Här presenteras den metod som har använts i denna studie. Inledningsvis presenteras urvalet av läroböcker som har använts som underlag för analysen. Därefter presenteras analysmetoderna som har använts samt hur frågeställningarna ska undersökas. Slutligen ger vi vår syn på metodens reliabilitet, validitet och forskningsetiska överväganden.
6.1 Urval
Analysen genomfördes på två historieläroböcker, se tabell 2, för årskurs 4-6. Urvalet begränsades till två läroböcker då innehållet i läroböckerna var omfattande och därmed skulle passa studiens tidsram samtidigt som det skulle tillföra tillräckligt med data för att besvara studiens forskningsfrågor. De specifika böckerna valdes eftersom vi har stött på läroböckerna i skolan, under både jobb och verksamhetsförlagd utbildning i närtid. Läroböckerna ses därmed som aktuella. Bryman (2018, ss. 362–363) menar att ett urval utifrån en viss tidsperiod kan vara viktigt att ta hänsyn till vid en innehållsanalys. Detta eftersom ett innehåll i en text till stor del kan styras utifrån vilken period den är skriven och använd. Genom att välja ut böcker som används just nu och som är skrivna gentemot den aktuell läroplanen, Lgr11 (2019), anser vi att hänsyn har tagits till denna tidsperiodsaspekt. Detta leder till att böckerna kan ses skrivna ur en liknande historisk kontext och beröra liknande innehåll i de analyserade ämnesområdena. Avslutningsvis kan även urvalet ses som ett bekvämlighetsurval. Bryman beskriver bekvämlighetsurval som ett urval av data som finns nära till hands och som man snabbt kan få åtkomst till (Bryman, 2018, ss. 243-244). Detta i och med att vi endast hade tillgång till ett begränsat urval av läroböcker vid genomförandet av studien.
Studien begränsades därefter till två kapitel vardera i läroböckerna. Dessa var vikingatiden och medeltiden. Detta för att avsnitten var ungefär lika långa samt att de berörde liknande innehåll. Vidare gjordes även begränsningen eftersom att en analys utav hela böckerna hade varit för tidskrävande för denna studies omfattning.
Titel Författare Förlag År Sidor
Upptäck historia Petter Ljunggren & Emma Frey-Skøtt Liber 2016 20-79 Puls historia Göran Körner & Per Lindberg Natur & Kultur 2012 16-85 Tabell 2. Urval av läroböcker
6.2 Analysmetod
Studiens syfte är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes inledningsvis en kvantitativ, och därefter en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman (2018, ss. 357-359) är en kvantitativ analys en effektiv metod för att kvantifiera innehållet i en text utifrån tidigare givna kategorier. En del av en kvantitativ innehållsanalys kan vidare vara att räkna ord för att på så sätt se vilken betydelse de får för texten. Detta gjordes i den första analysen för att svara på första forskningsfrågan som handlar om vilket utrymme kvinnor och män ges samt i vilken grad firstness förekommer i läroböckerna. I studien räknades inledningsvis kategorierna namn, pronomen och könsbestämmande substantiv. Därefter studerades förekomsten av firstness i ett urval av avsnitt, se 6.3 och 6.4. För att besvara den andra forskningsfrågan genomfördes en kvalitativ analys. En kvalitativ innehållsanalys beskrivs som användbar vid framtagning av väsentligt innehåll genom en noggrann läsning av textens delar (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017, s. 211). Esaiasson m.fl. (Ibid., s. 216) skriver att den övergripande frågeställningen bör brytas ner i ett antal preciserade frågor, se beskrivningen av analys 2 i avsnitt 6.4, som ska ställas till texten för att tillsammans svara på den övergripande frågan. Vidare beskriver även Esaiasson m.fl. (Ibid., s.
216) hur dessa analysfrågor bör formuleras kring centrala eller viktiga begrepp, till exempel normer, som hjälper den som genomför studien att hantera texten (Ibid., ss. 219-220).
