Slutsatserna som dras av denna magisteruppsats redovisas utifrån uppsatsens frågeställningar.
Dock följer här en kort summering.
Baserat på det resultat som denna magisteruppsats har kommit fram till, går det att utröna att det sker en relativt god samverkan gentemot offentliga aktörer inom interorganisatorisk aktörssamverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshantering i Sverige, en mindre god samverkan verkar dock ske mot privata aktörer. Även om arbetet fortskrider enligt mer eller mindre god samverkan, om än i många gånger i ad hoc lösningar. Är alltså relativt okontroversiellt att mena på att det både finns problem och utmaningar inom området, vilket bör lösas för att nå en effektivare samverkan. Särskilt mellan offentliga och privata aktörer. Det är sannolikt att en mer öppnare dialog och en närmare samverkan i ett preventivt syfte mellan aktörerna, skulle kunna lösa många av de utmaningar och problem som finns inom området. Exempelvis att näringslivet får en större medverkan i de forum och möten som finns inom CBRNE-hot. Det ska också sägas att studieområdet sannolikt skulle dra nytta av mer sociologisk forskning. Detta då den nuvarande forskningen inom CBRNE-området, tenderar att starkt fokusera på naturvetenskapliga och teknologiska aspekter. Ytterligare verkar det som att området säker post- och godshantering är ett relativt outforskat område i Sverige och mer utforskat inom en internationell kontext, framför allt inom USA.
Som avslutande kommentar går följande delar att sägas om interorganisatorisk
aktörssamverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshanteringen i Sverige:
Det är ett mycket komplext område, Där många olika aktörer måste samverka för att nå både individuella och gemensamma mål. Utvecklingen och det faktiska arbetet inom säker post- och godshantering ligger således både på offentliga och privata aktörer. Det går också med fördel att föreslå att detta område kräver fler studier med en sociologisk inriktning. Med detta sagt är det lätt att anse att säkerhetsarbetet inom interorganisatorisk aktörssamverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshanteringen i Sverige, inte är lika självklart
”som ett brev på posten”.
• Hur samverkar de intervjuade aktörerna angående de risker och hot som finns inom antagonistiska CBRNE-händelser samt att skydda sina kunder och sig själva mot exponering för farliga ämnen?
Samverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshanteringen i Sverige verkar tendera att vara relativt styrd av själva händelserna, så kallade ad hoc lösningar. En
problematisk bild att lösa är det som Postnord framför, det vill säga att det ibland avstår från att ringa 112 då det troligtvis innebär att hela eller stora delar av verksamheten på en
anläggning kommer att stängas ner under en oförutsägbar framtid, vilket leder till
produktionsbortfall. Postnords val att inte ringa 112 kan i sig skapa problem för sina anställda om de väljer att inte ringa, särskilt om det skulle visa sig vara en skarp situation med något CBRNE-ämne.
Det finns flera möten och forum i området men det är ett problem det som Europeiska CBRNE-centret lyfter, det vill säga att näringslivsaktörer inte tenderar att medverka på dessa möten och forum.
Den aktörsgemensamma CBRNE-strategin, medför en god grund att arbeta efter, där aktörer kan använda sig av strategin för att få en mer samlad bild av vad som förväntas av
organisationer som kommer i kontakt med CBRNE-området. Dock är det problematiskt att flera aktörer har lyft att denna strategi inte verkar användas särskilt mycket av organisationer som befinner sig på en operativ nivå. Det är dock positivt att det verkar finnas en vilja från flera aktörer, däribland MSB att revidera strategin för att underlätta för operativa
verksamheter att få större nytta av strategin.
Genom CIP Checkport möjliggör Postnord att de skyddar sin personal och kunder från exponering av farliga ämnen, däremot är det svårt att säga i vilken kvantitet som
säkerhetskontrolleras, det är med största sannolikhet en relativt liten mängd försändelser som genomgår en säkerhetsgranskning innan det levereras till kunden. Dock tillför detta
samarbete sannolikt att säker post- och godshantering stärks, ett område som annars tenderar att vara ett relativt litet sådant i Sverige.
• Vilka interaktionsmönster förekommer mellan aktörerna i beredskap för respektive respons på antagonistiska CBRNE-hot?
De slutsatser som har kommit fram i denna frågeställning är att majoriteten av de intervjuade personerna menar på att det inte finns någon löpande dialog eller arbete, särskilt mellan offentliga och privata aktörer. Något som både privata och offentliga aktörer pekade på att de skulle vilja se mer utav.
