CBRNE är den internationellt erkända civila förkortningen för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear and Explosives, den används vid beskrivning inom och av verksamheter samt områden som hanterar skadliga kemikalier, allvarliga smittoämnen, radioaktiva ämnen, nukleära ämnen samt explosiva ämnen (MSB 2017: 8). Denna
bokstavskombination benämns också ofta som farliga ämnen (MSB 2017: 1). Händelser som har skapats där CBRNE-ämnen har använts kan skapa omfattande belastning på samhällets resurser, inte enbart genom själva händelsen utan även i form av olika former av åtgärder, antingen för att begränsa eller stoppa förestående, pågående eller framtida spridning eller kontaminering med något eller flera CBRNE-ämnen (MSB 2017: 9). Vidare kan en sådan händelse ge upphov till rädsla och osäkerhet som försvårar hanteringen av händelsen, något som också kan få ytterligare inverkan på samhället, exempelvis genom ekonomiska
konsekvenser i sanering, produktionsbortfall samt evakuering (Ibid.).
I militärt bruk utesluts oftast bokstaven “E”, detta då explosiva ämnen ofta hanteras av särskilda enheter inom landets försvarsmakt, genom så kallad “Explosives Ordanance Disposal” (EOD). EOD hanterar ofta oexploderad ammunition1 (förkortad på svenska till
“OXA”) samt medvetet skapade explosiva anordningar, så kallade improviserade explosiva anordningar, ofta förkortad till dess engelska förkortning “IED” (Improvised Explosive Device). Detta arbete sker oftast i pågående eller tidigare krigs- och konfliktzoner, det är inte sällan som OXA används för att skapa IED:er.
CBRNE förekommer i sin fulla benämning främst i civil bemärkelse. Ibland förekommer bokstaven “E” även som liten bokstav, alltså “CBRNe”. I detta fall betyder “e” att det explosiva ämnet används för att sprida CBRN-ämnen, exempelvis att antagonisten använder ett explosivt ämne för att nå en större spridningseffekt med något CBRN-ämne.
Nedanför följer en översikt och beskrivning om hur MSB (2017: 8) förklarar CBRNE-ämnena:
C-ämnen är olika kemiska ämnen som kan orsaka skada på exempelvis människor, djur och växter. Ämnena behöver inte vara i form av kemiska stridsmedel utan kan också vara enkla industrikemikalier.
B-ämnen innefattar biologiska ämnen som mikroorganismer, toxiner, cellkulturer och parasiter som har förmåga att orsaka allergier toxicitet eller infektioner hos människor, djur och växter. B-ämnen skiljer sig från resten av CBRNE-ämnena då de är smittsamma.
RN-ämnen behandlar radiologiska och nukleära ämnen. Uteslutande de som kan åsamka strålskador och är oftast väldigt giftiga. Strålningen kan beroende på ämnets halveringstid finnas kvar även en lång tid efter den initiala spridningen eller utsläppet har skett.
E-ämnen hanterar explosiva ämnen och blandningar som kan orsaka skada genom
exempelvis: splitter, tryck- och stötvåg samt värmestrålning. E-ämnet, kan tillsammans med exempelvis ett RN-ämne, användas för att sprida så kallade smutsiga bomber. Exempelvis genom en hemmagjord bomb (IED). Genom att tillföra ett RN-ämne till E-ämnet ämnet, har det inte enbart potentialen att skada eller döda med hjälp av dess egenskaper listade ovan, det
1 Ofta kallad “Blindgångare” i folkmun.
ökar även RN-ämnens områdeseffekt genom att sprida det genom explosionen. Som sagt tidigare blir detta då ett “e-ämne”.
En problematisk faktor som bokstäverna CBRN medför är att de kan inneha en signifikant fördröjd effekt på offren mellan exponering och till dess att de upplever symtom på att de har blivit utsatt för något CBRN-ämne. Vetskapen eller till och med ovetskapen om att du själv eller andra har blivit utsatt för något CBRN-ämne kan också skapa psykologiska
påfrestningar som kan vara minst lika förödande som en faktisk bomb (Ackerman 2018: 243-244).
