandet av schemat. En fråga man kan ställa sig är om eleverna som är mottagare av texten skulle anse att den uppdelning Nikolajeva gjort stämmer överens med vad de tolkar som manligt och kvinnligt.
Troligen hade inte alla elever ansett att alla egenskaperna på schemat återfinns på rätt sida.
Detta visar på en svårighet vid undersökningen av normer, att det är kontextbundet. Trots
tillräckligt bra bild över vad som kan ses som manligt och kvinnligt. Genom att vi synliggör vilka egenskaper vi ser utifrån motsatsschemat kan läsaren själv göra en bedömning av hur stereotypa dessa egenskaper är i dennes kontext. Genom att använda Nikolajevas motsatsschema ges studien en högre reliabilitet och synliggör för läsaren vilka egenskaper vi valt att undersöka.
Angående vart rollerna är placerade så har vi försökt göra en tydlig förklaring i metodavsnittet och i analysen för hur tolkningen skett. Vi är dock medvetna om att vissa rollers placeringar kan vara svårtolkade, till exempel munkar och nunnor. Detta eftersom att det i läroböckerna står att de bor och verkar i kloster. Kloster i sig är en offentlig plats men i denna studie en del av hemmet för just munkar och nunnor.
8.2 Diskussion kopplad till frågeställning 1
Studiens resultat visar att det är mannen som ges störst utrymme i de analyserade läroböckerna, där det förekom 75% män och 25% kvinnor. Detta går att jämföra med bland annat Chick & Corles (2016) resultat som visade på 85% män och 15% kvinnor och Ohlanders (2010) resultat som visade på 96% män och endast 4% kvinnor. Endast Lee´s (2014) resultat visade på en jämnare fördelning då Lee´s resultat visade på 55% män och 45%
kvinnor. Utifrån Kostas (2021) slutsats skulle detta resultat, där en kraftig snedfördelning av utrymmet som tilldelas kvinnor och män, kunna signalera att kvinnor är mindre värda och betydelsefulla än män. Normer kan skapas genom att vara det vanligast förekommande i något sammanhang (Ambjörnsson, 2004). Genom att mannen är tydligt överrepresenterade i läroböckerna så skapas därmed en manlig norm utifrån Ambjörnssons normteori där det som är det vanligast förekommande utgör normen. Enligt Martinsson & Reimers (2020) kan skapande av en sådan norm sända signaler om att kvinnan är onormal och därmed anses vara märklig eller sämre. Då Sörensdotter (2010) menar att idéer om vad som är normalt och onormalt skapar förväntningar tolkar vi att en manlig överrepresentation i historieläroböckerna, i enlighet med Kostas (2021), skulle kunna signalera att kvinnan inte är lika betydelsefull ur ett historiskt perspektiv.
Studiens resultat i relation till firstness visar att det oftast är mannen som nämns först.
Studiens resultat visade på att mannen nämndes först i ca 77% av fallen då firstness förekommer. Kvinnan nämndes först i ca 13% av fallen. Detta kan ställas i relation till Lee´s (2014) studie som visade på att mannen nämndes först i 79,5% av fallen. Enligt Bahman &
Rahimi skulle en sådan snedfördelning kunna signalera att mannen är överordnad. I denna studie förekom någon form av firstness endast 13 gånger. Detta underlag bedömer vi, trots en tydlig snedfördelning, vara för litet för att kunna dra slutsatser om huruvida mannen framställs som överordnad eller inte. En intressant och kanske även uppseendeväckande förekomst av firstness går dock att finna under rubriken Husfrun där stycket börjar med texten
“Husbondens hustru kallades husfru” (Ljunggren & Frey-Skött ,2016, s. 28). Att en stycke text med rubriken husfrun börjar med att nämna husbonden är definitivt intressant. Det skulle kunna tolkas som att kvinnan är i en underordnad och mindre värd position då husfruns roll är
Resultatet av denna studie visar på att mannen är tydligt överrepresenterad. Då denna studie inte har innefattat en historisk jämförelse där äldre läroböcker ställs mot de läroböcker som ingår i denna studie kan vi ej uttala oss om hur fördelningen har förändrats över tid. Däremot kan vi, genom att jämföra denna studies resultat mot den tidigare forskningen se att ett liknande resultat uppnåddes i bland annat Ohlanders (2010) studie som är ca 11 år gammal och gjord på svenska historieläroböcker. Bromseth (2010) beskriver en central punkt med ett normkritiskt perspektiv är att ifrågasätta vilka grupper som diskrimineras och utesluts och därefter diskutera hur man kan ändra på det. Då vi inte kan se någon tydlig förändring mellan de äldre studiernas resultat och denna studies resultat tolkar vi detta som att de analyserade läroböckerna inte har utgått från ett normkritiskt perspektiv vilket därmed reproducerar den manliga normen.