6.3 Analys 1: Kvinnor och mäns utrymme
Analys 1 användes för att besvara frågeställning 1. Analysen genomfördes genom att all skriven text i läroböckernas utvalda delar lästes för att få syn på vilka kvinnliga, manliga och icke-binära namn, pronomen samt könsbestämmande substantiv som förekom. I analysen ingick även skriven text i form av bildtexter. För att undersöka i vilken utsträckning kvinnor och män förekom i läromedlen utgick studien från tre kategorier, namn, pronomen och könsbestämmande substantiv. I de delar som berör betydelsefulla grupper eller roller studerades även om firstness förekom mellan könen.
6.3.1 Namn
Här studerades hur många kvinnor och män som nämndes i de utvalda kapitlen. I analysen kategoriserades namngivna personer som kvinna, man eller ej möjlig att könsbestämma. För att en individ skulle klassificeras som antingen en man eller kvinna så krävdes det att personen skulle vara en person som historiskt har setts som man eller kvinna. I exemplet
“Men människor kunde få hjälp av asagudarna, de goda makterna. Asagudarna liknade människor, men de var odödliga. Oden, Tor, Freja och Frej var de främsta gudarna” (Körner
& Lindberg, 2012, s. 34) förekommer asagudarna Oden, Tor, Freja och Frej. Alla utom Freja klassificerades här som män. I analysen könsbestämdes även namngivna individer genom återkoppling av pronomen. Detta innebar att när det ej gick att könsbestämma ett namn genom historisk könstilldelning söktes det efter ett återkopplande pronomen som syftade på den nämnda personen. Exempelvis: “Araben Ibn Fadlan har skrivit en reseberättelse som är en
här, ungefär, skriver han på ett ställe” (Körner & Lindberg, 2012, s. 30). Här nämndes Ibn Fadlan, som inte kunde tilldelas en könstillhörighet genom endast namnet. Däremot återfanns ett pronomen, han, som då könsbestämmer Ibn till en man. I läroböckerna förekom även namn som ej gick att könsbestämma. Ett exempel på sådant namn är Fot, som varken tillskrivs ett pronomen eller roll som bestämmer personens kön. Ej heller genom en sökning i namnregistret (SCB, 2021a) gick det att könsbestämma namnet då ingen person i Sverige har det namnet idag.
6.3.2 Pronomen
Här studerades hur många manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen som förekom i de analyserade delarna. Analysen genomfördes genom att manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen i form av han, honom, hans, hon, henne, hennes och hen räknades.
6.3.3 Könsbestämmande substantiv
Här studerades hur många könsbestämmande substantiv som förekommer i texten. Exempel på könsbestämmande substantiv var till exempel kung, som syftar på en man, och drottning, som syftar på en kvinna. Ett exempel på ett könsneutralt substantiv är arkeologer,
“Arkeologer håller fortfarande på att gräva ut Birkarester av husen, hamnen, borgen och gravarna. De har gjort flera fynd som visar att det var en rik och livlig stad.” (Körner &
Lindberg, 2012, s. 33). Här visar arkeologer inte tillhörighet till något kön och räknades således inte. Om ett könsneutralt substantiv kunde härledas till ett kön genom att pronomen syftade tillbaka på substantivet så räknades det som manligt eller kvinnligt.
6.3.4 Firstness
Här studerades för vilka roller, personer eller grupper firstness förekom samt vilket kön som nämndes först. Endast rubriker och texter som berörde betydelsefulla roller eller grupper analyserades, se vidare beskrivning av vad betydelsefulla roller betyder i avsnitt 6.4. Denna analyspunkt skiljer sig därmed gentemot de andra analyspunkterna för analys 1, som har studerat hela texten. Vilka sidor och rubriker som undersökts beskrivs i tabell 3. Exempel på firstness mellan könen är om det står “Husbondens hustru kallades husfru” (Ljunggren &
Frey-Skött, 2016, s. 28). I detta stycke förekommer firstness och mannen nämns först.