Det finns flera orsaker till att antagonister som exempelvis terrorister vill använda farliga ämnen. Några exempel på detta är att genom hot att utföra, eller faktiskt utföra ett attentat som skapar, oreda, oro eller stora förluster inom exempelvis människoliv, infrastruktur eller ekonomi (Roffey 2012: 14). Det är mycket osannolikt att ett storskaligt luftburet
terroristattentat skulle vara framgångsrikt, detta då det finns restriktioner inom
leveransmöjligheter och förmågan att införskaffa tillräckligt stor kvantitet av CBRN-ämnen (Roffey 2012: 15). Dock har det visat sig att exempelvis genom mjältbrandsbreven 2001 att även en mindre spridning med hjälp av en relativt enkel leveransteknik kan skapa stora konsekvenser (Ibid.). Roffey (2012: 15-16) skriver även att den internationella databasen Global Terrorism Database (GTD) listar 348 stycken CBRNE-incidenter anknytning till antagonistisk verksamhet mellan åren 1970-2011. 14% av dessa fall utfördes av så kallade ensamvargar, där de inte haft någon koppling till någon terrororganisation.
Då E-ämnen verkar vara en överväldigande faktor i användningsfrekvens i antagonistiska händelser, ger detta en oöverskådlig mängd träffar i databasen. Jag valde därför att enbart filtrera händelser som har utförts med något CBRN-ämne mellan åren 2012-2019. I denna sökning framkom att det har utförts 12 händelser med dessa ämnen. Endast två av dessa har överstigit ett dödsantal av två personer. En i Indien 2015 där ett kemiskt ämne användes, den andra händelsen skedde i Kina, även då med ett kemiskt ämne i kombination med fysiskt våld.
Det är svårt att veta vilka av dessa händelser mellan 1970-2019 som faktiskt har en
anknytning till post- och godshantering. Jag gjorde därför en egen sökning på GTD, då i ett försök att hitta postala hot, söktermen: “Letter bomb” användes i detta. Med denna sökterm framkom ungefär 750 händelser över hela världen mellan åren 1970-2019. Dock är det även här svårt att utröna om vilka av dessa händelser som faktiskt har varit anknutna till post- och godshanteringsområdet. Detta då databasen tenderar att vara relativt generös med
definitionerna av “letter bomb”. Trots söktermen tenderar databasen även att lista andra händelser som inte har någon direkt anknytning till söktermen, exempelvis händelser där enbart hotbrev om framtida CBRNE-händelser har skickats.
Det ska sägas att ett annat problem som uppstår med denna databas är det att den även listar användandet av pepparspray som en C-händelse, vilket tekniskt sett är korrekt, men det utökar också de träffar som har gjorts markant genom att det inte går att filtrera bort så kallade “less-than-lethal-weapons”, alltså ett vapen som inte är till för att döda eller allvarlig skada personer, exempelvis pepparspray. Det finns heller ingen möjlighet att filtrera efter enbart händelser inom post- och godshantering, mer än specifika söktermer. Det bör också
sägas att statistiken som används i GTD främst kommer från nyhetsartiklar och rapporter, vilket skapar en viss problematik då det finns en risk att vissa händelser missas eller till och med förvanskas om det finns en agenda bakom en nyhetsartikel.
Det är alltså svårt att införskaffa statistik specifikt för postala hot, detta av den enkla anledningen att det inte finnas någon sammanställda data för just detta ändamål (Detta är också ett problem som belyses av denna magisteruppsats).
Det är också viktigt att påpeka att antagonistiska CBRNE-hot i form av brev och paket inte oftast skickas av någon terroristorganisation, de som skickar dessa försändelser är oftast en ensam gärningsperson, en så kallad ensamvarg (engelska: Lone wolf) som inte sällan har någon form av personlig relation till den tilltänkta måltavlan, exempelvis ekonomisk eller politisk sådan. Exempel på detta är Unabombaren och Bruce Edwards Ivins som båda
skickade försändelser genom det postala systemet i USA, dessa dåd var ämnade för att skada eller skrämma personer. En intressant del i synen kring användandet av farliga ämnen för antagonistiska ändamål kommer från Totalförsvarets forskningsinstitut (Hädanefter: FOI) årsrapport för 2019, angående CBRN-hot från ickestatliga aktörer.
