Denna del redogör för studiens metodologiska val. Detta innefattar studiens design och datainsamling, urval, enkätkonstruktion, analysmetod samt etiska överväganden.
4.1. Design och datainsamling
För att undersöka vilken uppfattning högstadieelevers har om undervisning som berör psykisk hälsa behövde data från ett större urval elever samlas in. Därmed lämpade sig en
tvärsnittsdesign för denna studie. Tvärsnittsdesign används för att samla in stora mängder kvantifierbara data som sedan kan användas för att besvara forskningsfrågorna (Bryman, 2018). Genom en tvärsnittsdesign var det möjligt att studera olika variabler för hur elever uppfattar undervisning som berör psykisk hälsa, jämföra dessa variabler mot varandra för att sedan ha möjlighet att upptäcka samband mellan dem.
För att samla in kvantifierbara data för ett stort urval högstadieelever lämpade sig enkät som datainsamlingsmetod. Jämfört med intervjuer har enkät som datainsamlingsmetod den
fördelen att en stor mängd data kan samlas in under en relativt kort tid (Bryman, 2018). Detta innebar att data för över 100 elever kunde samlas in under endast en veckas tid. En annan fördel med enkät som datainsamlingsmetod var att studien kunde genomföras utan att i lika stor utsträckning som vid intervjuer påverka deltagarnas svar. Sättet på vilket frågorna ställs och intervjuledarens kroppsspråk är exempel på faktorer som kan påverka deltagarnas svar vid intervjuer men som undviks vid en enkätundersökning.
I och med Covid-19 pandemin och dess medföljande restriktioner var det inte möjligt att åka ut till skolor och personligen dela ut enkäten. Istället skapades en digital enkät som skickades ut till ansvariga idrottslärare, vilka i sin tur delgav enkäten för sina elever. Detta medförde att det inte fanns möjlighet att hjälpa deltagarna vid ifyllandet av enkäten om det uppstod några frågor. Detta kan i sin tur öka risken för att få ett större bortfall (Jones, 2015). Samtidigt som användandet av digital enkät i detta avseende ökar risken för bortfall kan denna typ av enkät även användas för att minska bortfallet. Jämfört med pappersenkäter, minskar nämligen användandet av digitala enkäten risken att deltagarna missar att svara på någon fråga.
4.2. Urval
Populationen för denna studie var svenska högstadieelever. För att undersöka hur de uppfattar undervisning som berör psykisk hälsa valdes att specifikt undersöka högstadieelever som går i årskurs 9. Anledningen till denna avgränsning var att dessa elever har gått nästan hela sin högstadieperiod och således är de elever som haft mest undervisning i ämnet idrott och hälsa.
9
Dessutom antas elever i årskurs 9 vara mer mogna än de yngre högstadieeleverna och torde således ha en bättre förståelse av begreppet psykisk hälsa, vilket gör dem mer lämpade än övriga högstadieelever att delta i denna studie (Johansson et al., 2007).
I och med den begränsade tidsramen för denna studie kunde inte samtliga högstadieelever i Sverige utgöra urvalsgrupp för studien. För att nå ut till högstadieelever kontaktades istället rektorer för grundskolor placerade i åtta kommuner i Mellansverige. Eftersom syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning om idrottsundervisning, var målet med urvalsgruppen att få elever från flera olika skolor. Totalt kontaktades därför 24 olika
grundskolor, varav sex av dem svarade att de kunde ställa upp i studien. Detta resulterade i att studiens urval uppgick till totalt 153 elever fördelade på tio klasser från sex olika skolor.
Urvalet för denna studie blev således ett målstyrt bekvämlighetsurval, vilket innebar att några generella slutsatser om Sveriges samtliga högstadieelever inte kunde dras (Bryman, 2018).
Resultatet har istället utifrån studiens urval kunnat diskuteras för en större population.
4.3. Enkätkonstruktion
Datainsamling för denna studie gjordes med hjälp av en digital enkät bestående av totalt 12 frågor och påståenden (se bilaga 2). Första sidan av enkäten innehöll nödvändig information till deltagarna där de även behövde kryssa i samtycke för att kunna delta i studien (se bilaga 1). På sidan med enkätfrågorna fanns en definition av psykisk hälsa utskriven
(Folkhälsomyndigheten, 2020), detta för att deltagarna skulle veta hur de skulle förhålla sig till enkätfrågorna. Baserat på tidigare forskning som visat att 16-åringar har en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa, ansågs eleverna i denna studie vara gamla nog för att förstå Folkhälsomyndighetens definition (Johansson et al., 2007). Genom att definiera begreppet psykisk hälsa stärktes också enkätens reliabilitet och validitet, eftersom det då framgick tydligt för deltagarna vad de förväntades svara på (Bryman, 2018). För att säkerställa att deltagarna skulle uppfatta frågorna rätt markerades även viktiga ord med understreck. Exempelvis markerades begreppet psykisk hälsa vid varje fråga där det förekom för att förtydliga att enkätfrågorna behandlade psykiska aspekter av hälsa och inget annat.
