pekar på att idrottsämnet domineras av fysisk aktivitet med få inslag av psykiska hälsoaspekter, vilket ytterligare utgör skäl till att studera i vilken utsträckning
idrottsundervisningen berör psykisk hälsa. Eftersom det i tidigare forskning även framgår att elever tycker det är viktig att idrottsundervisningen behandlar psykiska hälsoaspekter, finns det skäl att undersöka detta område utifrån ett elevperspektiv. Syftet med denna studie är således att undersöka vilken uppfattning elever har om undervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa.
2. Bakgrund och tidigare forskning
Denna del av arbetet presenterar tidigare forskning som på olika sätt berör psykisk hälsa.
Inledningsvis redogörs för psykisk hälsa bland barn och ungdomar följt av en övergripande presentation av hälsobegreppet, där det salutogena och det patogena perspektivet på hälsa lyfts. Vidare presenteras forskning som både ur ett lärar- och elevperspektiv undersökt hälsoundervisningen i idrottsämnet. Avslutningsvis redogörs för elevers syn på begreppet psykisk hälsa.
2.1. Barn och ungdomars psykiska hälsa
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har under de senaste 20–30 åren ökat i Sverige (Berlin & Salmi, 2017). En undersökning från 2013/2014 visade att andelen elever i årskurs 9 med psykosomatiska besvär såsom nedstämdhet, dåligt humör, nervositet osv, var hela 57%
och 31% för flickor respektive pojkar (Folkhälsomyndigheten, 2018). Dessa siffror är en ökning med 9% bland flickor och 7% bland pojkar från 2009/2010 års mätningar.
Socialstyrelsen i sin tur undersökte år 2016 andelen barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där psykisk ohälsa innebar personer som blivit vårdade för psykiska besvär eller fått utskrivet läkemedel för psykisk ohälsa (Berlin & Salmi, 2017). Mätningen visade att 10% av 10–17 år gamla pojkar och flickor hade psykisk ohälsa medan andelen unga vuxna (18–24 år) med psykisk ohälsa var 15% för kvinnor och 10% för män.
Även i studier som har undersökt elevhälsans bedömning av elevers hälsa har det konstaterats en försämring av elevers psykiska hälsa. I en enkätstudie riktad till personal inom den svenska elevhälsan i grundskolan, visade resultatet att den psykiska ohälsan bland elever var det som oroade elevhälsan allra mest (Clausson, Köhler & Berg, 2008). Elevhälsan skattade både pojkars och flickors psykiska hälsa som försämrad men uppgav samtidigt att flickorna
uppvisade sämre psykisk hälsa jämfört med pojkarna. En liknande studie riktad till den finska elevhälsan visade att även de finska eleverna uppvisade försämrad psykisk hälsa. Den finska
3
elevhälsan uppgav en oro över grundskoleelevers psykiska hälsa, där de framförallt såg en försämring av elevers emotionella välbefinnande samt en ökning av depression bland eleverna (Poutiainen, Holopainen, Hakulinen-Viitanen & Laatikainen, 2015). Även i denna studie kunde elevhälsovården konstatera att det var en större andel flickor jämför med pojkar som mådde psykiskt dåligt.
2.2. Hälsobegreppet
Den mest använda och vedertagna definitionen av hälsa är den som World Health Organization (WHO, 2006) har formulerat i sin konstitution från 1948. WHO definierar begreppet hälsa som “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (s. 1). I citatet påpekar WHO att hälsa inte enbart innebär avsaknad av sjukdom, utan ett tillstånd av såväl fysiskt-, psykiskt- som socialt välbefinnande. WHO:s definition kan vidare förstås utifrån ett holistiskt perspektiv på hälsa, dvs. ett helhetsperspektiv där flera olika aspekter påverkar en individs hälsotillstånd.