“[…] Vi kan även konstatera att giftiga ämnen tämligen regelbundet används för att hota, skrämma och skada andra personer även utanför
extremistmiljöerna. Ofta görs detta i syfte att skada någon som står i nära relation med attentatspersonen. Hot som anspelar på giftiga och smittsamma ämnen förekommer också typiskt sett i finansiella opportunistiska syften eller för att manifestera sitt missnöje mot företag, myndigheter eller andra offentliga funktioner och personer” (Nordmark 2020: 3)
Vad detta tyder på är att de antagonistiska CBRNE-hoten inte enbart kommer från terrorister utan också personer som har en nära relation till dess måltavla. Hotbilden som finns spänner sig allt från individ-, till företags- och statsnivå, till såväl lokal, regional, nationell och global nivå, där målen kan vara allt från att skrämma någon eller att utföra sabotage eller till och med att skada eller döda någon. Ytterligare är det lätt att förstå att en ensam attentatsperson med ingen tidigare eller nuvarande koppling till antagonistiska organisationer ökar
svårigheten med att förhindra och klara upp attentat. Citatet ovan från FOI visar på att det inte sällan finns ett ekonomiskt eller politiskt motiv bakom en farlig försändelse. Dessa försändelser hotar såväl hälsa och ekonomi som demokratin i samhället. Martin Ekenberg, Franz Fuchs, Theodore Kaczynski och Bruce Edwards Ivins är som tidigare nämnt några uppmärksammade personer där försändelser via postflödet har använts för att uppnå de specifika mål som nämns i FOI:s årsrapport. Ytterligare händelser inom postala hot går att se av följande händelser.
• Den 17 januari 2021 exploderade en brevbomb i Lidl´s huvudkontor i Tyskland.
Dagen innan exploderade ett brev hos dryckestillverkaren Capri-Suns huvudkontor i Tyskland. Mellan den 17-18 januari desarmerades även en annan brevbomb i en distrubiteringsanläggning nära Münchens flygplats som var avsedd att nå ett
livsmedelsföretag i Bayern. Flera personer skadades i explosionerna och hundratals fick evakueras. Händelserna tros vara sammankopplade (RND 2021).
• Rasmus Paludan som är ledare för det danska högerextremistiska partiet “Stram kurs”
fick i början av februari 2021 ett misstänkt farligt paket med okänd avsändare skickat till sig. Paludan tillsammans med sina livvakter var tvungna att isolera sig i Paludans bostad medan analys av paketets innehåll utfördes. Analysen visade senare att innehållet var ofarligt (TT 2021a).
Flera händelser med så kallade “farliga försändelser” har skickats i Sverige. Nedanför följer några exempel på farliga försändelser som har skickats inom Sverige med identifierat eller misstänkt identifierat uppstå att skrämma, skada, eller döda personer.
• 2015 skickades flera brev till olika privata och offentliga aktörer, däribland Regeringskansliet i Stockholm och Kronofogden i Göteborg (TT 2015).
• 2016 hanterades ett brev av ett posthanteringsföretag i Östersund där det visade sig vara ämnet Cyanid. Detta brev satte stopp för brevhanteringen och resultatet blev att postutdelningen inte kunde genomföras för cirka 9 000 personer i Östersund (Calvo &
Sjödin 2016).
• 2017 skickades ett brev via posten med avsändare ”Cancerfonden” till en överläkare i Stockholm. Brevet visade sig innehålla en IED med sprängverkan att sannolikhet orsaka livshotande eller dödande skador på personen. Anordningen detonerade aldrig då utlösningsmekanismen hade lossnat (Andersson 2017).