Detta medförde att enkätens reliabilitet och validitet stärktes ytterligare.
För att undersöka skillnader mellan grupper innehöll enkäten bakgrundsfrågor om vilket kön deltagarna identifierade sig med, hur fysiskt aktiva de var på fritiden samt vilken inställning de hade till idrottsämnet. Utöver detta fick deltagarna svara på frågor och påståenden som handlade om undervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. För att säkerställa att dessa enkätfrågor faktiskt samlade in information om det undersökta området valdes
10
samma svarsalternativ för varje fråga. Dessa svarsalternativ rangordnades på en fyrgradig likertskala vilket innebar att deltagarna antingen kunde kryssa i alternativet ”Håller inte alls med”, ”Håller delvis inte med”, ”Håller delvis med” eller ”Håller helt med”. Genom att strukturera upp frågorna på samma sätt stärktes således deras validitet, dvs. att samtliga frågor om undervisning som berör psykisk hälsa faktiskt mätte det som de var tänkta att mäta
(Bryman, 2018).
I och med att enkäten innehöll nya konstruerade mätinstrument, dvs. egna utformade enkätfrågor, behövde enkätens ytvaliditet kontrolleras (Bryman, 2018). Detta gjordes bland annat genom att studiekamrater och handledare fick kontrollera att de tänkta mätinstrumenten faktiskt skulle komma att mäta det som de var tänkta att mäta. Utöver detta kontrollerades ytvaliditeten även genom att genomföra en pilotstudie. Detta innebar att en första version av enkäten skickades ut till en klass i årskurs 9, detta innan den slutgiltiga enkäten skulle skickas ut till studiens deltagare. Efter att ha läst igenom elevernas svar från pilotstudien gjordes små justeringar i enkätfrågorna, justeringar som medförde att ytvaliditeten för enkäten
säkerställdes. Tack vare genomförandet av pilotstudien kunde även den interna reliabiliteten säkerställas. Genom att läsa igenom enkätsvaren från pilotstudien kunde det kontrolleras att eleverna hade svarat liknande på de frågor som berörde samma sak, exempelvis uppfattning om undervisning som berör psykisk hälsa.
Det huvudsakliga innehållet i enkäten var påståenden om olika undervisningsmoment, där deltagarna fick uppge i vilken utsträckning de ansåg att de olika momenten bidrar till förbättrad psykisk hälsa. Utifrån grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa
(Skolverket, 2011) valdes 12 olika undervisningsmoment ut. Dessa moment var 1) Bollspel och bollekar, 2) Konditionsträning, 3) Styrketräning, 4) Rörlighetsträning (t.ex. gymnastik), 5) Rörelse till musik, 6) Träningslära (t.ex. effekter av olika träningsformer), 7) Simträning, 8) Friluftsliv och andra utomhusaktiviteter, 9) Samarbetsövningar, 10) Diskussioner om kroppsideal, 11) Mental träning (t.ex. avslappningsövningar) samt 12) Diskussioner om livsstilens betydelse (t.ex. kost, sömn). De 12 momenten som presenteras ovan motsvarar rimligtvis inte samtliga delar av ämnesinnehållet, men genom att noggrant läsa igen
kursplanen och ämnets kunskapskrav har förhoppningsvis de mest väsentliga delarna kunnat omfattas.
För att skapa en fördjupad bild av hur deltagarna uppfattar undervisning som berör psykisk hälsa innehöll enkäten även några öppna frågor. Deltagarna fick kortfattat skriva vad psykisk hälsa innebar för dem samt med några få meningar motivera varför de ansåg att vissa
11
undervisningsmoment bidrog mer respektive mindre till förbättrad psykisk hälsa. Dessa frågor kunde sedan analyseras mot deltagarnas övriga svar för att dels kontrollera att insamlad data var tillförlitlig, dels för att kunna exemplifiera deltagarnas enkätsvar.