Hälsobegreppet kan i vidare mening förstås utifrån det salutogena och det patogena
perspektivet. Det salutogena hälsoperspektivet liknar det holistiska perspektivet på hälsa som WHO målar upp i definitionen ovan. Detta perspektiv betonar hälsa som inte enbart ett fysiskt välbefinnande och avsaknad av sjukdom, utan även som ett psykiskt- och socialt
välbefinnande (Quennerstedt, 2007). Det patogena perspektivet kopplar i sin tur
hälsobegreppet till den fysiska kroppen och dess fysiologiska tillstånd. En god hälsa avgörs inom detta perspektiv inte utifrån en persons psykiska eller sociala tillstånd, utan enbart utifrån om personen är fysiskt frisk eller inte. Förenklat kan det salutogena perspektivet sägas betona det friska och det patogena perspektivet det sjuka.
När det kommer till den svenska skolan och ämnet idrott och hälsa skriver Quennerstedt (2007) att det patogena perspektivet på hälsa historiskt sett har dominerat undervisningen.
Fokus under idrottslektionerna har varit att förebygga sjukdom genom att träna kroppen.
Således har idrottsämnet präglats av fysisk aktivitet med fokus på fysiska hälsoaspekter.
Samtidigt menar Quennerstedt (2019) att det salutogena perspektivet på hälsa är att föredra i ett undervisningssammanhang, eftersom undervisning i idrott och hälsa med utgångspunkt i ett salutogent perspektiv möjliggör djupare diskussioner kring hälsobegreppet där olika aspekter av hälsa kan lyftas fram.
2.3. Hälsoundervisning i idrottsämnet
Grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2016) bygger på ett salutogent perspektiv, där såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter av hälsa lyfts (Ahlberg, 2015).
4
Detta framgår bland annat i formuleringar som att elever ska ”ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande” (s. 1) samt ges förutsättningar att
”planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa” (s. 1). För elever i årskurs 7–9 står det dessutom i det centrala innehållet att elever ska ta del av undervisning som berör ”olika definitioner av hälsa” (s. 3), vilket kan tänkas innefatta både fysiska-, psykiska- och sociala aspekter av hälsa.
Utifrån kursplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2016) går det att tyda att undervisningen bör innehålla inslag av samtliga tre hälsoaspekter, såväl fysiska, psykiska som sociala. Men hur ser undervisningen i ämnet egentligen ut? Berörs olika definitioner av hälsa lika mycket eller får någon del större utrymme i undervisningen? Skolinspektionen (2018) undersökte i sin kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa för årskurs 7–9 totalt 100 skolor med en
närmare granskning av 22 av dem. Granskningen visade att idrottsundervisningen i stor
utsträckning präglades av fysisk aktivitet. Kunskapsområdet hälsa och livsstil berördes mindre omfattande och oftast integrerat i undervisning kopplat till kunskapsområdet rörelse. Vidare framgick det att undervisning som enbart berörde hälsa och livsstil nästan inte alls förekom.
Framförallt berördes undervisning kring definitioner av hälsa och sambandet hälsa-ohälsa i väldigt liten utsträckning. Skolinspektionen påpekade dock att lärares planeringar berör aspekter av psykisk och social hälsa men att lärare sällan under lektionerna lyfter dessa.
Det finns även flera studier som pekar på att fysisk aktivitet dominerar idrottsundervisningen.
Thedin Jakobsson (2004) kom fram till att lärarna i hennes studie skilde på idrott och hälsa, där de såg på hälsa som ett teoretiskt område. De intervjuade lärarnas undervisning präglades av olika inslag av fysiska aktiviteter, vilket innebar att området hälsa fick ett begränsat utrymme. I likhet med detta skriver även Larsson (2016) och Quennerstedt (2007) att idrottslärare tenderar att fokusera på de fysiska aspekterna av hälsa, på bekostnad av de psykiska- och sociala aspekterna. Idrottslärare som huvudsakligen fyller sina idrottslektioner med fysiska aktiviteter, utan att koppla till andra hälsoaspekter än de fysiska, kan uppfattas ha ett patogent perspektiv på hälsa (Larsson, 2006; Quennerstedt, 2007).