I början av analys 1 valde vi att undersöka de första 10 sidorna i varje bok gemensamt. Detta för att analysen skulle ske på liknande vis, samt att se om några svårigheter förekom. Denna pilotstudie visade inte på några svårigheter i tolkningen av böckerna.
6.4 Analys 2: Hur framställs och vart placeras de betydelsefulla könsbestämda personer, grupper och roller i läroböckerna?
Analys 2 användes för att besvara frågeställning 2. Som tidigare nämnts gjordes avgränsningar på grund av tidsaspekten. Därmed analyserades endast betydelsefulla personer, roller och grupper. Andra forskningsfrågan bröts sedan ner i tre analysfrågor, något som
analysfrågor baseras på vad tidigare forskning visar samt på Hirdmans (1988) teori om att det finns ett genuskontrakt som skiljer könen åt.
1. Vilka betydelsefulla personer, roller och grupper finns representerade?
2. Vilka egenskaper och platser tillskrivs dessa personer, roller och grupper?
3. Representeras dessa personer, roller och grupper som könsstereotypa eller normbrytande utifrån Nikolajevas motsatsschema.
Inledningsvis definierades vilka roller och grupper som skulle ses som betydelsefulla i böckerna. I denna studie definierades roller och grupper som betydelsefulla om de nämns i en rubrik med tillhörande brödtext. Personer eller grupper som inte nämndes i en rubrik analyserades därmed inte. Vidare analyserades endast personer, roller och grupper som kunde ges en könstillhörighet, då detta var något denna studie syftade till. Om en rubrik nämnde en generell grupp eller roll, som till exempel bönder, lästes texten för att se om det genom syftande pronomen eller namn var möjligt att tillskriva gruppen någon könstillhörighet. Om detta inte gick att göra så analyserades inte den texten för att besvara frågeställning 2 eller om firstness förekom.
Ett exempel på en generell grupp från läroboken Upptäck historia är vikingarna i rubriken
“Vikingarna kunde vara våldsamma krigare” (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 33). I denna rubrik nämns gruppen vikingar, vilka då bedömdes som en betydelsefull grupp. Dock har vikingar som grupp ingen könstillhörighet och i den tillhörande texten återfanns inte något pronomen eller namn som tillskrev vikingarna någon könstillhörighet. Detta ledde till att detta textstycke inte analyserades.
Ett ytterligare exempel på en generell grupp återfinns i rubriken “Riddarna” (Ljunggren &
Frey-Skött, 2016, s. 75) Rubriken indikerar att denna grupp är betydelsefull men visade inte på någon könstillhörighet. I den tillhörande texten används däremot pronomenet han för att syfta på en riddare. Detta gjorde att riddare bedömdes som en manlig grupp och blev därmed analyserade.
Därefter studerades samtliga rubriker i läroböckernas utvalda delar för att skapa en överblick över vilka betydelsefulla, könsbestämda, personer, roller och grupper som förekom, samt var i böckerna de fanns. Därefter lästes den tillhörande texten noggrant för att på så sätt få syn på vilka egenskaper som tolkades tilldelas personerna, grupperna och rollerna utifrån Nikolajevas motsatsschema. Egenskaperna kunde både vara explicita och implicita. De egenskaper som tilldelades utifrån Nikolajevas motsatsschema sågs därefter som stereotypa eller som normbrytande, beroende på vilket kön som tilldelades vilka egenskaper.
För att bedöma om en roll agerade och verkade i hemmet eller offentligheten analyserades den miljö som personen, gruppen eller rollen förekom i. Ett exempel är beskrivningen av en kvinna, “Det var hon som såg till att gårdens djur och människor överlevde” (Körner &
Lindberg, 2012, s. 49). Här bedömdes gården som hemmet. Om en roll i texten beskrevs som
återfinns i hemmet. Vissa roller förekom både hemmet och offentligheten. Exempelvis en kung, som ges rollen som både kung och som fader eller bror. I dessa fall bedömdes det att kungen verkade både i offentligheten, som kung, och i hemmet, som en del av familjen genom till exempel far eller bror. Far och bror placerar kungen i hemmet. Att regera och bestämma som kung placerar däremot kungen i en offentlig miljö.