En slutsats som kan dras från detta är att privata aktörer med anknytning till CBRNE-området tenderar att för tillfället inneha en mindre roll i de olika forum som finns än vad offentliga aktörer har. Det är sannolikt att mena på att aktörer som Postnord och CIP Checkport besitter stora kunskaper inom CBRNE-området som eventuellt missas, detta då tolkningen har gjorts att de för tillfället inte medverkar i någon stor uträckning i något av de forum som finns inom CBRNE. Det är inte helt utan fog att anse att fler aktörer från näringslivet aktivt bör bli
inbjudna samt få mer information om forum och samverkanskonferenser och liknande, där de erbjuds att samverka med liknande aktörer för att nå en gemensam bild.
Det verkar finnas olika arbetssätt, intressen och målbilder mellan de olika intervjuade
organisationerna, detta är ingen revolutionerande slutsats. Dock är det viktigt att belysa det då det finns utmaningar att arbeta med för att kunna effektivisera samverkansmöjligheterna. I detta verkar det som att det finns vissa intressekonflikter, exempelvis att Postnord ibland inte vill ringa 112 då det kan få stora konsekvenser för deras verksamhet. Det är också intressant att det verkar finns olika respons på de polispatruller som anländer först på platsen som ska göra en bedömning. En slutsats som görs av detta är att det finns vissa
kommunikationsmissar i hur varandras verksamheter fungerar. En möjlig lösning på detta är att redan innan en händelse har inträffat, etablera en dialog mellan Polismyndigheten (särskilt polisens CBRNE-sakkunniga) och Postnord som organisationer, detta skulle möjliggöra ett arbete på en “djupare” nivå för att kunna förhindra att exempelvis en fullskalig nedstängning av en hel anläggning sker.
• Vilka är de faktorer som både förenklar och försvårar i interorganisatorisk samverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshantering i Sverige?
En förenklande faktor i den interorganisatoriska samverkan mot antagonistiska CBRNE-händelser och hot inom post- och godshanteringen i Sverige är att området CBRNE verkar vara så pass nischat att det möjliggör en god relation mellan flera aktörer, varpå det möjliggör en ingång till rådfrågning mellan de olika aktörerna. Ytterligare en förenklande faktor som har kommit fram i denna magisteruppsats är att de forum och möten som finns inom området, de möjliggör en kontaktyta bland CBRNE-sakkunniga personer där de kan diskutera området.
Eventuellt den mest synliga försvårande faktorn som har framkommit är de olika
organisatoriska arbetssätten, vilket i vissa fall verkar skapa situationer där aktörer väljer att avstå från att kontakta relevanta myndigheter, då det kan få stora konsekvenser för deras verksamhet i och med att anläggningar stängs ner.
En annan försvårande faktor är sekretessen. Det behöver nödvändigtvis inte vara en brist på tillit utan juridiska aspekter som sätter stopp för delandet av viss information, dock ska det sägas att både tilliten och juridiska faktorer verkar spela en möjlig roll i vilken information som delas i den interorganisatoriska kontexten.
Bristen på statistik kring postala hot är en annan problematisk faktor där det verkar finnas en kluven bild mellan vissa av intervjupersonerna om det faktiskt skapar nytta eller oreda i arbetet mot antagonistiska-CBRNE hot inom post- och godshanteringen. Det råder inget tvivel om antagonister använder sig av postflödet som leveransmetod för att exempelvis nå politiska eller ekonomiska mål. En samlad statistik med en brottskod kring postala hot skulle dock möjliggöra en utökad förståelse för vilka åtgärder som måste sättas in samt var hoten kommer ifrån. Problembilden är dock den att det kan skapa förvirring och oreda bland existerande statistik då det finns prekursorer som används för att framställa både narkotika och explosiva ämnen.
En förenklande faktor som går att se i denna magisteruppsats är att det verkar finnas en vilja till ett mer proaktivt och preventivt arbete inom CBRNE-området, inte enbart kring säker post- och godshantering. För närvarande tenderar det existerande arbetet fokusera på reaktiva åtgärder och i mångt och mycket ad hoc lösningar, där det saknas en förmåga att utöva ett
mer proaktivt arbete för att motverka antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshanteringen. En faktor i detta kan vara ett mer gemensamt arbetssätt, målbild samt utbildning. I detta möjliggörs både den aktörsgemensamma CBRNE-strategin samt de olika forum och möten som finns kopplat till CBRNE-området. Dock som sagt tidigare finns det utmaningar, både kring strategin och att inkludera fler aktörer inom de olika möten och forum som finns inom detta område.