Som lärare kan det vara viktigt att ha kännedom om denna snedfördelning och veta att män och kvinnor inte förekommer i lika stor utsträckning i de analyserade läromedlen. Bromseth (2010) skriver om att uppmärksamheten bör riktas mot vem eller vad som görs till norm.
Genom denna studie, utifrån både Martinsson & Reimers (2020) och Ambjörnssons (2004) syn på normer, visar vi tydligt att det är mannen som görs till norm i de analyserade läroböckerna. Studiens resultat kan användas av verksamma lärare för att synliggöra för eleverna att män och kvinnor inte ges samma utrymme i historien. Läraren kan genom att diskutera detta hjälpa eleverna att utveckla sin normkritiska blick, vilket lärare är skyldiga till enligt läroplanen (Lgr 11, 2019).
Avslutningsvis visar resultatet av första frågeställningen tillsammans med tidigare forskning att det kan skilja sig hur läroböcker är skrivna beroende på när och var de är skrivna. Vi kan dock inte dra några generella slutsatser för vilket utrymme som män och kvinnor ges i läroböcker överlag. Däremot visar resultatet på att en ojämställd fördelning kan förekomma och att det som lärare är viktigt att veta detta och att kritiskt granska de läromedel som används. Detta anser vi är viktigt eftersom att de läromedel som används i undervisningen inte längre är granskade centralt (Harrie, 2009) samt att undersökningar visar att läromedel i stor grad styr undervisningen samt att de används i stor grad just i SO-ämnena (Englund, 2006;
Skolverket, 2006b).
8.3 Diskussion kopplad till frågeställning 2
Resultatet av den andra frågeställningen visar att en majoritet av de beskrivna rollerna och grupperna tilldelas könsstereotypa egenskaper, även om normbrytande egenskaper förekommer. Vidare placeras männen mestadels i offentligheten medan kvinnor mestadels placeras i hemmet.
Lucy, Demszky, Bromleys och Jurafksys (2020) resultat visar på att kvinnor ofta nämns i samband med beskrivande ord som gift, hushåll och familj. Genom att kvinnorna mestadels förekommer i hemmet så görs detta till en kvinnlig norm (Ambjörnsson, 2004). Lucy m.fl.
självständighet. Denna studie har inte undersökt ord utan istället egenskaper. Orden som beskriver männen i Lucys m.fl. (2020) resultat liknar däremot de egenskaper som vi funnit för de manliga grupperna som analyserats i denna studie. Utifrån Nikolajevas (2004) motsatsschema kan man även se Lucys m.fl. (2020) resultat som att manliga stereotyper målas upp. Trots att denna och Lucys m.fl. (2020) studie undersökt hur de olika könen framställs på olika sätt så kan man ändå se liknande resultat. Detta genom att både män och kvinnor framställs på ett relativt stereotypt sätt i läroböckerna.
Vidare kan studiens resultat jämföras med Williams & Bennet (2016) studie som visar att kvinnor oftast avbildas i traditionella roller som fruar och mödrar, vilket kan tolkas som att de placeras och verkar i hemmet. William & Bennets (2016) resultat stämmer, utifrån detta resonemang, överens med denna studies resultat. Eilards (2008) resultat visar även det att kvinnor ur ett historiskt perspektiv har porträtterats i stereotypa könsroller i hemmet. Eilard menar vidare att sättet som kvinnor porträtteras har utvecklats mot en mer jämställd framställning, där både kvinnor och män ges roller i offentligheten och hemmet. Detta stämmer till viss del överens med denna studies resultat som visar att både män och kvinnor placeras i både offentligheten och i hemmet. Dock visar denna studies resultat på att män mestadels placeras i offentligheten och kvinnor i hemmet. Utifrån Eilards (2008) resonemang om att det är stereotypt för kvinnor att vara placerade i hemmet så kan även de undersökta läroböckerna i denna studie ses måla upp en stereotyp bild av var kvinnorna är placerade.