En innehållsanalys användes eftersom det var ett sätt att analysera både de explicita och implicita egenskaperna i texten. Vidare valdes dessa analysfrågor ut för att studera hur genus förmedlas i dessa läroböcker. Vi har en förståelse för att genus kan förmedlas på andra sätt än genom platser och egenskaper, men att detta svarar mot studiens syfte och forskningsfrågor.
6.5 Reliabilitet och validitet
Bryman (2018) rekommenderar att man vid en innehållsanalys genomför en pilotstudie för att bedöma kodningsschemats kvalité. Om kodningsschemat håller god kvalité bör även undersökningen ha god reliabilitet. Då flera personer ska utföra kodningen behöver det finnas en interbedömarreliabilitet och intrabedömarreliabilitet, vilket betyder att kodningen sker på samma sätt oberoende av vem och när kodningen sker (Bryman, 2018, s. 373). Vi anser att reliabiliteten kopplad till den första frågeställningen blir hög eftersom att en pilotstudie, där vi gemensamt analyserade tio sidor i de båda läroböckerna, genomfördes. Detta för att se att vi har en liknande syn på hur analysen skulle ske. Att vi varit transparenta och givit exempel på hur analysen genomförts i metodavsnittet anser också bidra till en hög reliabilitet. Studien skulle därmed kunna genomföras vid ett annat tillfälle och få ett liknande resultat.
Analysen kopplad till den andra frågeställningen anser vi ha en lägre reliabilitet i och med att en kvalitativ analys är mer öppen för tolkning och att alla inte kan se på en text på samma sätt.
Detta stämmer överens med Bryman (2018, s. 465) som beskriver en svaghet med kvalitativa analyser. Svagheten uppstår i och med att olika personer kan se på en text eller situation på olika sätt. Vi anser dock att metodavsnittet tydligt beskriver hur vi gått tillväga när vi analyserat texten, vilket skulle stärka reliabiliteten. Vi är medvetna om att det är en svaghet med denna studie att den kvalitativa analysmetoden har lägre reliabilitet. Trots metodens svaghet anser vi att den ger oss chansen att besvara frågeställningen. Detta eftersom att normer hänger ihop med värderingar och vad som anses normalt (Hirdman, 1998). En kvalitativ ansats ansågs på bästa sätt undersöka hur detta förmedlas i texterna. Vidare gav även Nikolajevas (2004) motsatsschema oss ett verktyg vid undersökningen av egenskaper.
Att vi utgått från Nikolajevas motsatsschema anser vi stärka reliabiliteten, detta eftersom att egenskaperna därmed blev begränsade samt att det som ses som manligt och kvinnligt redan var bestämt.
Vidare skriver Bryman (2018) att det finns flera olika validitetsbegrepp. Med mätningsvaliditet studerar man om det som skulle mätas var det var som faktiskt mättes.
Genom extern validitet undersöks istället om det går att dra generella slutsatser från ett resultat (Bryman, 2018, ss. 72–74). Vi anser att studiens validitet är hög eftersom de metoder
den externa validiteten är svag och att det i stort sett är omöjligt att dra några generella slutsatser för hur alla historieläroböcker förhåller sig till den här studiens forskningsfrågor.
6.6 Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver att det finns några krav som ställs på publicerad forskning. I dessa krav ingår att man synliggör vad tidigare forskning visat för resultat och även att det material som analyseras och de metoder som används förklaras tydligt. Detta för att läsaren av studien ska kunna granska resultatet samt bedöma den vetenskapliga kvalitén. Man bör lyfta både studiens styrkor och dess begränsningar (Forskningsrådet, 2017, ss. 52-53). Vi anser att vi tagit hänsyn till dessa krav genom att synliggöra hur vi gått tillväga i metodavsnittet och vidare i analysen. Detta ger läsaren en chans att granska studiens kvalitet.