Psykisk hälsa i olika undervisningsmoment

För att svara på forskningsfrågan om vilka undervisningsmoment i idrott och hälsa som bidrar mest respektive minst till förbättrad psykisk hälsa, har enkätfrågorna gällande olika

undervisningsmoment analyserats. Det framgår att styrketräning (82%), konditionsträning (82%) och mental träning (78%) är de tre moment som enligt eleverna bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa (se figur 3). Vidare synliggörs att de undervisningsmoment som eleverna anser bidrar minst till förbättrad psykisk hälsa är diskussioner om kroppsideal (56%), träningslära (61%) och simträning (63%). Således skiljer sig de moment som enligt eleverna bidrar mest och de som bidrar minst till förbättrad psykisk hälsa endast med 26

procentenheter. Det kan även konstateras att det för samtliga undervisningsmoment är fler elever som håller med om att momentet bidrar till förbättrad psykisk hälsa, än elever som inte håller med.

16

Figur 3. Svarsfrekvens för påståendet ”Nedanstående undervisningsmoment bidrar till förbättrad psykisk hälsa”, rangordnade från högsta till lägsta procentandel (n=153).

För att ta reda på vilka undervisningsmoment som enligt eleverna bidrar mest/minst till

förbättrad psykisk hälsa har även frågorna om vilka tre undervisningsmoment som bidrar mest respektive inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa analyserats (se figur 4). Det visade sig att de två moment som ansågs bidra mest var de samma som vid första frågan, nämligen

konditionsträning (55%) och styrketräning (45%). Däremot framgick det att bollspel och bollekar (34%), istället för mental träning, var det moment som var tredje mest ikryssat.

Jämför vi istället resultatet för vilka moment som bidrar minst, ser vi att simträning (32%) och diskussioner om kroppsideal (31%) återfinns som två av de moment som enligt eleverna inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa. Däremot framgår det att rörelse till musik (35%) och bollspel och bollekar (32%), till skillnad från resultatet i figur 3, är två moment som enligt eleverna inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa (se figur 4).

Figur 4. Svarsfrekvens i procent på frågorna ”Kryssa i tre undervisningsmoment som du anser bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa” (grön) och ”Kryssa i tre undervisningsmoment som du inte anser bidrar till förbättrad psykisk hälsa” (blå) (n=146–150).

Bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa Bidrar minst till förbättrad psykisk hälsa

17

Som följdfråga till frågorna där eleverna skulle kryssa i tre undervisningsmoment fick de kortfattat formulera sig om varför de tyckte att deras tre valda moment bidrar respektive inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa. I tabell 2 presenteras exempel på elevcitat från de fem undervisningsmomenten som eleverna i figur 4 uppgett att bidrar mest, medan tabell 3 presenterar elevcitat för de fem moment som de uppgett att inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa. Gemensamt för de elevcitat som beskriver momenten som bidrar mest är att eleverna tycker att det är roligt att utföra dessa aktiviteter och att det får dem att slappna av (se tabell 2).

Tabell 2. Elevcitat för de undervisningsmoment som enligt eleverna bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa.

Bidrar mest Elevcitat

Konditionsträning ”Man kan typ slappna av och tänka på annat plus så mår man bra både fysiskt och psykiskt efter man har rört på sig”

Styrketräning ”Att träna och jobba på din styrka får dig att känna dig bra mentalt, det får dig att känna dig stark och när man börjar se resultat så blir man extra nöjd”

Bollspel och bollekar ”Boll lek är roligt = man blir glad”

Mental träning ”Det här tycker jag är övningar som får dig att slappna av och må bra och till exempel de diskussionerna får dig att tänka till”

Rörelse till musik ”Rörelse till musik är väldigt kul och jag personligen blir glad av musik”

För de moment som i sin tur inte anses bidra till förbättrad psykisk hälsa, ser vi i tabell 3 att elever förklarar att dessa aktiviteter får dem att känna sig dåliga och obekväma. Citaten tyder även på att eleverna har kryssat i dessa moment för att de inte tycker att de är roliga och därför inte anser att de bidrar till förbättrad psykisk hälsa.

18

Tabell 3. Elevcitat för de undervisningsmoment som enligt eleverna inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa.

Bidrar inte Elevcitat

Rörelse till musik ”För att jag inte tycker de är roligt med dessa och då tänker jag inte så mycket och förbättrar inte min psykiska hälsa”

Bollspel och bollekar ”Det får mig att känna mig dålig då det ofta är samarbete och lagspel, där det ofta uppstår mycket press. Detta gör att ångesten ökar och man börjar må skit”

Simträning ”Simning kan få folk att bli obekväma, alla kanske inte gillar att visa sig inför alla andra med bara simkläder”

Diskussioner om

kroppsideal ”Diskussioner kan leda till att man kanske blir osäker på sig själv och får psykisk ohälsa”

Friluftsliv och andra

utomhusaktiviteter ”Jag tänker att de andra är viktigare, för man kan känna sig dålig på dessa saker eller inte alls trivas med att t.ex. gå ut i skogen och tälta”

En intressant iakttagelse från resultatet ovan är att eleverna har uppgett bollspel och bollekar samt rörelse till musik som två av de moment som bidrar mest, men också som två av de moment som inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa (se figur 4). Bland annat framgår det att en tredjedel av eleverna har kryssat i bollspel och bollekar som ett av de moment som bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa, medan en annan tredjedel har kryssat i bollspel och bollekar som ett av de moment som inte bidrar. Tolkar vi citaten i tabell 2 och 3 ser vi även att elever har kryssat i dessa två moment eftersom de är roliga, medan andra har kryssat i dem för att de inte tycker att de är roliga. Detta tyder på att det finns skillnader mellan elevgrupper. Följande del av resultatet kommer därför att analysera enkätfrågorna om undervisningsmoment i förhållande till olika elevgrupper.