• 2018 skickades ett pulverbrev till livsmedelsföretaget Findus huvudkontor i Malmö, pulvret visade sig vara ofarligt men det skapade stor oro och försenade verksamheten vilket ledde till produktionsbortfall (Strömberg & Larsson 2018).
• 2019 blev ett posthanteringsföretag, åter igen i Östersund utsatt för en liknande händelse som den 2016, även denna händelse hade inverkan på företagets förmåga att utföra sitt arbete, larmet visade sig denna gång vara falsk men kostade ändå
verksamheten stora ekonomiska belopp (TT 2019).
• 2020 kom ett hotbrev med pulver till en moské i Göteborg, pulvret visade sig efter analys vara ofarligt men de drabbade mådde psykiskt dåligt över det som inträffat.
Det är heller inte det första hotbrevet som skickades till en moské under 2020, minst sex andra moskéer i Sverige har fått liknande brev skickade till sig under en kort period (Vergara 2020). Ytterligare samma år exploderade ett paket på en postterminal i Årsta. Ingen skadades men byggnaden utrymdes. Paketet färdades i det vanliga postflödet och var avsett att öppnas av en specifik mottagare (Comar Alm 2020)
• 2021 hittades ett läckande paket i en livsmedelsbutiks posthantering som resulterade i att tre personer var tvungna att uppsöka sjukvården efter att de fått frätande vätska på sig. Nationella bombskyddet larmades till platsen och spärrade av området. En
förundersökning gällande framkallande av fara för annan inleddes senare (TT 2021b).
Att det finns en antagonistisk hotbild inom post- och godsflödet är klar, men vad som inte är helt klart är hur antagonistiska hot ska definieras, det finns flera sätt att se på just
antagonistiska hot. MSB (2010) skriver så här i dokumentet “Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods:
“Antagonistiska hot kan ses som avsiktligt illvilliga och illegala hot. De kan utgå från terrorister, irreguljära förband och organiserad brottslighet.
Antagonistiska hot omfattar därmed inte bara hot om terrorism, utan även hot om sabotage och stöld. Det avgörande är medvetenheten hos den som utför eller avser att utföra en handling. Det kan handla om att skada någon utan att själv göra någon vinning, men det kan också handla om att skada någon för politisk eller ekonomisk vinning.”. (MSB 2010: 7)
Att antagonistisk verksamhet genom post- och godsflödet är ett problem går också att utröna genom att se vad säkerhetskonsulten Lena Ljungdahl skriver i sitt debattinlägg i Dagens industri kring behovet av en bättre beredskap i post- och godsflödet (Lindsten 2020):
“Om jag skulle vilja ett företag riktigt illa skulle jag gå via post- och
godshanteringen. Vem som helst kan i dag klicka hem vad som helst på nätet till vem som helst. Pulver, bomber, granater, svampar… Jag behöver aldrig vara i närheten av grejerna själv och det kommer oftast rakt in i huset via Postnord, DHL eller någon annan.” (Lindsten 2020)
Även om innehållet i de flesta av dessa misstänkta farliga försändelser har visat sig vara ofarliga så innebär de oftast allvarliga konsekvenser, exempelvis förlorad produktion som leder till både förseningar och ekonomiskt bortfall samt till eventuella psykologiska besvär för offren. Dessa händelser drar oftast i gång stora organisatoriska verksamheter där samverkan kring resurser över organisationsgränserna måste ske. Detta är något som också tas upp av Hagenbourger, Lagadec & Pouw (2003: 105-106) som skriver att sådana händelser kan få stora konsekvenser även om larmet visar sig vara falskt, detta genom att larmet sätter stopp för hela verksamheten och kan kosta organisationen stora ekonomiska belopp men att det också kan leda till psykologiska besvär för de inblandade. Hintsa et al. (2010: 13) menar på att utmaningarna inom säkra postflöden kommer att vara stora även i framtiden, vilket kräver agerande redan innan händelser inträffar. Exempelvis att samverka mer mellan offentliga och privata aktörer.
