Syftet med denna forskningsöversikt är att kartlägga forskning som är relevant för denna studie. Tidsaspekten har dock gjort att en heltäckande presentation av allt som studerats inom ämnet inte kan redovisas. Här redogörs för forskning som fokuserat på liknande frågor som studeras i denna studie. Inledningsvis redovisas forskning som behandlar vilket utrymme kvinnor och män ges i läroböcker. Därefter redovisas forskning som behandlar hur genus synliggörs i bland annat läroböcker. Avslutningsvis redovisas forskning kopplad till firstness.
3.1 Forskning om hur kön inkluderas eller exkluderas i läromedel
Det finns ett antal studier som undersökt vilket utrymme kvinnor och män ges i olika läroböcker.
Ohlander (2010) har på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, studerat vilken bild elever i skolan får av dagens historieläroböcker. Rapporten, som har sin grund i jämställdhet står lutad mot formuleringar i läroplanen där det framgår att det i skolan, som vi tidigare har nämnt i bakgrunden, ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män, samt att lika rättigheter ska råda mellan alla, oberoende av könstillhörighet. Undervisningen, och därigenom läroböckerna, ska därmed förmedla värderingar som främjar jämställdhet. I studien analyserades fyra läroböcker för historia där två läroböcker var för gymnasiet och två för grundskolan. Den första frågan i analysen handlade om utrymmet som kvinnor och män gavs i texten. Genom att räkna antalet kvinnor och män som nämns i form av pronomen, titlar, beteckningar och namn så visade det sig att männens historia dominerade utrymmet i läroböckerna. Ett liknande resultat fick Chick & Corle (2016) i en studie som räknade antalet kvinnor och män i amerikanska historieläroböcker för högstadiet. Resultatet visade att den procentuella förekomsten av kvinnor i den skrivna texten var ca 15%, och andelen män uppgick till ca 85% (Chick & Corle, 2016, ss. 5-6). Detta resultat kan ställas i relation till Ohlanders (2010) resultat som visade att endast ca 4% av texten ägnades åt kvinnor. Lee (2014) fick däremot ett mer jämnfördelat resultat i en analys av läroböcker i Hongkongs grundskola. Genom att analysera en äldre lärobok, från 1988, och en nyare lärobok, från 2005, där förekomsten av män, respektive kvinnor räknades, visade resultatet att män är mer frekvent förekommande. Dock visade resultatet att den nyare läroboken endast hade en marginell överrepresentation av män på ca 55% (Lee, 2014 ss. 364-366).
Även Kostas (2021) undersökte vilket utrymme män och kvinnor gavs i läromedel, och specifikt antologier av noveller och dikter. Antologierna som undersöktes användes av årskurs 3 och 4 i Greklands grundskola. Kostas undersökte både författarna, titlarnas namn samt karaktärerna för att finna mönster i deras könstillhörighet. Resultatet visade att män dominerade både författarskapet, namnet på titeln samt karaktärerna i texterna. Kostas menar att texter som domineras på detta sätt skulle kunna skapa en idé av att kvinnor är mindre
värda, vilket därmed skulle upprätthålla diskursen att mannen är norm (Kostas, 2021, ss. 54-56).
Sammanfattningsvis går det att säga att mycket av den kvantitativa forskningen inom detta ämne visar att männen är de som ges mest utrymme i läromedlen. Dock har undersökningarna gjorts i olika kulturer med olika normer samt under olika tidsperioder. I vilken utsträckning de analyserade läromedlen i den tidigare forskningen används idag saknar vi uppgifter på. Dock har endast en av de fyra läromedel som analyserades av Ohlander (2010) släppts i nyare utgåvor sedan Ohlanders studie. Trots att flera liknande studier genomförts så saknas det forskning kring vilket utrymme män och kvinnor ges i läroböcker för historia, årskurs 4-6 och i den svenska kontexten. Denna studie avser att bidra med ytterligare kunskap inom detta ämne samt uppmärksamma behovet av ytterligare forskning.
3.2 Forskning om hur genus konstrueras i läromedel och läseböcker
Här redogör vi för forskning som behandlar hur kvinnor och män framställs i läro- och läseböcker. Forskningen behandlar hur män och kvinnor framställs samt vilka platser de förekommer på.
Williams & Bennett (2016) har analyserat kvinnor i amerikanska historieläroböcker. I studien analyserades tidsepoken runt år 1900 och utgick från frågan om hur kvinnor har avbildats samt vilka budskap om kvinnor som förmedlades genom bilder. Williams & Bennett (2016, s.
125) konstaterar att en stor del av historieläroböckerna lägger vikt på krig och politik, som i sin tur är två områden där kvinnor inte har synliggjorts i någon större utsträckning ur ett historiskt perspektiv. Studien visade att kvinnor vanligtvis blev avbildade i traditionella roller där de framställdes som fruar, mödrar och vårdgivare (Ibid. s. 131). Vidare visade studien att kvinnor i läroböckerna är avbildade utifrån en patriarkal synvinkel där kvinnor framställs som att de vore underordnade männen. Detta resultat tolkar Williams & Bennett (2016, s. 132) som att det sänder signaler att kvinnors roll i historien inte är av samma vikt som männens.