Genom att kvinnor i denna studie är överrepresenterade i hemmet tolkas detta enligt Eilards (2008) slutsats som att kvinnor är underordnade mannen. Genom att män och kvinnor tilldelas stereotypa roller i hemmet eller offentligheten så blir även Hirdmans (2003) genuskontrakt synligt. Detta i och med att böckerna förmedlar en isärhållning mellan könen, där mannen placeras i offentligheten och kvinnan i hemmet, en dikotomi. Genom att böckerna förmedlar denna könsnorm så kan man fråga sig hur den påverkar läsaren. Genuskontraktets (Hirdman, 2003) strukturella tvång placerar män och kvinnor i dessa särskilda banor i samhället.
Stereotypa bilder av män och kvinnor kan förstärka detta genuskontrakt och skulle därmed kunna påverka läsarens livsval. Som lärare blir det då viktigt att vara medveten om att detta genuskontrakt finns och utveckla elevernas kritiska blick om stereotypa föreställningar och normer som förekommer i läroböckerna samt hur det kan påverka dem (Lgr 11, 2019, s. 7).
Utifrån studiens resultat skulle man även kunna ifrågasätta vilken typ av historia som läroböckerna förmedlar och borde förmedla. I kursplanen för historia står det att eleverna ska undervisas om både män och kvinnors historia (Lgr 11, 2019, s. 205). Resultatet av denna studie visar dock att mannen dominerar utrymmet, vilket därmed skulle kunna tolkas som att läroböckerna förmedlar en historia om hur mestadels män levt. Att vara normkritisk till läroböckerna blir viktigt eftersom att undersökningar visar att ca 80 procent av lärarna använder läromedel i undervisningen varje eller nästan varje lektion, och mestadels inom SO-ämnena där historieämnet ingår (Englund, 2006, s. 6). Resultatet kan diskuteras utifrån det Woodburn (2006) skriver om att historien oftast ses ur ett manligt perspektiv. Män ges enligt Woodburn oftast huvudrollen och hans elever antog även att det är så historien ska vara (Woodburn, 2006). Om elever endast får läsa om heroiska och framgångsrika män skulle det
kunna påverka hur kvinnliga elever ser sig själva göra framgångsrika eller hjältemodiga saker i framtiden och återigen stärka olika könsmönster för hur man “ska” vara.
Texten i läroböckerna ger en känsla av att läroboksförfattarna har försökt att inkludera kvinnor mer i historieläroböckerna. Detta utifrån att det finns rubriker som skriver om just den generella kvinnan under dessa tider. Detta tolkar vi som ett sätt att få in mer kvinnor i historien. Men man kan då ifrågasätta varför det inte finns rubriker för hur den generella mannen var under denna tid. Vi anser att genom att försöka få in kvinnor i historien så finns det en risk att det förmedlas stereotypa föreställningar, vilket vårt resultat visar. Att få läroböcker jämställda är svårt och det finns som Berge & Widding (2006) skriver inga tydliga definitioner av hur detta ska gå till. Berge & Widding skriver just om att de diffusa definitionerna av hur jämställdheten ska ta form, vilket kan vara en anledning till detta försök att inkludera kvinnor mer i läroböckerna, som i sin tur kan skapa stereotypa bilder av könen även fast det inte är avsikten.
8.4 Vidare forskning och didaktisk relevans
Denna studie har sina begränsningar i att den inte studerat ett så stort urval för att dra några generella slutsatser. Att undersöka fler och hela böcker vore därmed intressant att undersöka.
Vidare har denna studie endast undersökt den skrivna texten i böckerna och inte bilder. Att undersöka bilder med liknande frågeställningar som denna studie använt sig av vore även det intressant. En kunskapslucka som skulle behöva fyllas utifrån denna studie är även hur läsaren påverkas av texten. Denna studie visar att männen dominerar utrymmet samt att det förekommer en del stereotyper. Men hur påverkas läsaren, eleven, av att innehållet ser ut på detta sätt?
Denna studie fyller en funktion i att den synliggjort att läroböckerna för historia inte är jämställda avseende utrymme. Det förmedlas även en hel del stereotypa bilder av män och kvinnor avseende deras egenskaper och den plats de verkar på. Detta kan man som lärare ta vara på och föra normkritiska diskussioner om. Läraren kan även välja om man vill addera mer material utöver läroboken för att inte endast förmedla en bild av att det är mannen som gjort historien. Detta skulle kunna göras med att lyfta in fler normbrytande och framgångsrika kvinnor i historieundervisningen.