2.4. Psykisk hälsa i idrottsämnet
Det finns ett flertal studier, framförallt från Kina, som har undersökt hur idrottsundervisning kan läggas upp för att öka elevers psykiska välbefinnande. Nam (2020) undersökte i en interventionsstudie hur elevers psykiska hälsa påverkades av idrottsundervisning som tog en mer vetenskaplig infallsvinkel till ämnet. Eleverna i interventionsgruppen fick bära pulsband under idrottslektionerna, med förhoppning om att de skulle bli mer involverade i aktiviteterna.
5
Efter lektionerna växlade läraren och eleverna feedback, där eleverna fick berätta hur de upplevde aktiviteterna medan läraren kunde ge konstruktiv feedback om elevernas utförande.
Detta upplägg av idrottsundervisningen resulterade i att eleverna i interventionsgruppen uppvisade en förbättrad psykisk hälsa jämfört med eleverna i kontrollgruppen. Resultatet visade att både elevers intensitet under lektionen samt deras känsla av att utföra fysiska aktiviteter påverkade deras psykiska hälsa. Det visade sig att elever som utförde aktiviteterna med högre intensitet och som hade en mer positiv känsla efteråt, uppvisade högre värden av psykiskt välbefinnande.
I en annan studie utformade Jiang och Liu (2020) en undervisningsmodell i tre steg för att undersöka om elever fick en förbättrad psykisk hälsa av idrottsundervisningen. Eleverna i studien fick delta i idrottsundervisning, där läraren lade fokus på ”interaktion”,
”klassificering” samt ”bedömning”. Detta innebar att läraren lade stor vikt vid att interagera med eleverna för att få dem mer delaktiga i undervisningen. Klassificering och bedömning innebar i sin tur lärarens förmåga att synliggöra olika elevgrupper, med syfte att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov. Förhoppningen med detta upplägg av undervisningen var att eleverna skulle känna sig trygga och avslappnade både fysiskt och psykiskt och således ha goda förutsättningar att förbättra sin psykiska hälsa. Resultatet från studien visade på en förbättring av elevernas psykiska hälsa. Vidare uppgav cirka 70% av eleverna att de föredrog det nya upplägget av idrottsundervisningen, där läraren har en viktig roll att engagera eleverna och väcka deras intresse.
Båda de studier som presenterats ovan lyfter fördelar med att förbättra elevers psykiska hälsa genom fysisk aktivitet. Faktorer som tävling, laganda och rekreation är inom idrottsämnet faktorer som forskarna menade att förbättrar elevers psykiska hälsa (Nam, 2020; Jiang & Liu, 2020). Vidare betonade de båda studierna vikten av interaktion under idrottslektionerna.
Genom att idrottsläraren interagerar med sina elever och skapar ett klimat präglat av socialt samspel, ges goda förutsättningar för elever att förbättra sin psykiska hälsa.
2.5. Elevers syn på hälsoundervisning
Karlefors (2012) undersökte i sin studie hur gymnasielever uppfattar hälsoundervisningen i idrott och hälsa. De 12 gymnasieleverna som intervjuades upplevde idrott och hälsa som två ämnen, där hälsodelen uppfattades som teoretisk och inte lika rolig eller relevant som
idrottsdelen. Även eleverna i Redelius (2004) studie uppgav att det roliga med ämnet är att få vara fysiskt aktiv och röra på sig. De två ovannämnda studierna tyder på att teoretisk
6
undervisning kring hälsa inte uppskattas av elever i samma utsträckning som moment där eleverna får vara fysiskt aktiva.
En mer nyligen utförd studie om hur elever uppfattar idrottsämnet visar dock ett annat
resultat. Ahlberg (2015) har i en studie undersökt elever i årskurs 9 och deras syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Till skillnad från eleverna i studierna ovan uppgav eleverna i denna studie att det inte bara är fysiska hälsoaspekter som är viktiga i ämnet. De tyckte att det är viktigt att lärare i idrott och hälsa belyser såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter av hälsa samt hur de hänger ihop med varandra. Vidare uttryckte elever i en studentuppsats att de upplever att lärare inte pratar om psykisk hälsa i skolan (Andersson, Danielsson & Sinani, 2016). Eleverna menade att lärare borde tala mer om psykisk hälsa, inte bara i ämnet idrott och hälsa utan övergripande i hela skolundervisningen. Elevers åsikter om att det borde talas mer om psykisk hälsa/ohälsa i skolan synliggörs även i en studie av Woolfson et al. (2009), där skotska gymnasielever uttryckte en vilja att få ökade kunskaper kring detta ämne.