1.2.1 Lagstiftning och policy Terroristlagarna
I dagsläget har Sverige tre lagar som har som mål att kriminalisera all verksamhet som definieras som terrorverksamhet. Dessa tre lagar kallas ofta för: Terroristlagen,
Finansieringslagen och Rekryteringslagen.
Terroristlagen (Lag (2003:148) om straff för terroristbrott) är den som ses som den centrala av dessa tre, då den har som mål att kriminalisera både planerandet och utförandet av
terrorbrott. Finansieringslagen (Lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet) syftar till att kriminalisera insamling av ekonomiska medel samt annan egendom i syfte att användas i terrorverksamhet. Rekryteringslagen (Lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet) syftar till att kriminalisera medansvar och medhjälp till allvarlig brottslighet. Terroristbrott klassas av denna lag som särskilt allvarligt, likaså personer som rekryterar eller uppmanar till terrorverksamhet i Sverige. Dessa tre lagar bildar således det skydd som har byggts upp för att motverka och bekämpa terrorism inom Sveriges gränser och intressen. (SFS 2003:148; SFS 2002:444; SFS 2010:299).
Postlag (2010:1045)
Lagen avser bestämmelser om postverksamhet och den samhällsomfattande posttjänsten. Den består av fyra kapitel som beskriver hur post ska hanteras och förmedlas i samhället.
Postlagen innefattar sekretessbestämmelser så som vad och hur postverksamhet ska bedrivas och hur brottsbekämpningen skall stödjas. I skrivande stund pågår det en debatt om större ansvar och frihet ska ges till postanställda att anmäla misstänkt brottsliga föremål i försändelser (SFS 2010:1045).
Aktörsgemensam CBRNE-strategi
Det krävs ett samarbete mellan många olika aktörer för att förebygga och hantera en CBRNE-händelse, oavsett om det är inom post- och godshantering eller något annat samhällsområde.
MSB har med detta i åtanke tagit fram dokumentet “Aktörsgemensam CBRNE-strategi" där detta dokument ska underlätta i att skapa och upprätthålla samverkan mellan olika aktörer som är verksamma eller kommer i kontakt med CBRNE-området (MSB 2017).
Den aktörsgemensamma CBRNE-strategin som är skriven av MSB är ett dokument vars syfte och mål är att skapa en gemensam bild och mål för det svenska arbetet med CBRNE-frågor.
Detta ska i sin tur öka förmågan till samverkan och gemensam planering för att kontinuerligt kunna leda arbetet inom CBRNE framåt. Strategins målgrupp är både offentliga och privata aktörer som är verksamma inom områden där aktören kan komma i kontakt med CBRNE-ämnen. Aktörerna som använder detta dokument ska kunna finna stöttning i sitt arbete med CBRNE-ämnen (MSB 2017).
Strategin är uppdelad i fyra mål. Mål 1: fokuserar på samverkan och ska säkerställa att det finns processer som fungerar inom CBRNE-samverkan mellan aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. Mål 2: fokuserar på hot och risker inom CBRNE-området, i detta mål ska det finnas en process för att kunna arbeta fram risk- och sårbarhetsanalyser med inriktning mot CBRNE. Mål 3: fokuserar på skapandet av strukturer för att aktörer gemensamt ska kunna utföra arbete inom CBRNE-området, exempelvis skapandet av lösningar inom brottsbekämpning. Mål 4: fokuserar på att identifiera och arbeta tillsammans mot särskilda styrinstrument som kan erbjuda hjälp i arbetet inom CBRNE, exempel på styrinstrument är lagar, utbildningar och övningar (MSB 2017: 14, 18, 20, 24).
2 Tidigare forskning
I detta kapitel förklaras den tidigare forskning som finns inom området. Mycket av den forskning som finns inom både CBRNE, antagonism och postala hot är främst på
internationell nivå, särskilt från USA, då ofta med utgångspunkt inom Unabombaren samt de mjältbrandsbrev som skickades i USA 2001. I nedanstående stycken kommer annan
forskning dock att presenteras.