Lucy, Demszky, Bromley & Jurafsky (2020) har undersökt hur bland annat genus framställs i läroböcker i Texas, USA. Hur kvinnor framställdes analyserades genom att undersöka vilka
Graeske undersökte hur författare i läroböcker för svenska gymnasieskolan presenterades utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av studien visade bland annat att manliga författarna ofta porträtteras som genier, debattörer eller rebeller. De kvinnliga författarna porträtterades oftast som kvinnlig författare. Graeske menar att språkbruket visar på mannen som norm och att könsmönster där det är män som ska vara genier eller debattörer förstärks samtidigt som stereotyper av män och kvinnor målas upp (Graeske, 2010, ss. 119-128).
Eilard (2008) undersökte läseböcker som förekom i svenska skolan mellan åren 1962 och 2007. Eilard fann att de äldre läseböckerna ofta porträtterade de olika könen i typiska könsroller. Kvinnan var hemma och sysslade med hushållssysslor, vilket enligt Eilard tolkas som en underordnad position. Mannen porträtterades däremot ofta som den som försörjde familjen och gjorde saker utanför hemmet, vilket Eilard tolkar som en mer ansvarsfull och överordnad position (Ibid. ss. 109, 119). Vidare porträtteras kvinnor ofta som sociala, ömsinta och omhändertagande, medan män ofta framställdes som tuffa (Ibid. s. 116). Eilard konstaterar att det i de nyare läseböckerna råder mer jämställdhet mellan könen, där kvinnor är mer delaktiga i det offentliga, och mannen i hemmet, dock lyser ofta könsnormer igenom då kvinnan ofta blir underordnad i offentligheten och mannen underordnad i hemmet (Ibid. ss.
415- 416, 422). Även Gooden & Gooden (2001) undersökte hur kvinnor och män framställs, men i 83 amerikanska bilderböcker för barn från slutet på 1990-talet. Resultatet visade bland annat att kvinnor ofta framställdes som mödrar, far/morföräldrar samt tvätterskor. Män avbildades sällan i samband med hushållssysslor (Ibid. ss. 95-96). Dessa resultat liknar det som Williams & Bennett (2016) fick i sin studie då de visar på hur kvinnor ofta förekommer i roller som återfinns i hemmet.
Woodburn (2006, ss. 521-267) skriver om en ytterligare aspekt av hur kvinnor och män framställs i historien. Woodburn skriver i sin artikel om hur hans studenter tog åt sig historiska texter. Woodburn menar att många ser historien från ett perspektiv där det är den kända mannen som gjort historien. Det finns även många exempel från historien där kvinnor varit delaktiga i historien, som till exempel vid massakrerna i Beijing 1989 med flera.
Woodburn skriver att trots att det finns kvinnor som skulle kunna porträtteras som hjältar så är det trots detta oftast en man som ges dessa roller. Vidare gav Woodburn sina studenter uppgiften att läsa hela historien där även kvinnors prestationer togs upp, men de såg fortfarande mannen som hjälten. Frågan blir då om det handlar om hur historien berättas eller om hur mottagaren antar att historien ska vara som påverkar varför inte kvinnor ges en större roll (Woodburn, 2006). Denna studie avser inte att studera hur elever tar åt sig historien. Men den avser att undersöka hur historien är berättad ur ett köns- och genusperspektiv. Det finns, som Woodburn (2006) skriver, flera framgångsrika kvinnor som inte ges en plats i historien.
Historien som eleverna möter kan därmed ses som både skriven av män och med männen som dominerar, utifrån dessa studier.
3.3 Forskning om firstness
En ytterligare aspekt av hur män och kvinnor porträtteras i läromedel är vem av mannen och kvinnan som presenteras först. Denna aspekt omskrivs av Bahman & Rahimi (2010) som menat att vem som nämnas först visar på under- och överordning (Ibid. ss. 274-276). Ett exempel som nämns är då det till exempel står “man och hustru”. I detta exempel är mannen nämnd före kvinnan vilket därmed ses som överordnat (Ibid. s. 274-276). I Bahmans &
Rahimis studie undersöktes detta i engelska läroböcker för iranska gymnasieskolan. Resultatet visade på att män förekom först i texterna oftare än vad kvinnor gjorde. Även Lee (2014) visar genom sin studie att männen nämndes innan kvinnorna. Resultatet av Lee´s studie visar
att mannen nämndes först i 74,2% av fallen i den äldre läroboken, och i 79,5% i den nyare (Lee, 2014 s. 368).
Dessa är båda internationella studier och begreppet som används för att studera detta är firstness. Firstness är ett engelskt begrepp vilket vi inte funnit en fullgod svensk översättning till. Därmed har vi valt att i denna studie fortsatt använda det engelska begreppet.
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis har genus i läromedel konstrueras och undersökts på olika sätt.
Resultaten av de kvantitativa studierna om kvinnors och mäns utrymme i läroböcker visar att kvinnan är i minoritet gentemot mannen. Vidare visar tidigare forskning att kvinnor oftare tillskrivs roller i hemmet, vilket enligt Eilard (2008) ses som en underordning, och mannen tillskrivs roller i offentligheten. Avslutningsvis visar tidigare forskning angående firstness på att mannen oftare nämns först i texter där män och kvinnor förekommer, vilket skulle visa på en manlig överordnad. Studierna är genomförda på läromedel och läseböcker från olika delar av världen vilket skulle kunna leda till att bland annat kulturella skillnader kan förekomma.
Dock anser vi att resultaten av studierna tydligt pekar åt att det finns en tydlig manlig norm som synliggörs. Det finns tidigare forskning som beskriver vilken plats män och kvinnor förekommer på i läroböckerna. Vilka egenskaper de tillskrivs har vi dock inte funnit något om, vilket skapar en kunskapslucka i forskningen vilken vi avser undersöka i utvalda läroböcker.