4.4. Analysmetod
Datamaterialet från de insamlade enkätsvaren analyserades och tolkades med hjälp av datorprogrammet IBM SPSS Statistics. Eftersom enkäten konstruerades genom programmet ORU-survey kunde datamaterialet direkt föras över till SPSS utan att behöva kodas om. I SPSS kunde sedan olika variabler jämföras och analyseras mot varandra. Bakgrundsvariabler som användes för att synliggöra skillnader mellan elevgrupper var kön, grad av fysisk
aktivitet och om elevernas lärare ofta eller mer sällan pratade om psykisk hälsa under idrottslektionerna. Dessa bakgrundsvariabler jämfördes sedan mot variablerna om hur deltagarna uppfattar undervisning som berör psykisk hälsa, för att på så sätt kunna se om det fanns någon skillnad mellan de olika elevgrupperna.
Beroende variabler som användes i enkäten var olika enkätfrågor som undersökte deltagarnas uppfattning om undervisning som berör psykisk hälsa. Exempel på en sådan variabel var om deltagarna ansåg att psykisk hälsa behandlas för lite i idrottsämnet. De huvudsakliga
variablerna som analysen utgick från var i vilken utsträckning deltagarna ansåg att de 12 olika undervisningsmomenten bidrog till förbättrad psykisk hälsa. För att synliggöra skillnader mellan de olika momenten dikotomiserades först de fyra svarsalternativen. De två
svarsalternativen som indikerade att deltagarna ansåg att ett specifikt moment inte bidrog till förbättrad psykisk hälsa (Håller inte alls med/Håller delvis inte med) bildade en grupp, medan de två svarsalternativen som indikerade att deltagarna ansåg att det specifika momentet bidrog till förbättrad psykisk hälsa (Håller delvis med/Håller helt med) bildade den andra gruppen.
Med hjälp av chi-två test kunde sedan de skilda momenten studeras för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan de olika elevgrupperna.
Enkäten innehöll utöver ovanstående variabler tre öppna frågor. Frågan där eleverna kortfattat fick skriva vad psykisk hälsa innebar för dem har analyserats genom att läsa igenom samtliga svar för att därefter finna skillnader i hur elever formulerat sig. Om det var flera elever som formulerat sig på ett liknande sätt bildades en kategori för dessa elevcitat. De utformade kategorierna kvantifierades därefter genom att räkna andelen elevcitat för varje kategori.
Denna kategorisering och kvantifiering av elevcitat möjliggjorde att på ett tydligt sätt presentera de mest förekommande svaren om vad psykisk hälsa innebär för eleverna. De
12
kvantifierade elevcitaten kunde även i vissa fall sättas i relation till det övriga datamaterialet för att bättre förstå elevernas svar.
Som följdfråga till frågorna där eleverna skulle kryssa i tre undervisningsmoment som bidrar mest respektive inte bidrar till förbättrad psykisk hälsa, fick eleverna kortfattat skriva varför de tycker att deras tre valda moment bidrar eller inte bidrar till psykisk hälsa. Elevcitat från de öppna frågorna har sedan använts för att exemplifiera varför eleverna anser att vissa
undervisningsmoment bidrar till förbättrad psykisk hälsa och andra inte. Eftersom det hade blivit för omfattande att presentera elevcitat för samtliga undervisningsmoment valdes att enbart ge exempel för de fem moment som flest elever hade kryssat i för respektive fråga.
Genom att presentera elevcitat från de två öppna frågorna har en fördjupad bild av elevernas enkätsvar kunnat ges.
4.5. Etiska överväganden
För att denna studie skulle vara etiskt försvarbar har individskyddskravet och dess fyra huvudkrav beaktats under hela forskningsprocessen. Informationskravet har beaktats genom att informera samtliga deltagare om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt samt deras möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Denna
information fick deltagarna ta del av på första sidan av enkäten, innan de började svara på enkäten. Vidare har samtyckeskravet beaktats då deltagarna har behövt ge sitt samtycke genom att kryssa i en ruta på enkätens första sida. Eftersom deltagarna var över 15 år behövdes inte samtycke från deltagarnas vårdnadshavare samlas in.
Då forskningsområdet för denna studie berör hälsa, vilket klassas som ett känsligt ämne, finns det skäl till att ifrågasätta studien som etiskt försvarbar. Den information som har samlats in anses ändå vara etiskt försvarbar, eftersom studien inte undersöker elevers egen psykiska hälsa utan endast hur de uppfattar undervisning som berör psykisk hälsa. Vidare har den insamlade informationen om deltagarna behandlats i enlighet med konfidentialitetskravet.
Detta innebär att uppgifter som deltagarna lämnade endast har behandlats av mig som författare och endast använts i denna studie (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet har även beaktats genom att deltagarnas uppgifter har presenterats på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att deltagarna kan identifieras av utomstående. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär slutligen att känsliga uppgifter om deltagarna inte får användas för något annat än denna studies vetenskapliga syfte. Även detta krav har beaktats under hela forskningsprocessen.
13