2.6. Elevers syn på psykisk hälsa
I en studie från Storbritannien undersöktes högstadieelevers syn på psykisk hälsa
(Svirydzenka, Bone & Dogra, 2014). I studien framgick det att majoriteten av eleverna talade om psykisk hälsa som något komplext och individuellt, där ord som hjärna, sinne, känslor och identitet användes för att beskriva begreppet. Till forskarnas förvåning diskuterade även hälften av eleverna psykisk hälsa utan att nämna psykisk ohälsa/sjukdom. Vidare visade en svensk studie som undersökt 13- och 16-åringars syn på psykisk hälsa att elever beskrev psykisk hälsa både utifrån positiva och negativa aspekter (Johansson, Brunnberg & Eriksson, 2007). Forskarna såg ingen skillnad i hur eleverna uttryckte sig utifrån kön, däremot såg de en skillnad mellan ålder. 13-åringarna hade svårare att beskriva och sätta ord på psykisk hälsa medan 16-åringarna talade något mer djupgående om psykisk hälsa. De 16-åriga eleverna beskrev psykisk hälsa som emotionella upplevelser och uttryckte sig med hjälp av ord som depression, stress, självförtroende och att vara en bra person.
Studierna som presenteras ovan är några av de få som har undersökt elevers syn på psykisk hälsa, deras uppfattning om och erfarenheter av undervisning som berör psykisk hälsa.
Majoriteten av den forskning som gjorts kring detta område har utgått från ett lärarperspektiv snarare än ett elevperspektiv. Detta framgår även i tidigare studier, där det konstaterats att det finns lite forskning kring elevers egna erfarenheter av undervisning som berör olika
hälsoaspekter (Tannehill, MacPhail, Walsh & Woods, 2015; Ahlberg, 2015). Med bakgrund
7
av detta finns det ett behov av att från ett elevperspektiv undersöka undervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa.
2.7. Sammanfattning
Tidigare forskning som presenteras i bakgrunden lyfter bland annat den försämring av ungdomars psykiska hälsa som skett under de senaste årtiondena. Forskning har konstaterat att skolan och framförallt ämnet idrott och hälsa är en bra plattform för att undervisa elever kring psykisk hälsa och således förbättra deras psykiska hälsa. Samtidigt har det efter granskning av idrottsämnet visat sig att undervisningen i idrott och hälsa i huvudsak består utav fysiska aktiviteter med liten koppling till psykiska hälsoaspekter. Även elever har påpekat att idrottsundervisningen lägger stort fokus på fysiska aspekter av hälsa. Eleverna från dessa studier uppgav att idrottslärare pratar lite om psykisk hälsa och menade att det är viktigt att undervisningen behandla såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter av hälsa.
Vidare presenterar bakgrunden tidigare forskning som har undersökt hur undervisning som berör psykisk hälsa kan läggas upp i idrottsämnet för att förbättra elevers psykiska välmående.
I dessa studier framgick det att elevers psykiska hälsa kunde förbättras genom fysiska aktiviteter, där eleverna kände sig både fysiskt och psykiskt avslappnade. Framförallt
betonades vikten av att skapa en undervisningsmiljö med socialt samspel, där eleverna kände sig trygga och engagerade i undervisningen. Avslutningsvis redogör bakgrunden för elevers egen syn på psykisk hälsa. I studierna lyfte elever både positiva och negativa aspekter då de beskrev psykisk hälsa. Äldre elever uttryckte sig även något mer djupgående kring psykisk hälsa jämfört med yngre elever.